Linux
Vad Àr Linux?
Linux Ă€r ett populĂ€rt operativsystem med öppen kĂ€llkod, mycket anpassningsbart. Det underlĂ€ttar kommunikationen mellan mjukvara och hĂ„rdvara och driver mycket av dagens vĂ€rld â frĂ„n datorer till bilar.
Linux skapades 1991 av Linus Torvalds och Àr öppen kÀllkodsprogramvara som nu ingÄr i en mÀngd olika system. Som öppen kÀllkod Àr Linux fritt tillgÀngligt för bÄde kommersiell och icke-kommersiell anvÀndning. Vem som helst kan anvÀnda, Àndra och distribuera kÀllkoden enligt villkoren i dess licenser.
Tack vare sin flexibilitet finns Linux i ett brett utbud av applikationer, inklusive stationÀra datorer, bÀrbara datorer, webbservrar, superdatorer,. smartphones, tv-apparater, routrar, digitalkameror, musikinstrument och fordon.
Tekniskt sett Àr Linux en kÀrna: ett datorprogram som Àr kÀrnelementet i ett operativsystem. Enkelt uttryckt Àr kÀrnan det som översÀtter datorkod till binÀr data som hÄrdvaran kan förstÄ.
Att bara anvÀnda LinuxkÀrnan ser inte ut som den datorupplevelse de flesta Àr vana vid. SÄ utvecklare runt om i vÀrlden har lagt till ytterligare komponenter och applikationer för att göra det mer anvÀndarvÀnligt. SÄlunda distribueras Linux vanligtvis som paket (samlingar av mjukvaruverktyg). Dessa modifierade versioner av Linux kallas distros (förkortning för Linux Distributions).
Vilka typer av Linux-distributioner finns det?
Ăver tid har gemenskaper och företag arbetat med Linux för att skapa system som passar deras preferenser eller behov. Det finns en lĂ„ng lista med olika Linux-distros, frĂ„n hela vĂ€rlden. Medan vissa Ă€r helt gemenskapsbaserade (som Debian eller Arch Linux), har andra företagsstöd (som Fedora eller openSUSE). Olika distros syftar till att göra olika saker. De kan till exempel vara fokuserade pĂ„ integritet (TAILS), anvĂ€ndbarhet (Ubuntu) eller anpassning (Arch).
Varför skulle nÄgon vilja anvÀnda Linux?
Sammantaget Àr Linux ett mÄngsidigt, effektivt och sÀkert system. Den kan anpassas utifrÄn anvÀndarens preferenser. Dess lÀtta infrastruktur möjliggör snabbare datorhastigheter och kan till och med anvÀndas för att revitalisera en gammal maskin. De mÄnga Linux-distroerna gör det möjligt för anvÀndare att vÀlja ett system som tillgodoser deras behov - oavsett om det Àr enkelhet, sÀkerhet, integritet eller avancerad anpassning.