Effektivitetsprincip

Vad är effektivitetsprincipen?

Effektivitetsprincipen är en ekonomisk grundsats som säger att varje åtgärd ger den största nyttan för samhället när marginalnyttan från allokeringen av resurser är likvärdig med dess marginella sociala kostnad. Den lägger den teoretiska grunden för kostnads-nyttoanalys,. vilket är hur de flesta beslut om resursfördelning fattas.

Förstå effektivitetsprincipen

Effektivitetsprincipen är också kärnan i allokativ effektivitet, det perfekta tillståndet där varje vara eller tjänst produceras fram till den punkt där den sista enheten ger en marginell fördel som är lika med dess marginella produktionskostnad. Vid denna magiska punkt, som nästan aldrig uppnås, finns det ingen dödviktsförlust eller missbrukade resurser.

Effektivitetsprincipen, idén om att producera önskade produkter till lägsta möjliga kostnad, utnyttjar många grundläggande principer som ligger bakom ekonomin. Det förutsätter att konsumenter fattar beslut och avvägningar på marginalen,. vilket innebär att de noggrant väger fördelarna med att köpa en extra enhet av en given vara. Det förutsätter också att människor är rationella och väljer den billigare produkten när man jämför två med lika fördelar, eller den som har mest fördelar om varorna är prissatta lika.

På aggregerad nivå gäller effektivitetsprincipen att nettoresultatet av att alla konsumenter fattar rationella beslut ger bästa möjliga nytta för samhället, i dollartermer, med total produktion till lägsta möjliga kostnad. Tvärtom, omfördelning av varorna eller att producera dem ineffektivt, där det finns för många av en vara och inte tillräckligt med en annan skapar snedvridning av marknaden.

Effektivitetsprincipen har också vissa begränsningar. Det är vettigt i teorin men är svårt att tillämpa. Det är centralt för studiet av ekonomi, men det finns ingen praktisk ekonomisk indikator förknippad med det. Det finns helt enkelt för många antaganden som måste göras för att bestämma de marginala sociala kostnaderna. Det finns ingen statlig myndighet som spårar allokativ effektivitet, och om det fanns skulle nästan ingen tro på myndighetens slutsatser.

Exempel på effektivitetsprincipen

Låt oss till exempel säga att ett lemonadställ, som endast säljer lemonad och chokladkakor, representerar ekonomin. Lemonad kostar $1 per glas och kakor är $0,50 styck.

Med tanke på det totala underliggande utbudet av citroner, socker, chokladchips och arbetskraft, kan montern producera totalt 75 koppar lemonad och 50 kakor under en given tidsram till en kostnad av $20. I det här scenariot, låt oss också anta att marknadens efterfrågan endast är på 75 koppar lemonad och 50 kakor.

Enligt effektivitetsprincipen ska den totala produktionen vara 100 USD, eller 75 USD från lemonaden och 25 USD från kakan, och vinsten ska vara 80 USD, eller 100 USD i intäkter minus kostnaderna på 20 USD.

Om den totala produktionen är mindre än $100, finns det en dödviktsförlust någonstans i ekonomin. Om montern producerar någon annan kombination av lemonad och kakor blir resultatet ineffektivt. Det kommer inte att möta den totala efterfrågan till lägsta möjliga kostnad, och kommer inte att uppnå bästa möjliga $80 fördel.

##Höjdpunkter

– Effektivitetsprincipen säger att en åtgärd uppnår störst nytta när marginella fördelar av dess resursallokering är lika med sociala marginella kostnader.

– Principen är central för ekonomistudier men är svår att tillämpa i praktiska scenarier eftersom den bygger på många antaganden.

– Effektivitetsprincipen lägger den teoretiska grunden för kostnads-nyttoanalys, vilket är så de flesta beslut om resursfördelningen fattas.

– Målet är att producera önskade produkter till lägsta möjliga kostnad, vilket eliminerar dödviktsförlust eller missbrukade resurser.