Heckscher-Ohlin modell
Vad Àr Heckscher-Ohlin-modellen?
Heckscher-Ohlin-modellen Ă€r en ekonomisk teori som föreslĂ„r att lĂ€nder exporterar det de kan producera mest effektivt och rikligt. Ăven kallad HO-modellen eller 2x2x2-modellen, anvĂ€nds den för att utvĂ€rdera handel och, mer specifikt, jĂ€mvikten i handeln mellan tvĂ„ lĂ€nder som har olika specialiteter och naturresurser.
Modellen betonar export av varor som krÀver produktionsfaktorer som ett land har i överflöd. Det betonar ocksÄ importen av varor som en nation inte kan producera lika effektivt. Den intar stÄndpunkten att lÀnder helst bör exportera material och resurser som de har ett överskott av, samtidigt som de proportionellt importerar de resurser de behöver.
Varning
HÀr Àr lite viktig information om Heckscher-Ohlin-modellen.
- Heckscher-Ohlin-modellen utvÀrderar jÀmvikten i handeln mellan tvÄ lÀnder som har olika specialiteter och naturresurser.
- Modellen förklarar hur en nation bör verka och handla nÀr resurserna Àr obalanserade i hela vÀrlden.
- Modellen Àr inte begrÀnsad till rÄvaror, utan inkluderar Àven andra produktionsfaktorer som arbetskraft.
Grunderna i Heckscher-Ohlin-modellen
Det primÀra arbetet bakom Heckscher-Ohlin-modellen var en svensk uppsats frÄn 1919 skriven av Eli Heckscher vid Handelshögskolan i Stockholm. Hans elev, Bertil Ohlin, lade till den 1933. Ekonomen Paul Samuelson utökade den ursprungliga modellen genom artiklar skrivna 1949 och 1953. Vissa hÀnvisar till den som Heckscher-Ohlin-Samuelson-modellen av denna anledning.
Heckscher-Ohlin-modellen förklarar matematiskt hur ett land bör verka och handla nÀr resurserna Àr obalanserade i hela vÀrlden. Den pekar ut en föredragen balans mellan tvÄ lÀnder, vart och ett med sina resurser.
Modellen Àr inte begrÀnsad till handelsbara rÄvaror. Det inkluderar Àven andra produktionsfaktorer som arbetskraft. Kostnaderna för arbetskraft varierar frÄn en nation till en annan, sÄ lÀnder med billig arbetskraft bör i första hand fokusera pÄ att producera arbetsintensiva varor, enligt modellen.
Bevis som stöder Heckscher-Ohlin-modellen
Ăven om Heckscher-Ohlin-modellen verkar rimlig, har de flesta ekonomer haft svĂ„rt att hitta bevis som stödjer den. En mĂ€ngd andra modeller har anvĂ€nts för att förklara varför industrilĂ€nder och utvecklade lĂ€nder traditionellt lutar Ă„t att handla med varandra och Ă€r mindre beroende av handel med utvecklingsmarknader.
Linder - hypotesen beskriver och förklarar denna teori. DÀr stÄr det att lÀnder med liknande inkomster krÀver liknande vÀrderade produkter och att det leder till att de handlar med varandra.
Verkliga exempel pÄ Heckscher-Ohlin-modellen
Vissa lÀnder har stora oljereserver men har vÀldigt lite jÀrnmalm. Samtidigt kan andra lÀnder lÀtt komma Ät och lagra Àdelmetaller,. men de har lite i vÀgen för jordbruk.
Till exempel exporterade NederlÀnderna nÀstan 577 miljoner dollar i amerikanska dollar 2019, jÀmfört med importen det Äret pÄ cirka 515 miljoner dollar. Dess frÀmsta import-exportpartner var Tyskland. Genom att importera pÄ nÀra likvÀrdig basis kunde den tillverka och tillhandahÄlla sin export mer effektivt och ekonomiskt.
Modellen betonar fördelarna med internationell handel och de globala fördelarna för alla nÀr varje land anstrÀnger sig mest för att exportera resurser som Àr naturligt rikliga inhemskt. Alla lÀnder tjÀnar pÄ nÀr de importerar de resurser som de naturligt saknar. Eftersom en nation inte enbart behöver förlita sig pÄ inre marknader kan den dra fördel av elastisk efterfrÄgan. Kostnaden för arbetskraft ökar och marginalproduktiviteten sjunker i takt med att fler lÀnder och tillvÀxtmarknader utvecklas. Handel internationellt gör det möjligt för lÀnder att anpassa sig till kapitalintensiv varuproduktion, vilket inte skulle vara möjligt om varje land bara sÄlde varor internt.