Lagen om utbud och efterfrågan
Vad Àr lagen om utbud och efterfrÄgan?
Lagen om utbud och efterfrÄgan Àr en teori som förklarar samspelet mellan sÀljarna av en resurs och köparna av den resursen. Teorin definierar förhÄllandet mellan priset pÄ en given vara eller produkt och mÀnniskors vilja att antingen köpa eller sÀlja den. I allmÀnhet, nÀr priset stiger, Àr mÀnniskor villiga att leverera mer och efterfrÄga mindre och vice versa nÀr priset faller.
Teorin bygger pÄ tvÄ separata "lagar", lagen om efterfrÄgan och lagen om utbud. De tvÄ lagarna samverkar för att bestÀmma det faktiska marknadspriset och volymen av varor pÄ marknaden.
FörstÄ lagen om utbud och efterfrÄgan
Lagen om utbud och efterfrÄgan, en av de mest grundlÀggande ekonomiska lagarna, knyter an till nÀstan alla ekonomiska principer pÄ nÄgot sÀtt. I praktiken bestÀmmer mÀnniskors vilja att tillhandahÄlla och efterfrÄga en vara marknadens jÀmviktspris eller priset dÀr mÀngden av varan som mÀnniskor Àr villiga att leverera Àr lika med den kvantitet som mÀnniskor efterfrÄgar.
DÀremot kan flera faktorer pÄverka bÄde utbud och efterfrÄgan, vilket gör att de ökar eller minskar pÄ olika sÀtt.
EfterfrÄgan
EfterfrÄgelagen sÀger att om alla andra faktorer förblir lika, ju högre priset pÄ en vara, desto fÀrre kommer att krÀva den varan. Med andra ord, ju högre pris, desto lÀgre efterfrÄgad kvantitet. MÀngden av en vara som köpare köper till ett högre pris Àr mindre eftersom nÀr priset pÄ en vara stiger, ökar ocksÄ alternativkostnaden för att köpa den varan.
Som ett resultat kommer mÀnniskor naturligtvis att undvika att köpa en produkt som kommer att tvinga dem att avstÄ frÄn att konsumera nÄgot annat de vÀrdesÀtter mer. Diagrammet nedan visar att kurvan Àr en nedÄtgÄende lutning.
Tillförsel
Liksom lagen om efterfrÄgan, visar lagen om utbudet de kvantiteter som sÀljs till ett specifikt pris. Men till skillnad frÄn efterfrÄgelagen visar utbudsförhÄllandet en lutning uppÄt. Det betyder att ju högre pris, desto högre levererad kvantitet. Ur sÀljarens perspektiv tenderar varje ytterligare enhets alternativkostnad att bli högre och högre. Tillverkare levererar mer till ett högre pris eftersom det högre försÀljningspriset motiverar den högre alternativkostnaden för varje ytterligare sÄld enhet.
Det Àr viktigt för bÄde utbud och efterfrÄgan att förstÄ att tid alltid Àr en dimension pÄ dessa diagram. Den efterfrÄgade eller tillförda kvantiteten, hittad lÀngs den horisontella axeln, mÀts alltid i enheter av varan under ett givet tidsintervall. LÀngre eller kortare tidsintervall kan pÄverka formerna pÄ bÄde utbuds- och efterfrÄgekurvan.
Kurvor för utbud och efterfrÄgan
Vid varje given tidpunkt Àr tillgÄngen pÄ en vara som slÀpps ut pÄ marknaden fast. Med andra ord Àr utbudskurvan, i detta fall, en vertikal linje, medan efterfrÄgekurvan alltid lutar nedÄt pÄ grund av lagen om minskande marginalnytta. SÀljare kan inte ta ut mer Àn vad marknaden kommer att bÀra baserat pÄ konsumenternas efterfrÄgan vid den tidpunkten.
Under lÀngre tidsintervall kan dock leverantörer öka eller minska den kvantitet de levererar till marknaden baserat pÄ det pris de förvÀntar sig att ta ut. SÄ med tiden sluttar utbudskurvan uppÄt; ju mer leverantörer förvÀntar sig att ta betalt, desto mer kommer de att vara villiga att producera och ta ut pÄ marknaden.
Under alla perioder lutar efterfrÄgekurvan nedÄt pÄ grund av lagen om minskande marginalnytta. Den första enheten av en vara som nÄgon köpare efterfrÄgar kommer alltid att anvÀndas för den köparens högst vÀrderade anvÀndning. För varje ytterligare enhet kommer köparen att anvÀnda den (eller planerar att anvÀnda den) för en successivt lÀgre vÀrderad anvÀndning.
Skift kontra rörelse
För ekonomin representerar "rörelserna" och "förskjutningarna" i förhÄllande till utbuds- och efterfrÄgekurvorna mycket olika marknadsfenomen.
En rörelse avser en förÀndring lÀngs en kurva. PÄ efterfrÄgekurvan betecknar en rörelse en förÀndring i bÄde pris och efterfrÄgad kvantitet frÄn en punkt till en annan pÄ kurvan. Rörelsen innebÀr att efterfrÄgeförhÄllandet förblir konsekvent. DÀrför kommer en rörelse lÀngs efterfrÄgekurvan att intrÀffa nÀr priset pÄ varan Àndras och den efterfrÄgade kvantiteten Àndras per det ursprungliga efterfrÄgeförhÄllandet. Med andra ord, en rörelse uppstÄr nÀr en förÀndring i den efterfrÄgade kvantiteten endast orsakas av en förÀndring i priset och vice versa.
Som en rörelse lÀngs efterfrÄgekurvan innebÀr utbudskurvan att utbudsförhÄllandet förblir konsekvent. DÀrför kommer en rörelse lÀngs utbudskurvan att intrÀffa nÀr priset pÄ varan Àndras och den levererade kvantiteten Àndras av det ursprungliga utbudsförhÄllandet. Med andra ord, en rörelse uppstÄr nÀr en förÀndring i levererad kvantitet endast orsakas av en förÀndring i priset och vice versa.
Skift
Samtidigt intrÀffar en förskjutning i en efterfrÄge- eller utbudskurva nÀr en varas kvantitet som efterfrÄgas eller levereras Àndras trots att priset förblir detsamma. Till exempel, om priset för en flaska öl var 2 USD och den efterfrÄgade mÀngden öl ökade frÄn Q1 till Q2, skulle det bli en förÀndring i efterfrÄgan pÄ öl. Förskjutningar i efterfrÄgekurvan innebÀr att det ursprungliga efterfrÄgeförhÄllandet har förÀndrats, vilket innebÀr att efterfrÄgan pÄ kvantitet pÄverkas av en annan faktor Àn priset. En förÀndring i efterfrÄgeförhÄllandet skulle intrÀffa om till exempel öl plötsligt blev den enda alkoholtypen som finns tillgÀnglig för konsumtion.
OmvÀnt, om priset för en flaska öl var 2 USD och den tillförda kvantiteten minskade frÄn Q1 till Q2, skulle det ske en förÀndring i utbudet av öl. Liksom en förskjutning i efterfrÄgekurvan, innebÀr en förskjutning i utbudskurvan att den ursprungliga utbudskurvan har förÀndrats, vilket innebÀr att den levererade kvantiteten pÄverkas av en annan faktor Àn priset. En förskjutning i utbudskurvan skulle intrÀffa om till exempel en naturkatastrof orsakade en stor brist pÄ humle; öltillverkarna skulle tvingas leverera mindre öl till samma pris.
JĂ€mviktspriset
Ăven kallat ett marknadsclearingpris, Ă€r jĂ€mviktspriset det pris till vilket producenten kan sĂ€lja alla enheter han vill producera och köparen kan köpa alla enheter han vill ha.
Med en uppÄtlutande utbudskurva och en nedÄtlutande efterfrÄgekurva Àr det lÀtt att visualisera att de tvÄ kommer att skÀra varandra nÄgon gÄng. Vid denna tidpunkt Àr marknadspriset tillrÀckligt för att fÄ leverantörer att marknadsföra samma kvantitet varor som konsumenterna Àr villiga att betala för till det priset. TillgÄng och efterfrÄgan Àr balanserade eller i jÀmvikt. Det exakta priset och mÀngden dÀr detta intrÀffar beror pÄ formen och positionen för respektive utbuds- och efterfrÄgekurvor, som var och en kan pÄverkas av flera faktorer.
Faktorer som pÄverkar utbudet
Utbudet Àr till stor del en funktion av produktionskostnaderna,. inklusive:
Arbetskraft och material (som Äterspeglar deras alternativkostnader för alternativa anvÀndningar för att förse konsumenter med andra varor)
Den fysiska tekniken som finns för att kombinera insatser
Antalet sÀljare och deras totala produktionskapacitet under den givna tidsramen
Skatter, bestÀmmelser eller ytterligare institutionella produktionskostnader
Faktorer som pÄverkar efterfrÄgan
Konsumenternas preferenser bland olika varor Àr den viktigaste bestÀmningsfaktorn för efterfrÄgan. Förekomsten och priserna pÄ andra konsumtionsvaror som Àr substitut eller kompletterande produkter kan Àndra efterfrÄgan. FörÀndringar i förhÄllanden som pÄverkar konsumenternas preferenser kan ocksÄ vara betydande, sÄsom sÀsongsmÀssiga förÀndringar eller effekterna av reklam. FörÀndringar i inkomster kan ocksÄ vara viktiga för att antingen öka eller minska den efterfrÄgade kvantiteten till ett givet pris.
De som Àr intresserade av att lÀra sig mer om lagen om utbud och efterfrÄgan kanske vill övervÀga att anmÀla sig till en av de bÀsta investeringskurserna som finns tillgÀngliga för nÀrvarande.
Höjdpunkter
â Lagen om utbud sĂ€ger att till högre priser kommer sĂ€ljarna att leverera mer av en ekonomisk vara.
â Dessa tvĂ„ lagar samverkar för att bestĂ€mma de faktiska marknadspriserna och volymen av varor som handlas pĂ„ en marknad.
â EfterfrĂ„gelagen sĂ€ger att till högre priser kommer köpare att krĂ€va mindre av en ekonomisk vara.
â Flera oberoende faktorer kan pĂ„verka utformningen av marknadens utbud och efterfrĂ„gan, vilket pĂ„verkar bĂ„de priser och kvantiteter som vi observerar pĂ„ marknader.
Vanliga frÄgor
Vad Àr ett exempel pÄ lagen om utbud och efterfrÄgan?
För att illustrera, lÄt oss fortsÀtta med ovanstÄende exempel pÄ ett företag som vill marknadsföra en ny produkt till högsta möjliga pris. För att uppnÄ de högsta vinstmarginalerna som sannolikt skulle samma företag vilja se till att dess produktionskostnader Àr sÄ lÄga som möjligt. För att göra det kan det sÀkra anbud frÄn ett stort antal leverantörer och be varje leverantör att konkurrera med varandra om att leverera lÀgsta möjliga pris för att tillverka den nya produkten. I det scenariot ökar utbudet av tillverkare för att minska kostnaden (eller "priset") för att tillverka produkten.
Varför Àr lagen om utbud och efterfrÄgan viktig?
Lagen om utbud och efterfrÄgan Àr viktig eftersom den hjÀlper investerare, entreprenörer och ekonomer att förstÄ och förutsÀga marknadsförhÄllanden. Till exempel kan ett företag som lanserar en ny produkt medvetet försöka höja priset pÄ sin produkt genom att öka konsumenternas efterfrÄgan genom reklam. Samtidigt kan de försöka höja sitt pris ytterligare genom att medvetet begrÀnsa antalet enheter de sÀljer för att minska tillförsel. I detta scenario skulle utbudet minimeras medan efterfrÄgan maximeras, vilket leder till ett högre pris.
Vad Àr en enkel förklaring av lagen om utbud och efterfrÄgan?
I huvudsak beskriver lagen om utbud och efterfrÄgan ett fenomen som Àr bekant för oss alla frÄn vÄrt dagliga liv. Den beskriver hur, allt annat lika, priset pÄ en vara tenderar att öka nÀr utbudet av den varan minskar (gör den mer sÀllsynt) eller nÀr efterfrÄgan pÄ den varan ökar (gör varan mer eftertraktad). OmvÀnt beskriver den hur varor kommer att sjunka i pris nÀr de blir mer allmÀnt tillgÀngliga (mindre sÀllsynta) eller mindre populÀra bland konsumenter. Detta grundlÀggande koncept spelar en viktig roll genom hela modern ekonomi.
