Jämvikt

Vad är jämvikt?

Jämvikt är det tillstånd där utbud och efterfrågan på marknaden balanserar varandra, och som ett resultat av detta blir priserna stabila. Generellt sett leder ett överutbud av varor eller tjänster till att priserna sjunker, vilket resulterar i högre efterfrågan – medan ett underutbud eller brist får priserna att stiga vilket resulterar i mindre efterfrågan.

Den balanserande effekten av utbud och efterfrågan resulterar i ett tillstånd av jämvikt.

Förstå jämvikt

Jämviktspriset är där tillgången på varor matchar efterfrågan. När ett större index upplever en period av konsolidering eller sidledes momentum kan man säga att krafterna för utbud och efterfrågan är relativt lika och marknaden är i ett tillstånd av jämvikt.

Ekonomer finner att priserna tenderar att fluktuera runt jämviktsnivåerna. Om priset stiger för högt kommer marknadskrafterna att uppmuntra säljare att komma in och producera mer. Om priset är för lågt kommer ytterligare köpare att bjuda upp priset. Dessa aktiviteter håller jämviktsnivån i relativ balans över tiden.

Särskilda överväganden

Ekonomer som Adam Smith trodde att en fri marknad skulle utvecklas mot jämvikt. Till exempel skulle brist på en vara skapa ett högre pris generellt, vilket skulle minska efterfrågan, vilket skulle leda till ett ökat utbud förutsatt att det rätta incitamentet. Detsamma skulle ske i omvänd ordning förutsatt att det fanns överskott på någon marknad.

Moderna ekonomer påpekar att karteller eller monopolistiska företag på konstgjord väg kan hålla priserna högre och hålla dem där för att skörda högre vinster. Diamantindustrin är ett klassiskt exempel på en marknad där efterfrågan är hög, men utbudet görs konstgjort knappt genom att företag säljer färre diamanter för att hålla priserna höga.

Som noterades av Paul Samuelson i hans arbete Foundations of Economic Analysis från 1983, är termen jämvikt med avseende på en marknad inte nödvändigtvis en bra sak ur ett normativt perspektiv, och att göra den värdebedömningen kan vara ett misstag.

Marknader kan vara i jämvikt, men det betyder kanske inte att allt är bra. Till exempel var matmarknaderna i Irland i jämvikt under den stora potatissvälten i mitten av 1800-talet. Högre vinster från att sälja till britterna gjorde att den irländska och brittiska marknaden låg till ett jämviktspris som var högre än vad konsumenterna kunde betala, och följaktligen svalt många människor.

Jämvikt vs. Ojämvikt

När marknaderna inte är i ett tillstånd av jämvikt, sägs de vara i ojämvikt . Ojämvikt kan inträffa i ett ögonblick på en mer stabil marknad eller kan vara ett systematiskt kännetecken på vissa marknader.

Ibland kan ojämvikt spilla över från en marknad till en annan – till exempel om det inte finns tillräckligt med transportföretag eller resurser tillgängliga för att skicka kaffe internationellt kan kaffetillgången för vissa regioner minska, vilket påverkar balansen på kaffemarknaderna. Ekonomer anser att många arbetsmarknader är i obalans på grund av hur lagstiftning och offentlig politik skyddar människor och deras jobb, eller hur mycket de får ersättning för sitt arbete.

Typer av jämvikt

Ekonomisk jämvikt

Ekonomisk jämvikt hänvisar i stort sett till varje stat i ekonomin där krafterna är balanserade. Detta kan relateras till priser på en marknad där utbudet är lika med efterfrågan, men kan också representera sysselsättningsnivån, räntor osv.

Konkurrensjämvikt

Processen genom vilken jämviktspriser uppnås är genom en konkurrensprocess. Bland säljare att vara den lågkostnadsproducent som tar den största marknadsandelen, och även bland köpare att rycka till sig de bästa affärerna.

Allmän jämvikt

General betraktar aggregeringen av krafter som sker på makroekonomisk nivå, och inte mikrojämviktskrafterna på enskilda marknader. Det är en hörnsten i Walrasian ekonomi.

Undersysselsättning Jämvikt

Ekonomer har funnit att det finns en nivå av ihållande arbetslöshet som observeras när det råder allmän jämvikt i en ekonomi. Detta är känt som undersysselsättningsjämvikt och förutsägs av keynesiansk ekonomisk teori.

Lindahl Jämvikt

Lindahls jämvikt är ett specialfall där, i teorin, den optimala mängden kollektiva nyttigheter produceras och kostnaden för kollektiva nyttigheter delas rättvist mellan alla. Den beskriver ett idealtillstånd som sällan eller aldrig uppnås i verkligheten, men används för att skapa skattepolitik och är ett viktigt begrepp inom välfärdsekonomin.

Intertemporal jämvikt

Eftersom priserna kan svänga över eller under jämviktsnivån på grund av omedelbara förändringar i utbud eller efterfrågan vid ett givet ögonblick, är det bäst att titta på denna effekt över tid, känd som intertemporal jämvikt. Konceptet används också för att förstå hur företag och hushåll budgeterar och smidigt spenderar över längre tidshorisonter.

Nash jämvikt

I spelteorin är Nash-jämvikt ett tillstånd där den optimala strategin innebär att man överväger den andra spelarens eller motståndarens optimala strategi.

Fångens dilemma är en vanlig situation inom spelteorin som exemplifierar Nash-jämvikten.

Exempel på jämvikt

En butik tillverkar 1 000 snurrorna och säljer dem för 10 USD per styck. Men ingen är villig att köpa dem till det priset. För att öka efterfrågan sänker butiken sitt pris till $8. Det finns 250 köpare i den prisklassen. Som svar sänker butiken detaljhandelskostnaden ytterligare till $5 och samlar femhundra köpare totalt. Vid ytterligare sänkning av priset till $2, uppstår tusen köpare av snurran. Vid denna prispunkt är utbudet lika med efterfrågan. Därför är $2 jämviktspriset för snurrorna.

##Höjdpunkter

– I verkligheten är marknaderna aldrig i perfekt jämvikt, även om priserna tenderar mot det.

– Ojämvikt är motsatsen till jämvikt och det kännetecknas av förändringar i förhållanden som påverkar marknadsjämvikten.

– En marknad sägs ha nått jämviktspris när utbudet av varor matchar efterfrågan.

• En marknad i jämvikt uppvisar tre egenskaper: agenternas beteende är konsekvent, det finns inga incitament för agenter att ändra beteende, och en dynamisk process styr jämviktsresultaten.

– Det finns flera typer av jämvikt som används inom ekonomi.

##FAQ

Vad är jämviktskvantitet?

Den mängd som tillhandahålls som exakt motsvarar efterfrågan är jämviktskvantiteten. I ett sådant fall blir det varken överutbud eller brist.

Hur beräknar man jämviktspriset?

Inom ekonomin beräknas jämviktspriset genom att sätta utbudsfunktionen och efterfrågefunktionen lika med varandra och lösa för priset.

Vad händer under marknadsjämvikt?

När en marknad är i jämvikt speglar priserna en exakt balans mellan köpare (efterfrågan) och säljare (utbud). Även om det i teorin är elegant, är marknaderna sällan i jämvikt vid ett givet ögonblick. Snarare bör jämvikt ses som en långsiktig genomsnittlig nivå.