Turing test

Vad är Turing-testet?

Turingtestet är en bedrägligt enkel metod för att avgöra om en maskin kan visa mänsklig intelligens: Om en maskin kan delta i en konversation med en människa utan att upptäckas som en maskin, har den visat mänsklig intelligens.

Turingtestet föreslogs i en artikel publicerad 1950 av matematikern och datapionjären Alan Turing. Det har blivit en grundläggande motivation i teorin och utvecklingen av artificiell intelligens (AI).

Hur Turing-testet fungerar

Snabba framsteg inom datoranvändning är nu synliga i många aspekter av våra liv. Vi har program som översätter ett språk till ett annat på ett ögonblick; robotar som städar ett helt hem på några minuter; finansiera robotar som skapar personliga pensionsportföljer och bärbara enheter som spårar vår hälsa och konditionsnivåer.

Alla dessa har blivit relativt vardagliga. I framkanten av disruptiv teknologi ligger nu pionjärerna inom utvecklingen av artificiell intelligens.

'Kan datorer tänka?'

Alan Turing kom dit före dem. Den här brittiske matematikern utvecklade några av datavetenskapens grundläggande begrepp samtidigt som han sökte efter en mer effektiv metod för att bryta kodade tyska meddelanden under andra världskriget. Efter kriget började han fundera på artificiell intelligens.

I sin uppsats från 1950 började Turing med att ställa frågan "Kan maskiner tänka?" Han föreslog sedan ett test som är tänkt att hjälpa människor att svara på frågan.

Testet genomförs i ett förhörsrum som drivs av en domare. Testpersonerna, en person och ett datorprogram, är dolda. Domaren har ett samtal med båda parter och försöker identifiera vem som är människan och vilken som är datorn, baserat på kvaliteten på deras samtal.

Turing drar slutsatsen att om domaren inte kan se skillnad så har datorn lyckats visa mänsklig intelligens. Det vill säga, den kan tänka.

Turingtestet idag

Turing-testet har sina belackare, men det är fortfarande ett mått på framgången för projekt med artificiell intelligens.

En uppdaterad version av Turing-testet har mer än en mänsklig domare som förhör och chattar med båda försökspersonerna. Projektet anses vara en framgång om mer än 30 % av domarna efter fem minuters konversation kommer fram till att datorn är en människa.

Loebnerpriset är en årlig Turing-testtävling som lanserades 1991 av Hugh Loebner, en amerikansk uppfinnare och aktivist. Loebner skapade ytterligare regler som kräver att människan och datorprogrammet ska ha 25-minuterskonversationer med var och en av fyra domare.

En chatbot vid namn Eugene Goostman accepteras av vissa som den första att klara Turing-testet, 2014.

Vinnaren är den dator vars program får flest röster och högst ranking av domarna.

Chattar med Eugene

Alan Turing förutspådde att en maskin skulle klara Turingtestet år 2000. Han var nära.

2014 anordnade Kevin Warwick från University of Reading en Turing-testtävling för att markera 60-årsdagen av Alan Turings död. En datorchattbot som heter Eugene Goostman, som var en 13-årig pojke, klarade Turing-testet i den händelsen. Han säkrade rösterna från 33 % av domarna som var övertygade om att han var mänsklig.

Omröstningen är, inte överraskande, kontroversiell. Alla accepterar inte Eugene Goostmans prestation.

Kritiker av Turing-testet

Kritiker av Turing-testet hävdar att en dator kan byggas som har förmågan att tänka, men inte att ha ett eget sinne. De tror att komplexiteten i den mänskliga tankeprocessen inte kan kodas.

Oavsett skillnaderna i åsikter har Turing-testet utan tvekan öppnat dörrar för mer innovation inom tekniksfären.

Höjdpunkter

– Enligt testet kan ett datorprogram tänka om dess svar kan lura en människa att tro att den också är mänsklig.

– Alla accepterar inte Turingtestets giltighet, men att klara det är fortfarande en stor utmaning för utvecklare av artificiell intelligens.

• Turingtestet bedömer en bots konversationsförmåga.