ALLA (albanska lek)

Vad är den albanska leken (ALL)?

Den albanska lek (ALL) är den nationella valutan i Republiken Albanien. Pluralis av lek är lekë, med en albansk lek bestående av 100 qindarka. På grund av inflationen ges inte längre qindarka-denominerade mynt ut men accepteras fortfarande som laglig valuta.

Från och med december 2020 är 1,00 USD lika med ungefär 101 ALL, eller 1 ALL är ungefär 0,01 USD .

##Förstå den albanska leken

Den albanska leken (ALL) som används i Republiken Albanien gavs ut för cirkulation av Albaniens centralbank 1926. Valutan har fått sitt namn från Alexander den store, eftersom den förkortade formen av hans namn är Leka i albanska. Före 1926 hade Albanien ingen egen nationell valuta och höll sig istället till en strikt guldstandard eller förlitade sig på utländska pengar i utbyte. Före första världskriget cirkulerade den osmanska turkiska piastren brett i regionen.

Efter första världskriget såg landet en rad militära ockupationer av olika makter, som skulle införa sin egen valuta som lagligt betalningsmedel. Guldfrancen eller franc germinal blev den mest använda monetära enheten under den tiden. Eftersom Albanien inte hade några officiella pengar använde folk också valutorna i gränsländerna för att knyta växelkurserna för guld.

Albanien har ansökt om medlemskap i Europeiska unionen (EU), med officiella samtal som börjar 2020. Om det accepteras kommer Albanien sannolikt att byta till den gemensamma euron ( EUR ).

##Historien om den albanska Lek

De första lekë som präglades var bronsmynt som introducerades i valörerna 5 och 10 qindarka tillsammans med nickelmynt utgivna i 1/4, 1/2 och 1 lek valörer, och silver 1, 2 och 5 franga. Franga är nu en föråldrad valutaenhet, lika med vid den tiden 5 lekë. Franga-mynt användes från 1926 till 1939 och föreställde Zog I, albanernas kung.

Under Albaniens kapitulation till Italien under andra världskriget ägde rum utgivningen av en ny serie mynt under ledning av Benito Mussolini. Mynten har ett porträtt av Victor Emmanuel III, dåvarande kungen av Italien, och cirkulerade fram till 1941. Efter Albaniens befrielse från nazisternas ockupation 1947 tog kommunistpartiet kontrollen över landet. Den nya myndigheten tog bort äldre mynt ur cirkulationen och gav ut nya mynt som visade det socialistiska nationalvapen. De nya zinkmynten har valörerna 1/2, 1, 2 och 5 lekë. Denna valuta var knuten till den sovjetiska rubeln och användes fram till valutareformen 1965.

Under den sovjetiska ockupationen mellan 1946 och 1965 var leken knuten till den sovjetiska rubeln till 12,5 lekë till 1 rubel fram till 1961 och 1,25 lek till 1 rubel mellan 1961 och 1965 efter att rubeln omnämndes. Efter 1965 skapade omvärderingen av rubeln ojämlikheter i utbyte, vilket orsakade frågan om en andra lek. Den andra lekserien byts ut mot den första leken med en hastighet av 10 gamla lekë till en ny lek.

De vanligaste valörerna för sedlar är för närvarande 200, 500, 1 000, 2 000 och 5 000 lekë. 2 000 lekë-sedeln kom med det tredje numret av ALL 1996.

Albansk politisk och ekonomisk historia

Republiken Albanien har en strategisk position på Balkanhalvön på grund av dess klippkantade kustlinje vid Adriatiska havet. Området förklarade sig självständigt 1912 från det osmanska riket och började existera som ett furstendöme. Det fanns till en början oenighet mellan de kulturellt och religiöst åtskilda grupperna, vilket resulterade i episodiska strider mellan fraktioner.

Mellan 1925 och 1928 föll den första albanska republiken under en auktoritär regim som försökte återställa stabiliteten i regionen. Italienarna tvingade dock regimen att acceptera Italiens inflytande över handel och sjöfart, vilket avslutade den första republikens korta liv och omvandlade den till en monarki. För att skärpa sitt grepp om området flyttade Italien sedan trupper in i regionen och ockuperade territoriet fram till 1943. Albanien föll under Nazitysklands kontroll under andra världskriget under vilken tid striderna ödelade landet och dess befolkning.

När axelmakterna avtog flyttade sovjeterna in och befriade landet. Albanien blev en kommunistisk stat, Folkrepubliken Albanien. Under sovjetstyret industrialiserades området snabbt och dess ekonomi växte. Samtidigt fick nationen skulder med sina allierade, Sovjetunionen, Kina och Jugoslavien.

Med det kommunistiska styrets fall i slutet av 1980-talet in på 1990-talet bildade Albanien sin fjärde republik 1991. Korruptionen såg dock att mycket av landets pengar slösades bort på statligt stödda Ponzi-planeringar och bankbedrägerier. Till exempel tvingades många medborgare att sälja sina hem och ta lån för att investera i dessa bedrägerier, som kollapsade 1996. Protester utbröt över hela landet, som blev våldsamma och avsatte den sittande regeringen.

Från och med 2019 visar Världsbankens data att landet har en tillväxt på 2,2 % årlig bruttonationalprodukt (BNP) med en årlig inflation på 0,4 % .

##Höjdpunkter

– Valutan har tappat i värde över tid gentemot världens valutor då landet har varit föremål för flera iterationer av regimförändringar och konflikter.

• Den albanska lek (ALL) är den officiella valutan i Albanien, som har använts sedan 1926.

• Före leken använde landet guld som valuta eller förlitade sig på utländska emissioner som den osmanska piastre eller franska franc.

• Albanien har ansökt om EU-medlemskap, och om det godkänns kommer det troligen att gå över till den vanliga euron som officiell valuta.