Investor's wiki

Deep Web

Deep Web

Den djupa webben Àr den del av World Wide Web (WWW) som Àr nÄgot dold. Den innehÄller sidor som inte Àr indexerade av traditionella sökmotorer pÄ nÀtet - som Google, Bing och DuckDuckGo.

Den djupa banan Àr den motsatta termen av "ytbanan." Som sÄdan kan det ocksÄ hÀnvisas till som "dolda webben" eller "osynliga webben."

Bortom ytan

Den djupa webben stÄr för över 99 % av innehÄllet pÄ webben. Det Àr en del av WWW som skiljer sig frÄn den sÄ kallade "surface web", som Àr den synliga delen av webben. Ytbanan Àr det mest lÀttillgÀngliga lagret. Den inkluderar alla index (eller sökbara) sidor.

Även om mĂ€ngden innehĂ„ll som kan upptĂ€ckas via sökmotorer Ă€r enorm, innehĂ„ller ytwebben mycket mindre information Ă€n djupnĂ€tet. En studie publicerad 2001 indikerade att mindre Ă€n 0,05 % av allt innehĂ„ll Ă€r tillgĂ€ngligt i ytvĂ€ven, medan de andra ~99,95 % finns i djupvĂ€ven.

Vad Àr Deep Web?

Per definition inkluderar den djupa webben bĂ„de sidor som Ă€r oklara eller som bara kan nĂ„s genom en specifik autentiseringsmetod. Att vara obskyra innebĂ€r att de krĂ€ver en direkt URL för att hittas (det gĂ„r inte att söka pĂ„ Google). ÄndĂ„ faller majoriteten av djupwebbens innehĂ„ll under den senare kategorin.

PÄ det sÀttet kan vi betrakta vilken webbplats som helst som ber om inloggning och lösenord som en del av den djupa webben. Med andra ord, mÄnga av de sidor som folk besöker varje dag Àr faktiskt en del av den djupa webben. Detta inkluderar profiler pÄ sociala medier, e-postkorgar och bankkonton.

Detta kan lÄta förvirrande till en början eftersom den populÀra terminologin sÀger att den djupa webben Àr den obskyra webben. Men eftersom vÄra personliga konton inte Àr indexerade pÄ sökmotorsidor, betraktas de ocksÄ som en del av den djupa webben.

ÄndĂ„ bestĂ„r den största delen av den djupa webben av statistik och privata databaser. Till exempel stĂ„r amerikanska statliga myndigheter som Commodity Futures Trading Com mission (CFTC),. National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) och Securities and Exchange Commission (SEC) för en betydande mĂ€ngd av denna digitala data.

Deep web vs. dark web

Det Àr ocksÄ vanligt att se förvirring angÄende skillnaderna mellan det djupa nÀtet och det mörka nÀtet. Kort sagt, den mörka webben Àr en del av den djupa webben som Àr anonym.

SÄledes förknippas det ofta med webbplatser som underlÀttar illegala aktiviteter eller som ger nÄgon form av integritetsfördelar för aktivister och whistleblowers (inklusive black hat hackers och hacktivister). Den mörka webben berÀknas stÄ för mindre Àn 0,01 % av den djupa webben och Àr endast tillgÀnglig via specialiserade plattformar, som Tor.

Höjdpunkter

– Den kanske allvarligaste kritiken mot djupnĂ€tet Ă€r att den undergrĂ€ver internets öppenhet och jĂ€mlikhet.

  • Den djupa webben hĂ€nvisar till delar av internet som inte Ă€r helt tillgĂ€ngliga via vanliga sökmotorer som Google, Yahoo och Bing.

– Den djupa webben ger anvĂ€ndarna tillgĂ„ng till mycket mer information Ă€n vad som annars skulle finnas tillgĂ€nglig pĂ„ internet, och det ökar ocksĂ„ integriteten.

– Den djupa webben inkluderar sidor som inte var indexerade, avgiftsbaserade webbplatser, privata databaser och den mörka webben.

Vanliga frÄgor

Är Deep Web och Dark Web samma sak?

Den mörka banan Àr en liten del av den djupa banan. Den djupa webben avser allt internet som inte Àr lÀttillgÀngligt eller indexerat av sökmotorer (vilket kallas "ytwebben"). Den mörka webben bestÄr av djupa webbsidor som avsiktligt Àr gömda, ofta för att utföra illegala eller otillÄtna transaktioner online.

Är det olagligt att komma Ă„t Deep Web?

Nej. Det Àr inte olagligt att bara komma Ät webbplatser som inte Àr indexerade eller pÄ annat sÀtt allmÀnt tillgÀngliga. Det kan dock vara olagligt att missbruka eller stjÀla information som finns pÄ djupa webbplatser.

Hur kan jag hitta webbplatser pÄ den djupa webben?

Eftersom den djupa webben inte Àr helt indexerad med vanliga sökmotorer, Àr ofta det enda sÀttet att hitta sÄdana webbplatser att veta den exakta internetadressen som ska anvÀndas. Det finns nÄgra specialiserade webbplatser eller sökmotorer som katalogiserar nÄgra djupa webbplatser. Till exempel kan akademiska resurser pÄ den djupa webben hittas med plattformar som PubMed, LexisNexis, Web of Science eller Project MUSE.