Konstitutionell ekonomi (CE)

Vad är konstitutionell ekonomi (CE)

Konstitutionell ekonomi är en gren av ekonomin som fokuserar på den ekonomiska analysen av en stats författningsrätt. Människor ser ofta detta studieområde som att det skiljer sig från mer traditionella former av ekonomi, eftersom det fokuserar specifikt på hur en stats konstitutionella regler och ekonomiska politik gynnar och begränsar medborgarnas ekonomiska rättigheter.

Understanding Constitutional Economics (CE)

Konstitutionell ekonomi uppstod på 1980-talet som ett område för ekonomisk studie som undersökte de ekonomiska förhållandena när de är konstruerade och begränsade inom ramen för en stats konstitution. Konstitutionella ekonomiska principer används för att uppskatta hur ett land eller ett politiskt system kommer att växa ekonomiskt eftersom en konstitution begränsar vilka aktiviteter individer och företag lagligt kan delta i.

Även om begreppet först myntades av ekonomen Richard McKenzie 1982, utvecklade en annan ekonom, James M. Buchanan,. konceptet och hjälpte till att etablera konstitutionell ekonomi som sin egen underdisciplin inom akademisk ekonomi. 1986 tilldelades Buchanan Nobelpriset i ekonomi för att ha utvecklat "de kontraktuella och konstitutionella grunderna för teorin om ekonomiskt och politiskt beslutsfattande."

Eftersom konstitutionell ekonomi studerar hur rättsliga ramar påverkar och påverkar ekonomisk utveckling, tillämpas området ofta på utvecklingsländer och länder med föränderliga politiska system.

Ursprunget till CE

Konstitutionell ekonomi brukar ses som en direkt ättling till teorin om offentliga val, som har sitt ursprung på 1800-talet och som sysslar med hur ekonomiska verktyg organiserar och påverkar politiskt beteende.

En av de definierande texterna för teorin om offentliga val, The Calculus of Consent: Logical Foundations of Constitutional Democracy, publicerades 1962 av James M. Buchanan och Gordon Tullock. Citerad av Buchanan som en "politik utan romantik" undersöker teorin om offentliga val de ekonomiska funktionerna och spänningarna mellan medborgare, regering och de personer som utgör styrande organ.

Till exempel skulle ekonomer med offentliga val undersöka den teoretiska grunden för de sätt på vilka styrande tjänstemän använder sina positioner för att lyfta fram sina egna ekonomiska intressen samtidigt som de strävar efter allmännyttiga mål. Principer för teorin om offentliga val åberopas ofta när man förklarar de ekonomiska beslut som fattas av styrande organ som verkar strida mot en demokratisk väljarkårs önskemål, såsom fläskfatprojekt och politiska lobbyisters engagemang.

Förutom Buchanan har många public choice-teoretiker tilldelats Nobelpriser i ekonomi, inklusive George Stigler 1982, Gary Becker 1992, Vernon Smith 2002 och Elinor Ostrom 2009.