Offerkvot i ekonomi
Vad Àr offerkvoten?
Offerkvoten Àr en ekonomisk kvot som mÀter effekten av stigande och fallande inflation pÄ ett lands totala produktion och produktion. Kostnader Àr förknippade med att den ekonomiska produktionen avtar som svar pÄ en minskning av inflationen. NÀr priserna faller Àr företagen mindre motiverade att producera varor och kan dra ner pÄ produktionen. Kvoten mÀter produktionsbortfallet per varje 1-procentig förÀndring i inflationen. Genom att undersöka ett lands historiska offerkvoter genom tiden kan ett styrande organ förutsÀga vilken effekt deras finanspolitik kommer att ha pÄ landets produktion.
FörstÄ offerkvoten
Ett lands historiska offerkvoter kan anvÀndas för att vÀgleda politiken. En analys av förhÄllandet skulle visa hur landet skulle kunna reagera om inflationsnivÄn Àndras med 1 %. En högre inflation orsakas ofta av stark ekonomisk tillvÀxt. Till exempel, om den aggregerade efterfrÄgan expanderar snabbare Àn det aggregerade utbudet i en ekonomi, blir resultatet högre inflation. Om en ekonomi stÄr inför inflation har centralbankerna verktyg de kan anvÀnda för att bromsa den ekonomiska tillvÀxten i ett försök att minska inflationstrycket.
Att höja rÀntorna för att dÀmpa utgifterna och öka sparrÀntan Àr ett av dessa verktyg. Men minskningspotentialen i produktionen som svar pÄ fallande priser kan hjÀlpa ekonomin pÄ kort sikt att minska inflationen ocksÄ, och offerkvoten mÀter det kostar. Offerkvoten berÀknas genom att ta kostnaden för förlorad produktion och dividera den med den procentuella förÀndringen i inflationen.
Sacrifice Ratio = dollarkostnad för produktionsförluster/procentuell förÀndring av inflationen
Exempel pÄ Sacrifice Ratio
Inflationstakten i en ekonomi har minskat frÄn 10 till 5 % under tre Är till priset av produktionen 11 %, 9 % och 5 % för varje Är, vilket ger en total förlust pÄ 25 %.
Total förlust av BNP = 25 % (11 + 9 + 5) %
Minskad inflationstakt = 5 % (10 â 5) %
OfferförhÄllande = 25/5 = 5
Det ger ett förhÄllande pÄ 5:1.
Offerkvoten och finanspolitiken
Disinflationer, eller en tillfÀllig nedgÄng i priserna, Àr viktiga orsaker till lÄgkonjunkturer i moderna ekonomier. I USA, till exempel, intrÀffade lÄgkonjunkturer i början av 1970-talet, mitten av 1970-talet och början av 1980-talet. Var och en av dessa nedgÄngar intrÀffade samtidigt med fallande inflation till följd av en stram penningpolitik. DÀrför vill regeringen, för att undvika en lÄgkonjunktur, hitta det billigaste sÀttet att minska inflationen.
Offerkvoten visar hur mycket produktion som gÄr förlorad nÀr inflationen sjunker med 1 %. Detta hjÀlper centralbankerna att sÀtta sin penningpolitik, beroende pÄ om de vill stÀrka eller bromsa ekonomin. Till exempel, om inflationen blir för hög kan centralbanken anvÀnda offerkvoten för att avgöra vilka ÄtgÀrder som ska vidtas och pÄ vilken nivÄ som ska pÄverka produktionen i ekonomin till lÀgsta kostnad.
##Höjdpunkter
â Offerkvoten kan betraktas som kostnaden för att bekĂ€mpa inflationen.
â Offerkvoten Ă€r ett ekonomiskt mĂ„tt pĂ„ inflationens effekt pĂ„ ett lands totala produktion och produktion.
- Analys av historiska offerkvoter över tid för en ekonomi kan indikera vilken effekt en viss politik kommer att ha pÄ ett lands produktion.