Investor's wiki

Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika (BRICS)

Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika (BRICS)

Vad är BRICS?

BRICS är en förkortning för Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. Goldman Sachs ekonom Jim O'Neill myntade termen BRIC (utan Sydafrika) 2001, och hävdade att 2050 skulle de fyra BRIC-ekonomierna komma att dominera den globala ekonomin 2050. Sydafrika lades till listan 2010.

Den här avhandlingen har blivit konventionell marknadsvisdom i botten. Men det fanns alltid skeptiker, inklusive några som hävdade att frasen var Goldman marknadsföringshype. Faktum är att få pratar mycket om BRICS längre - åtminstone inte när det gäller deras globala dominans. Goldman stängde sin BRICS-fokuserade investeringsfond 2015 och slog samman den med en bredare tillväxtmarknadsfond.

Förstå BRICS

Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika rankades bland världens snabbast växande tillväxtmarknadsekonomier i flera år, tack vare låga arbetskostnader, gynnsam demografi och rikliga naturresurser i en tid av en global råvaruboom.

Det är viktigt att notera att Goldman Sachs tes inte var att dessa länder skulle bli en politisk allians (som EU) eller ens en formell handelsförening. Istället sa Goldman att de har potentialen att bilda ett kraftfullt ekonomiskt block, och erkände till och med att dess prognoser var optimistiska och beroende av betydande politiska antaganden.

Ändå var innebörden att ekonomisk makt skulle ge politisk makt, och faktiskt ledare från BRICS-länderna deltog regelbundet i toppmöten tillsammans och agerade ofta i samförstånd med varandras intressen.

Tidig utveckling av BRIC-uppsatsen vid Goldman Sachs

2001 noterade Goldmans O'Neill att även om den globala BNP skulle öka med 1,7 % 2002, förutspåddes BRIC-länderna växa snabbare än Group of Seven, de sju mest avancerade globala ekonomierna: Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien och USA I tidningen "Building Better Economic BRICs" beskrev O'Neill sin syn på BRIC-ländernas potential.

2003 följde O'Neills Goldman-kollegor Dominic Wilson och Roopa Purushothaman upp med sin rapport "Dreaming with BRICs: The Path to 2050." Wilson och Purushothaman hävdade att 2050 skulle BRIC-klustret kunna växa till en storlek större än G7, och världens största ekonomier skulle därför se drastiskt annorlunda ut om fyra decennier beroende på inkomst per capita.

År 2007 publicerade Goldman en annan rapport, "BRICs and Beyond", som fokuserade på BRIC-tillväxtpotential, miljöpåverkan från dessa växande ekonomier och hållbarheten i deras uppgång. Rapporten skisserade också en Next 11,. en term för 11 tillväxtekonomier, i förhållande till BRIC-länderna, såväl som ökningen av nya globala marknader.

Stängning av Goldmans BRICS-fond

Tillväxten i BRICS-ekonomierna avtog efter den globala finanskrisen och oljepriskollapsen som började 2014. År 2015 såg BRICS-förkortningen inte längre ut som en attraktiv investeringsplats och fonder riktade mot dessa ekonomier stängdes antingen av eller slogs samman med andra investeringar fordon.

Goldman Sachs slog samman sin BRICS-investeringsfond, som var inriktad på att generera avkastning från dessa ekonomier, med den bredare Emerging Markets Equity Fund. Fonden hade förlorat 88 % av sina tillgångar från en topp 2010. I en SEC-anmälan uppgav Goldman Sachs att de inte förväntade sig "betydande tillgångstillväxt inom överskådlig framtid" i BRICS-fonden. Enligt en Bloomberg-rapport hade fonden tappat 21 procent på fem år.

BRIC används nu som en mer generisk term. Till exempel, Columbia University etablerade BRICLab, där studenter undersöker utrikes-, inrikes- och finanspolitik för BRIC-medlemmar.

##Höjdpunkter

– Festen hade i stort sett avslutats 2015, då Goldman stängde sin BRICS-fokuserade investeringsfond.

  • BRICS startade 2001 som BRIC, en akronym myntad av Goldman Sachs för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Sydafrika tillkom 2010.

– Tanken bakom myntet var att nationernas ekonomier skulle komma att kollektivt dominera den globala tillväxten till 2050.

  • BRICS-länderna erbjöd en källa till utländsk expansion för företag och stark avkastning för institutionella investerare.