Supervaluta
Vad Àr en supervaluta?
En supervaluta Àr en hypotetisk global valuta eller supranationell valuta,. som skulle backas upp av en korg med reservvalutor hos Internationella valutafonden (IMF), och utgöra grunden för ett nytt globalt monetÀrt system. Idén har vÀckt nytt intresse efter finanskrisen, och den har frÀmjats av Kina och resten av BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika).
FörstÄ en supervaluta
En supervaluta skulle ersĂ€tta det nuvarande US-dollardominerade systemet, som vissa skyller pĂ„ de allt vanligare globala finanskriserna sedan kollapsen 1971 av Bretton Woods- systemet med fasta men justerbara vĂ€xelkurser â pĂ„ grund av dess volatilitet. Och mĂ„nga, som den neo-keynesianske ekonomen Joseph Stiglitz och investeraren George Soros,. ser det som en ny riktning för utvecklingen av den globala ekonomin.
Innan dess hade ekonomen John Maynard Keynes vid Bretton Woods föreslagit en överstatlig vÀrldsvaluta kÀnd som Bancor redan pÄ 1940-talet som ett sÀtt att frÀmja global monetÀr stabilitet, men detta avvisades till förmÄn för den guldstödda valutan systemet. Bancor-valutan skulle ha anvÀnts i all internationell handel och för att avveckla globala finansiella transaktioner. Idén fick förnyat intresse efter den globala finanskrisen 2008 men lyckades Äterigen inte fÄ genomslag.
ErsÀtter det amerikanska dollarsystemet
2010 krÀvde FN:s konferens om handel och utveckling en ny global valuta för att ersÀtta den amerikanska dollarn som vÀrldens dominerande reservvaluta. Som förutsetts skulle en kraftigt utökad speciell dragningsrÀtt (SDR) hos IMF, med regelbundna eller konjunkturjusterade utslÀpp kalibrerade till storleken pÄ reservackumuleringarna, vara grunden för en global supervaluta som skulle bidra till "global stabilitet, ekonomisk styrka, och globalt eget kapital."
Men i verkligheten Ă€r varken USA, EU eller Kina redo att samordna sin makroekonomiska politik eller ge upp suverĂ€nitet i den grad som skulle fĂ„ ett sĂ„dant system att fungera â sĂ€rskilt med tanke pĂ„ det nuvarande tillstĂ„ndet i det globala finansiella systemet och volatiliteten i framvĂ€xningen marknader. För att se hur stressat och anstrĂ€ngt ett sĂ„dant system kan bli, behöver man bara titta pĂ„ den europeiska statsskuldkrisen â och euroomrĂ„dets zombiebanker â eller historien om valutakriser och de lĂ€nder som har försökt upprĂ€tthĂ„lla valutan och misslyckats, som t.ex. Brittiska pundet 1992, den ryska rubeln 1997 och den argentinska peson 2002.
Vissa har föreslagit att Bitcoin eller nÄgon annan decentraliserad kryptovaluta kanske kan fungera som en transnationell supervaluta i framtiden.
Globala pengars framtid
Trots alla förutsÀgelser om dollarns undergÄng kommer den amerikanska dollarn att förbli vÀrldens reservvaluta, men mÄnga finanskommentatorer talar om uppgÄngen för den kinesiska yuanen. Det Àr uppenbart att USA inte villigt kommer att ge upp petrodollarsystemet. Kanske kommer balansen i vÀrldens pengar och maktpolitik att förÀndras nÀr Kina fÄr ekonomisk paritet med USA och om yuanen blir en utmanare till dollarn.
Eller, kanske kommer det att finnas flera globala valutor i framtiden, som vÀxlar pÄ ett inre marknadssystem. Hur som helst, för nÀrvarande fungerar reservvalutor som dollarn, euron, pundet, den japanska yenen och Kinas renminbin i praktiken redan som överstatliga valutor.
Höjdpunkter
â Trots flera förslag pĂ„ en funktionell supervaluta Ă€r det nĂ€rmaste vĂ€rlden nĂ„gonsin kommit en sĂ„dan Ă€r IMF:s sĂ€rskilda dragningsrĂ€tter (SDR), men dessa anvĂ€nds bara av institutioner.
- En supervaluta hÀnvisar till konceptet med ett globalt monetÀrt system med en internationellt anvÀnd valuta.
â Teorin bakom en supervaluta Ă€r att den kan stabilisera globala finansiella och kommersiella transaktioner och frĂ€mja ekonomisk stabilitet runt om i vĂ€rlden.
