Investor's wiki

Räkenskapsperiod

Räkenskapsperiod

Vad Àr en redovisningsperiod?

En redovisningsperiod Àr ett faststÀllt tidsintervall under vilket redovisningsfunktioner utförs, aggregeras och analyseras inklusive ett kalenderÄr eller rÀkenskapsÄr. RÀkenskapsperioden Àr anvÀndbar vid investeringar eftersom potentiella aktieÀgare analyserar ett företags resultat genom dess finansiella rapporter som Àr baserade pÄ en fast redovisningsperiod.

Hur en redovisningsperiod fungerar

Det finns vanligtvis flera redovisningsperioder för nÀrvarande aktiva vid en given tidpunkt. Till exempel kan ett företag avsluta redovisningen för juni mÄnad. Detta indikerar att redovisningsperioden Àr mÄnaden (juni), Àven om företaget kanske ocksÄ vill aggregera redovisningsdata per kvartal (april till juni), halva (januari till juni) och ett helt kalenderÄr.

Typer av redovisningsperioder

Ett kalenderÄr med avseende pÄ rÀkenskapsperioder indikerar att ett företag börjar sammanstÀlla rÀkenskapsposter den första dagen i januari och dÀrefter stoppar ackumuleringen av data den sista dagen i december. Denna Ärliga redovisningsperiod imiterar en grundlÀggande kalenderperiod pÄ tolv mÄnader.

Ett företag kan ocksÄ vÀlja att rapportera finansiella data genom att anvÀnda ett rÀkenskapsÄr. Ett rÀkenskapsÄr sÀtter godtyckligt början av rÀkenskapsperioden till vilket datum som helst, och finansiella data ackumuleras för ett Är frÄn detta datum. Till exempel skulle ett rÀkenskapsÄr som börjar den 1 april sluta den 31 mars följande Är.

Bokslut omfattar redovisningsperioder, sÄsom resultatrÀkning och balansrÀkning. ResultatrÀkningen anger redovisningsperioden i rubriken, till exempel "...för Äret som slutade dec. 31, 2019." Samtidigt tÀcker balansrÀkningarna en tidpunkt, det vill sÀga slutet av rÀkenskapsperioden.

Krav för redovisningsperioder

Konsistens

RÀkenskapsperioder faststÀlls för rapporterings- och analysÀndamÄl. I teorin vill ett företag uppleva konsistens i tillvÀxt över rÀkenskapsperioder för att visa stabilitet och en lÄngsiktig lönsamhetsutsikt. Den redovisningsmetod som stöder denna teori Àr periodiseringsmetoden.

Periodiseringsmetoden krÀver att en bokföring görs nÀr en ekonomisk hÀndelse intrÀffar oavsett tidpunkten för kontantinslaget i hÀndelsen. Till exempel krÀver periodiseringsmetoden att en anlÀggningstillgÄng skrivs av under tillgÄngens livslÀngd. Denna redovisning av en kostnad över flera redovisningsperioder möjliggör relativ jÀmförbarhet över denna period i motsats till en fullstÀndig redovisning av utgifter nÀr posten betalades för.

###Matchningsprincip

En primÀr redovisningsregel för anvÀndningen av en redovisningsperiod Àr matchningsprincipen. Matchningsprincipen krÀver att utgifter redovisas i den rÀkenskapsperiod dÄ utgiften uppkom och alla tillhörande intÀkter som intjÀnats till följd av denna kostnad redovisas i samma rÀkenskapsperiod. Till exempel kommer den period för vilken kostnaden för sÄlda varor redovisas att vara samma period som intÀkterna redovisas för samma varor.

Matchningsprincipen krÀver att finansiella uppgifter som rapporteras under en rÀkenskapsperiod ska vara sÄ fullstÀndiga som möjligt och att all finansiell information inte ska spridas över flera redovisningsperioder.

##Höjdpunkter

  • RĂ€kenskapsperioder skapas för rapporterings- och analysĂ€ndamĂ„l, och periodiseringsmetoden möjliggör konsekvent rapportering.

– En redovisningsperiod Ă€r en tidsperiod som tĂ€cker vissa redovisningsfunktioner, som kan vara antingen ett kalender- eller rĂ€kenskapsĂ„r, men ocksĂ„ en vecka, mĂ„nad, eller kvartal osv.

– Matchningsprincipen sĂ€ger att utgifter ska redovisas i den rĂ€kenskapsperiod dĂ„ utgiften uppkommit och alla intĂ€kter som intjĂ€nats till följd av den utgiften ska redovisas under samma rĂ€kenskapsperiod.