Kyotoprotokollet

Vad är Kyotoprotokollet?

Kyotoprotokollet var ett internationellt avtal som syftade till att minska utsläppen av koldioxid (CO2) och förekomsten av växthusgaser (GHG) i atmosfären. Den väsentliga grundsatsen i Kyotoprotokollet var att industrialiserade länder behövde minska mängden sina koldioxidutsläpp.

Protokollet antogs i Kyoto, Japan 1997, när växthusgaser snabbt hotade vårt klimat, livet på jorden och planeten. Idag lever Kyotoprotokollet vidare i andra former, och dess frågor diskuteras fortfarande.

Kyotoprotokollet förklaras

Bakgrund

Kyotoprotokollet beordrade industriländerna att minska sina utsläpp av växthusgaser i en tid då hotet om global uppvärmning ökade snabbt. Protokollet var kopplat till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Den antogs i Kyoto, Japan den 11 december 1997 och blev internationell lag den 16 februari 2005 .

Länder som ratificerade Kyotoprotokollet tilldelades maximala koldioxidutsläppsnivåer för specifika perioder och deltog i handel med koldioxidkrediter. Om ett land släppte ut mer än sin tilldelade gräns skulle det straffas genom att få en lägre utsläppsgräns under den följande perioden.

Stora grundsatser

Utvecklade, industrialiserade länder gav ett löfte under Kyotoprotokollet att minska sina årliga kolväteutsläpp med i genomsnitt 5,2 % till år 2012. Denna siffra skulle representera cirka 29 % av världens totala utsläpp av växthusgaser.

Målen berodde på det enskilda landet. Som ett resultat hade varje nation ett annat mål att uppfylla det år.

Medlemmar av Europeiska unionen (EU) lovade att minska utsläppen med 8 %, medan USA och Kanada lovade att minska sina utsläpp med 7 % respektive 6 % till 2012.

100 miljarder dollar

Beloppet för Kyotoprotokollets fond som var avsett att hjälpa utvecklingsländer att välja industriprocesser och tekniker som inte släpper ut växthusgaser.

Ansvar för utvecklade kontra utvecklingsländer

Kyotoprotokollet erkände att utvecklade länder är huvudansvariga för de nuvarande höga nivåerna av växthusgasutsläpp i atmosfären som ett resultat av mer än 150 års industriell verksamhet. Som sådant lade protokollet en tyngre börda på utvecklade länder än mindre utvecklade länder.

Kyotoprotokollet föreskrev att 37 industriländer plus EU skulle minska sina utsläpp av växthusgaser. Utvecklingsländer ombads att följa efter frivilligt, och mer än 100 utvecklingsländer, inklusive Kina och Indien, undantogs helt och hållet från Kyotoavtalet.

En särskild funktion för utvecklingsländer

Protokollet delade upp länder i två grupper: bilaga I innehöll utvecklade länder och icke-bilaga I hänvisade till utvecklingsländer. Protokollet satte utsläppsbegränsningar endast för länder i bilaga I. Nationer som inte tillhörde bilaga I deltog genom att investera i projekt som syftade till att minska utsläppen i sina länder.

För dessa projekt tjänade utvecklingsländer in koldioxidkrediter som de kunde handla med eller sälja till utvecklade länder, vilket gav de utvecklade länderna en högre nivå av maximala koldioxidutsläpp under den perioden. I själva verket hjälpte denna funktion de utvecklade länderna att fortsätta släppa ut växthusgaser kraftigt.

USA:s engagemang

USA, som hade ratificerat det ursprungliga Kyotoavtalet, hoppade av protokollet 2001. USA ansåg att avtalet var orättvist eftersom det endast krävde industriländer att begränsa utsläppsminskningarna, och man ansåg att det skulle skada USA. ekonomi.

Kyotoprotokollet avslutades 2012, i praktiken halvfärdigt

De globala utsläppen var fortfarande på uppgång 2005, året då Kyotoprotokollet blev internationell lag – även om det antogs 1997. Det verkade gå bra för många länder, inklusive de i EU. De planerade att nå eller överträffa sina mål enligt avtalet senast 2011. Men andra fortsatte att missa.

USA och Kina – två av världens största utsläppare – producerade tillräckligt med växthusgaser för att mildra några av de framsteg som gjorts av nationer som nådde sina mål. Faktum är att det var en ökning med cirka 40 % av utsläppen globalt mellan 1990 och 2009.

Doha-tillägget förlängde Kyotoprotokollet till 2020

I december 2012, efter att den första åtagandeperioden för protokollet upphört, träffades parterna i Kyotoprotokollet i Doha, Qatar, för att anta en ändring av det ursprungliga Kyotoavtalet. Denna så kallade Doha-ändring lade till nya utsläppsminskningsmål för den andra åtagandeperioden, 2012–2020, för deltagande länder.

Doha-tillägget fick ett kort liv. Under 2015, vid toppmötet om hållbar utveckling i Paris, undertecknade alla deltagare i UNFCCC ännu en pakt, Paris klimatöverenskommelser,. som i praktiken ersatte Kyotoprotokollet.

Parisklimatavtalet

Parisklimatavtalet är en milstolpe miljöpakt som antogs av nästan varje nation 2015 för att ta itu med klimatförändringarna och dess negativa effekter. Avtalet innehåller åtaganden från alla större växthusgasutsläppsländer att minska sina klimatförändrande föroreningar och att stärka dessa åtaganden över tiden.

Vart femte år deltar länder i Global Stocktake, som är en bedömning av deras framsteg under klimatavtalet från Paris.

Ett viktigt direktiv i avtalet kräver att de globala utsläppen av växthusgaser ska minskas för att begränsa jordens temperaturökning under detta århundrade till 2 grader (föredrar en ökning med 1,5 grader) Celsius över förindustriella nivåer. Parisavtalet ger också ett sätt för utvecklade länder att hjälpa utvecklingsländer i deras ansträngningar att anpassa klimatkontroll, och det skapar ett ramverk för att övervaka och rapportera länders klimatmål på ett transparent sätt.

Kyotoprotokollet idag

2016, när klimatavtalet från Paris trädde i kraft, var USA en av de främsta drivkrafterna bakom avtalet, och president Obama hyllade det som "en hyllning till det amerikanska ledarskapet."

Som presidentkandidat vid den tiden kritiserade Donald Trump avtalet som en dålig affär för det amerikanska folket och lovade att dra tillbaka USA om han blev vald. 2017 meddelade dåvarande president Trump att USA skulle dra sig ur klimatavtalet från Paris och sa att det skulle undergräva USA:s ekonomi.

Den tidigare presidenten inledde inte den formella utträdesprocessen förrän den 4 november 2019. USA drog sig formellt ur klimatavtalet i Paris den 4 november 2020, dagen efter presidentvalet 2020, där Donald Trump förlorade sitt omvalsbud till Joseph Biden.

Den 20 januari 2021, hans första dag på ämbetet, inledde president Biden processen att återansluta sig till Paris klimatavtal, som officiellt trädde i kraft den 19 februari 2021.

Ett komplicerat dödläge

2021 lever dialogen fortfarande men har förvandlats till ett komplext träsk som involverar politik, pengar, brist på ledarskap, brist på konsensus och byråkrati. Idag, trots otaliga planer och vissa åtgärder, har lösningar på problemen med växthusgasutsläpp och global uppvärmning inte implementerats.

Nästan alla forskare som studerar atmosfären tror nu att den globala uppvärmningen i första hand är resultatet av mänskligt handlande. Logiskt då borde det som människor har orsakat av sitt beteende kunna åtgärdas genom att människor ändrar sitt beteende. Det är frustrerande för många att sammanhållna åtgärder för att hantera den mänskligt skapade globala klimatkrisen ännu inte har inträffat.

Kom ihåg Internet

Det är avgörande att vi förblir övertygade om att vi faktiskt kan lösa dessa frågor som är så avgörande för vår överlevnad. Vi människor har redan löst enorma problem inom många områden via teknisk innovation som lett till radikalt nya lösningar.

Intressant nog, om någon hade föreslagit 1958 att vår egen Defense Advanced Research Projects Agency (DARPA), som övervakar utvecklingen av avancerad teknologi för användning av den amerikanska militären, skulle leda världen i att skapa Internet – ett system som kunde "ansluta alla person och sak med varannan person och sak på planeten omedelbart och utan kostnad" - de kan ha blivit utskrattade från scenen, eller ännu värre.

Höjdpunkter

– Samtal som inleddes med Kyotoprotokollet fortsätter 2021 och är extremt komplicerade, involverar politik, pengar och bristande konsensus.

– Kyotoprotokollet är ett internationellt avtal som uppmanade industriländerna att minska sina utsläpp av växthusgaser avsevärt.

– USA drog sig ur avtalet med motiveringen att mandatet var orättvist och skulle skada USA:s ekonomi.

– Klimatavtalet från Paris 2015, som ersatte Kyotoprotokollet, innehåller åtaganden från alla större växthusgasutsläppande länder att minska sina klimatförändrande föroreningar.

– Andra överenskommelser, som Doha-tillägget och Paris klimatöverenskommelser, har också försökt stävja den globala uppvärmningskrisen.

Vanliga frågor

Vilka typer av utsläpp är Kyotoprotokollet byggt för att begränsa?

Kyotoprotokollet byggdes för att minska utsläppen av koldioxid (CO2) och växthusgaser.

Varför undertecknade inte USA Kyotoprotokollet?

USA backade ur Kyotoprotokollet 2001 på grund av att det orättvist belastade utvecklade länder. Fördraget krävde endast utvecklade länder att minska utsläppen, vilket USA trodde skulle orättvist kväva dess ekonomi.

Vilka särskilda problem möter utvecklingsländer med sådana fördrag som Kyotoprotokollet?

Utvecklingsländer fick inte mandat att agera enligt avtalet, och frivillighet för att minska utsläppen enligt det skulle skapa stora kostnader som de antingen var oförmögna att ta på sig eller ovilliga att ta på sig.

Vad är det primära syftet med Kyotoprotokollet?

Kyotoprotokollet var ett avtal mellan utvecklade länder för att minska utsläppen av koldioxid (CO2) och växthusgaser (GHG).