Förnedring
Vad Àr förnedring?
Förnedring avser att sÀnka vÀrdet pÄ en valuta. Det Àr frÀmst förknippat med mynt gjorda av Àdla metaller,. sÄsom guld och silver. En valuta debaseras nÀr mynten Àr gjorda med en blandning av Àdelmetaller och basmetaller i motsats till rena Àdelmetaller. Ju fler oÀdla metaller som tillsÀtts ett mynt jÀmfört med Àdelmetaller, desto mer försÀmras en valuta.
FörstÄ förnedring
Innan de papperspengar som vÀrlden anvÀnder idag bestod valutorna av metallmynt. Dessa mynt tillverkades oftast av antingen guld eller silver, och bar dÀrför vÀrdet av den Àdla metallen.
Mynt gjorda av Àdelmetaller anvÀnds fortfarande och guld och silver Àdelmetaller handlas fortfarande ofta; Men pÄ en daglig basis Àr Àdla metaller inte lÀngre en primÀr form av valuta och inte i stor cirkulation.
NÀr nÄgon form av valuta som Àr gjord av en Àdelmetall blandas med en metall av sÀmre kvalitet eller vÀrde, sÀgs det vara förnedrat. Myntens nominella vÀrde förblir detsamma men det inneboende vÀrdet minskar, vilket leder till inflation eftersom pengarna Àr mindre vÀrda.
Ăven om guld- och silvermynt inte Ă€r vanligt förekommande idag, kan förnedring fortfarande intrĂ€ffa om en regering trycker för mycket pengar, vilket ökar penningmĂ€ngden. Detta leder ocksĂ„ till inflation eftersom det finns mer pengar men inte en lika stor ökning av produktionen.
Varför förnedring?
Förnedring har varit vanligt genom historien. I forntida tider skulle regeringar förringa sin valuta genom att lÀgga till en metall av lÀgre vÀrde till guld- eller silverinnehÄllet i mynten. Genom att blanda de Àdla metallerna med en metall av lÀgre kvalitet kunde de skapa ytterligare mynt av samma valör, vilket i huvudsak utökade penningmÀngden, men för en brÄkdel av kostnaden.
Genom att förnedra sina valutor tror regeringar att de lÀttare kan uppfylla sina finansiella Ätaganden eller ha mer pengar att spendera pÄ infrastruktur och inhemska utgiftsprojekt för att stimulera ekonomin. SÄdana metoder leder dock sÄ smÄningom till en krasch. Förnedring var en populÀr metod för att finansiera krig; regeringar skapade i sjÀlva verket mer pengar utan att behöva höja skatterna för att finansiera sina konflikter.
Alla dessa manövrar Àr naturligtvis kortsiktiga, eftersom förnedring har negativa konsekvenser för medborgarna, frÀmst i form av inflation.
Exempel frÄn verkliga vÀrlden
Romerske kejsaren Nero började förnedra romersk valuta runt 60 e.Kr. genom att minska dess silverinnehÄll frÄn 100 % till 90 %. Under de följande 150 Ären reducerades silverhalten till 50%. à r 265 e.Kr. var silverhalten nere pÄ 5%.
NÀr en valuta försÀmras, och dÀrför förlorar i vÀrde, kommer medborgarna förr eller senare ikapp och börjar krÀva högre priser för varorna de sÀljer eller mer lön för sitt arbete, vilket resulterar i inflation. I fallet med det romerska imperiet gav förnedringen en Ärlig inflation pÄ omkring 1 000 %.
Idag Àr de flesta valutor fiat-valutor och Àr inte baserade pÄ en Àdelmetall. SÄ, förnedring krÀver bara att regeringen skriver ut mer pengar, eller eftersom mycket pengar bara finns pÄ digitala konton, skapa mer elektroniskt.
I Tyskland i början av 1920-talet minskade regeringen vÀrdet pÄ mÀrket frÄn cirka Ätta per US-dollar till 184 per US-dollar genom att trycka pengar för att uppfylla sina finansiella Ätaganden. à r 1922 hade marken deprecierats till 7 350 per US-dollar. Den kollapsade sÄ smÄningom och nÄdde 4,2 biljoner mark per US-dollar, innan Tyskland Ätergick till guldmyntfoten.
Höjdpunkter
â Förnedring ger mer pengar till regeringar för utgifter samtidigt som det resulterar i inflation för medborgarna.
â Idag kan förnedring ske om en regering trycker mer pengar, vilket ökar penningmĂ€ngden utan motsvarande ökning av produktionen.
â Förnedring förknippas traditionellt med att blanda oĂ€dla metaller i valutor som Ă€r gjorda med Ă€delmetaller, som guld och silver, vilket sĂ€nker deras vĂ€rde.
â Förnedring Ă€r framför allt förknippat med perioder innan det fanns regulatoriska standarder och riktlinjer för att tjĂ€na pengar.
- Förnedring syftar pÄ att sÀnka vÀrdet pÄ en valuta.