Hyperinflation

Vad är hyperinflation?

Hyperinflation är en term för att beskriva snabba, överdrivna och utom kontroll allmänna prishöjningar i en ekonomi. Medan inflationen är ett mått på takten i stigande priser på varor och tjänster, är hyperinflationen snabbt stigande inflation, vanligtvis mer än 50 % per månad.

Även om hyperinflation är en sällsynt händelse för utvecklade ekonomier, har den inträffat många gånger genom historien i länder som Kina, Tyskland, Ryssland, Ungern och Argentina.

Förstå hyperinflation

Hyperinflation uppstår när priserna har stigit med mer än 50 % per månad under en tidsperiod. För jämförelseändamål har den amerikanska inflationstakten mätt med konsumentprisindex (CPI) i genomsnitt varit cirka 2 % per år sedan 2012 enligt Bureau of Labor Statistics.

KPI är bara ett index över priserna för en utvald korg av varor och tjänster. Hyperinflation gör att konsumenter och företag behöver mer pengar för att köpa produkter på grund av högre priser.

Medan normal inflation mäts i termer av månatliga prisökningar, mäts hyperinflation i termer av exponentiella dagliga ökningar som kan närma sig 5 % till 10 % per dag. Hyperinflation uppstår när inflationen överstiger 50 % under en månadsperiod.

Föreställ dig att kostnaden för matinköp går från $500 per vecka till $750 per vecka nästa månad, till $1 125 per vecka nästa månad, och så vidare. Om lönerna inte håller jämna steg med inflationen i en ekonomi, sjunker levnadsstandarden för människorna eftersom de inte har råd att betala för sina grundläggande behov och levnadskostnader.

Hyperinflation kan orsaka en rad konsekvenser för en ekonomi. Människor kan hamstra varor, inklusive färskvaror som mat, på grund av stigande priser, vilket i sin tur kan skapa brist på mat. När priserna stiger för mycket, minskar kontanter eller sparpengar i banker i värde eller blir värdelösa eftersom pengarna har mycket mindre köpkraft. Konsumenternas ekonomiska situation försämras och kan leda till konkurs.

Dessutom kanske människor inte sätter in sina pengar i finansiella institutioner,. vilket leder till att banker och långivare går i konkurs. Skatteintäkterna kan också minska om konsumenter och företag inte kan betala, vilket kan leda till att regeringar misslyckas med att tillhandahålla grundläggande tjänster.

Varför hyperinflation uppstår

Även om hyperinflation kan utlösas av ett antal orsaker, nedan är några av de vanligaste orsakerna till hyperinflation.

För mycket pengar

Hyperinflation har inträffat i tider av svår ekonomisk turbulens och depression. En depression är en utdragen period av en krympande ekonomi, vilket innebär att tillväxttakten är negativ. En lågkonjunktur är vanligtvis en period av negativ tillväxt som sker i mer än två kvartal eller sex månader.

En depression, å andra sidan, kan pågå i flera år men uppvisar också extremt hög arbetslöshet, företags- och personliga konkurser, lägre produktiv produktion och mindre utlåning eller tillgänglig kredit.

Svaret på en depression är vanligtvis en ökning av penningmängden av centralbanken. De extra pengarna är utformade för att uppmuntra banker att låna ut till konsumenter och företag för att skapa utgifter och investeringar.

En inflation på 2 % per år anses vara hälsosam och är målsatt av Federal Reserve.

Men om ökningen av penningmängden inte stöds av ekonomisk tillväxt mätt med bruttonationalprodukten (BNP), kan resultatet leda till hyperinflation. Om BNP, som är ett mått på produktionen av varor och tjänster i en ekonomi, inte växer, höjer företagen priserna för att öka vinsterna och hålla sig flytande.

Eftersom konsumenterna har mer pengar betalar de högre priser, vilket leder till inflation. När ekonomin försämras ytterligare tar företagen mer betalt, konsumenterna betalar mer och centralbanken trycker mer pengar – vilket leder till en ond cirkel av hyperinflation.

Förlust av förtroende för ekonomin eller monetära systemet

I tider av krig uppstår ofta hyperinflation när förtroendet för ett lands valuta och centralbankens förmåga att behålla sin valutas värde i efterdyningarna försvinner. Företag som säljer varor inom och utanför landet kräver en riskpremie för att acceptera sin valuta genom att höja sina priser. Resultatet kan leda till exponentiella prisökningar eller hyperinflation.

Om en regering inte sköts på rätt sätt kan medborgarna också tappa förtroendet för värdet av sitt lands valuta. När valutan uppfattas ha lite eller inget värde, börjar människor att hamstra varor och varor som har värde.

När priserna börjar stiga blir basvaror – som mat och bränsle – knappa, vilket leder till att priserna hamnar i en uppåtgående spiral. Som svar tvingas regeringen trycka ännu mer pengar för att försöka stabilisera priserna och tillhandahålla likviditet, vilket bara förvärrar problemet.

Ofta återspeglas bristen på förtroende i investeringsutflöden som lämnar landet under tider av ekonomisk turbulens och krig. När dessa utflöden inträffar sjunker landets valutavärde eftersom investerare säljer sitt lands investeringar i utbyte mot ett annat lands investeringar. Centralbanken kommer ofta att införa kapitalkontroller,. vilket är förbud mot att flytta pengar ut ur landet.

Exempel från verkliga världen

En av de mer förödande och långvariga episoderna av hyperinflation inträffade i fd Jugoslavien på 1990-talet. På gränsen till nationell upplösning hade landet redan upplevt inflation med takter som översteg 76 % årligen.

1991 upptäcktes det att ledaren för den dåvarande serbiska provinsen, Slobodan Milosevic, hade plundrat statskassan genom att låta den serbiska centralbanken ge ut lån på 1,4 miljarder dollar till sina kumpaner.

Stölden tvingade regeringens centralbank att trycka alltför stora summor pengar så att den kunde ta hand om sina ekonomiska förpliktelser. Hyperinflation omslöt snabbt ekonomin, raderade ut det som fanns kvar av landets rikedom, vilket tvingade dess invånare att byta varor. Inflationstakten nästan fördubblades varje dag tills den nådde en outgrundlig takt på 313 miljoner procent i månaden.

Centralbanken var tvungen att trycka mer pengar bara för att hålla regeringen igång när ekonomin spiralerade nedåt.

Regeringen tog snabbt kontroll över produktion och löner, vilket ledde till livsmedelsbrist. Inkomsterna sjönk med mer än 50 % och produktionen stannade av. Så småningom ersatte regeringen sin valuta med den tyska marken, vilket bidrog till att stabilisera ekonomin.

Höjdpunkter

• Hyperinflation syftar på snabba och ohämmade prisökningar i en ekonomi, vanligtvis med takter som överstiger 50 % varje månad över tiden.

– Hyperinflation kan uppstå i tider av krig och ekonomisk turbulens i den underliggande produktionsekonomin, i samband med att en centralbank trycker för mycket pengar.

– Även om hyperinflationer vanligtvis är sällsynta, kan de när de väl börjar gå utom kontroll.

• Hyperinflation kan orsaka en ökning av priserna på basvaror – som mat och bränsle – eftersom de blir knappa.

Vanliga frågor

Vad orsakar hyperinflation?

De främsta orsakerna till hyperinflation är en ökning av penningmängden och efterfrågeinflation. En ökning av penningmängden uppstår när en nation snabbt trycker pengar. Efterfrågeinflation är när det finns en plötslig ökning av efterfrågan som vida överstiger utbudet, vilket får priserna att stiga kraftigt. Efterfrågeinflation uppstår på grund av en ökning av konsumenternas efterfrågan, export eller offentliga utgifter.

Vilka länder har upplevt hyperinflation?

Ungern upplevde hyperinflation efter andra världskriget. Vid toppen av Ungerns inflation steg priserna med 15 000 % per dag. Jugoslavien upplevde också hyperinflation mellan 1992 och 1993 och Zimbabwe mellan 2004 och 2009.

Hur kan jag förbereda mig för hyperinflation?

Några sätt att förbereda sig för hyperinflation inkluderar att investera i råvaror, minska din skuld, köpa/fylla på basförnödenheter nu och investera i guld/silver.