Maastrichtfördraget
Vad Àr Maastrichtfördraget?
Termen Maastrichtfördraget syftar pÄ det internationella avtal som var ansvarigt för skapandet av Europeiska unionen (EU). Avtalet undertecknades 1992 i den hollÀndska staden Maastricht och trÀdde i kraft 1993. Det ledde till ett större samarbete mellan de 12 medlemsnationer som undertecknade fördraget genom att frÀmja ett enhetligt medborgarskap, tillsammans med ekonomiskt, socialt och framsteg. Fördraget lade ocksÄ grunden för en gemensam valuta, euron. Den har Àndrats flera gÄnger sedan den undertecknades. FrÄn och med oktober 2021 var 27 medlemslÀnder en del av Europeiska unionen.
FörstÄ Maastrichtfördraget
Maastrichtfördraget undertecknades i den hollÀndska staden Maastricht den 7 februari 1992 av representanter för 12 medlemslÀnder som utgjorde Europeiska gemenskapen (EG). Diskussioner för avtalet inleddes i december 1991. Begreppet EU var ett Àmne för debatt och krÀvde godkÀnnande av vÀljarna i varje land, vilket inkluderade:
Belgien
Danmark
Frankrike
Tyskland
Grekland
Irland
Italien
Luxemburg
NederlÀnderna
Portugal
Spanien
Storbritannien och Nordirland
Formellt som fördraget om Europeiska unionen trÀdde fördraget i kraft den 1 november 1993.
MÄlet med fördraget var att öka samarbetet genom att etablera ett gemensamt europeiskt medborgarskap sÄ att invÄnarna kan röra sig, bo och arbeta fritt mellan medlemslÀnderna. Det skapade ocksÄ ett gemensamt system för ekonomisk, utrikespolitik och sÀkerhetspolitik. MedlemslÀnderna enades ocksÄ om att samarbeta i sÀkerhetsfrÄgor och rÀttsliga frÄgor.
I fördraget faststÀlldes en tidslinje för skapandet och genomförandet av Europeiska ekonomiska och monetÀra unionen (EMU). EMU skulle omfatta en gemensam ekonomisk och monetÀr union, ett centralbankssystem och en gemensam valuta. Europeiska centralbanken (ECB) gjordes 1998 nÀr omrÀkningskurserna mellan medlemslÀndernas valutor i slutet av Äret faststÀlldes, ett förspel till skapandet av euron,. som började cirkulera 2002.
Den införde ocksÄ de kriterier som lÀnder mÄste uppfylla om de vill gÄ med i euron. Detta var en ÄtgÀrd för att sÀkerstÀlla att lÀnder som gick med i euron var stabila i inflation, nivÄer av offentlig skuld, rÀntor och vÀxelkurser.
Nitton av lÀnderna anvÀnder euron som sin officiella valuta.
SÀrskilda övervÀganden
Fördraget har Àndrats ett antal gÄnger sedan det först ratificerades:
1997 lade Amsterdamfördraget till nÄgra av de sociala skyddspunkterna i det ursprungliga fördraget, inklusive de som hÀnvisar till asylsökande och invandring, könsdiskriminering och levnads- och arbetsvillkor.
Nicefördraget, som trÀdde i kraft i februari 2003, reformerade Maastrichtfördraget som förberedelse för nya medlemslÀnder. Detta avtal gav kommissionens ordförande mer sjÀlvstÀndighet frÄn medlemsstaternas regeringar. Det gav ocksÄ medlemslÀnderna mer makt att integrera politik pÄ vissa omrÄden, trots behovet av nationella veto.
Lisonfördraget Àndrade befintliga fördrag snarare Àn att ersÀtta dem. Den etablerade ett EU-ordförandeskap, stÀrkte unionens utrikespolitiska representation och överförde större makt till unionens rÀttsvÀsende, parlament och kommission. Det trÀdde i kraft i december 2009 efter tvÄ Ärs omröstningar i medlemslÀnderna.
Storbritannien röstade för att lÀmna EU efter en folkomröstning som kallas Brexit. Dess tillbakadragande skedde formellt den 31 januari 2020.
Effekter av Maastrichtfördraget
Fördraget beviljade EU-medborgarskap till alla medborgare i ett medlemsland, vilket gjorde det möjligt för mÀnniskor att kandidera till lokala poster och till val till Europaparlamentet i det EU-land dÀr de bodde, oavsett nationalitet.
Genom att skapa en gemensam ekonomisk och monetÀr union etablerade avtalet det nuvarande centralbanksystemet. ECB:s huvudmÄl Àr att upprÀtthÄlla prisstabilitet, vilket i slutÀndan innebÀr att vÀrna eurons vÀrde. Detta började med den fria rörligheten för kapital mellan medlemslÀnderna, vilket ledde till ökat samarbete mellan nationella centralbanker och ökad anpassning av den ekonomiska politiken mellan medlemslÀnderna. Det sista steget var införandet av euron.
Ett stort mÄl var ett större politiskt samarbete och samordning mer generellt. Miljö, polisarbete och socialpolitik var bara nÄgra av ett antal omrÄden dÀr lÀnderna strÀvade efter att öka samarbetet och samordningen.
Höjdpunkter
Genom Maastrichtfördraget inrÀttades Europeiska unionens gemensamma valutasystem för euron.
Maastrichtfördraget lade grunden för Europeiska unionen.
â Fördraget undertecknades av 12 lĂ€nder i den hollĂ€ndska staden Maastricht 1992 och trĂ€dde i kraft 1993.
â Fördraget Ă€ndrades ett antal gĂ„nger mellan 1997 och 2009.
- Avtalet etablerade ett större samarbete mellan medlemslÀnderna genom ekonomiska, sociala och juridiska kanaler.