Investor's wiki

Livscykelhypotes (LCH)

Livscykelhypotes (LCH)

Vad Àr livscykelhypotesen (LCH)?

Livscykelhypotesen (LCH) Àr en ekonomisk teori som beskriver mÀnniskors konsumtions- och sparvanor under en livstid. Teorin sÀger att individer försöker jÀmna ut konsumtionen under hela livet genom att lÄna nÀr inkomsten Àr lÄg och spara nÀr inkomsten Àr hög.

Konceptet utvecklades av ekonomerna Franco Modigliani och hans elev Richard Brumberg i början av 1950-talet.

FörstÄ livscykelhypotesen

LCH förutsÀtter att individer planerar sina utgifter under sin livstid, med hÀnsyn till deras framtida inkomst. Följaktligen tar de pÄ sig skulder nÀr de Àr unga, förutsatt att framtida inkomster gör det möjligt för dem att betala av dem. De sparar sedan under medelÄldern för att behÄlla sin konsumtionsnivÄ nÀr de gÄr i pension.

En graf över en individs utgifter över tid visar alltsÄ ett puckelformat mönster dÀr förmögenhetsackumuleringen Àr lÄg under ungdom och hög Älder och hög under medelÄldern.

Livscykelhypotes kontra keynesiansk teori

LCH ersatte en tidigare hypotes utvecklad av ekonomen John Maynard Keynes 1937. Keynes trodde att besparingar bara var en annan goda och att den procentandel som individer tilldelade sina besparingar skulle vÀxa nÀr deras inkomster steg. Detta utgjorde ett potentiellt problem genom att det antydde att nÀr en nations inkomster vÀxte, skulle ett överflöd av besparingar resultera, och den samlade efterfrÄgan och den ekonomiska produktionen skulle stagnera.

Ett annat problem med Keynes teori Ă€r att han inte tog upp mĂ€nniskors konsumtionsmönster över tid. Till exempel kommer en individ i medelĂ„ldern som Ă€r överhuvud för en familj att konsumera mer Ă€n en pensionĂ€r. Även om efterföljande forskning generellt sett har stött LCH, har den ocksĂ„ sina problem.

LCH har till stor del ersatt keynesianskt ekonomiskt tÀnkande om utgifter och sparmönster.

SÀrskilda övervÀganden för livscykelhypotesen

LCH gör flera antaganden. Till exempel antar teorin att mÀnniskor utarmar sin rikedom under Älderdomen. Ofta överförs dock rikedomen till barn, eller sÄ kan Àldre mÀnniskor vara ovilliga att spendera sin rikedom. Teorin antar ocksÄ att mÀnniskor planerar i förvÀg nÀr det gÀller att bygga vÀlstÄnd, men mÄnga skjuter upp eller saknar disciplinen att spara.

Ett annat antagande Àr att mÀnniskor tjÀnar mest nÀr de Àr i arbetsför Älder. Vissa vÀljer dock att arbeta mindre nÀr de Àr relativt unga och att fortsÀtta arbeta deltid nÀr de nÄr pensionsÄldern.

Som ett resultat Àr en implikation att yngre mÀnniskor Àr mer kapabla att ta investeringsrisker Àn Àldre individer, vilket fortfarande Àr en allmÀnt accepterad grundsats inom privatekonomi.

Andra antaganden att notera Àr att de med höga inkomster har bÀttre förmÄga att spara och har större ekonomisk kunskap Àn de med lÄga inkomster. Personer med lÄga inkomster kan ha kreditkortsskulder och mindre disponibel inkomst. Slutligen kan skyddsnÀt eller behovsprövade förmÄner för Àldre avskrÀcka mÀnniskor frÄn att spara eftersom de rÀknar med att fÄ en högre socialförsÀkring nÀr de gÄr i pension.

Höjdpunkter

  • En graf över LCH visar ett puckelformat mönster av förmögenhetsackumulering som Ă€r lĂ„g under ungdom och hög Ă„lder och hög i medelĂ„ldern.

– En implikation Ă€r att yngre mĂ€nniskor har större kapacitet att ta investeringsrisker Ă€n Ă€ldre individer som behöver dra ner ackumulerat sparande.

  • The Life-Cycle Hypothesis (LCH) Ă€r en ekonomisk teori som utvecklades i början av 1950-talet som hĂ€vdar att mĂ€nniskor planerar sina utgifter under hela sin livstid, med hĂ€nsyn till deras framtida inkomst.