Investor's wiki

Rational Choice Theory

Rational Choice Theory

Vad Àr Rational Choice Theory?

Rationella valteorin sÀger att individer anvÀnder rationella berÀkningar för att göra rationella val och uppnÄ resultat som Àr i linje med deras egna personliga mÄl. Dessa resultat Àr ocksÄ förknippade med att maximera en individs egenintresse. Att anvÀnda teori om rationell val förvÀntas resultera i resultat som ger mÀnniskor den största nyttan och tillfredsstÀllelsen, givet det begrÀnsade val de har tillgÀngliga.

FörstÄ Rational Choice Theory

MÄnga vanliga ekonomiska antaganden och teorier Àr baserade pÄ teori om rationella val. Rationellt valteori förknippas med begreppen rationella aktörer, egenintresse och den osynliga handen.

Rational choice-teorin bygger pÄ antagandet om engagemang frÄn rationella aktörer. Rationella aktörer Àr de individer i en ekonomi som gör rationella val utifrÄn berÀkningar och den information som Àr tillgÀnglig för dem. Rationella aktörer utgör grunden för teorin om rationellt val. Rational choice-teorin antar att individer, eller rationella aktörer, aktivt försöker maximera sin fördel i alla situationer och dÀrför konsekvent försöker minimera sina förluster.

Ekonomer kan anvÀnda detta antagande om rationalitet som en del av bredare studier som försöker förstÄ vissa beteenden i samhÀllet som helhet.

Egenintresse och den osynliga handen

Adam Smith var en av de första ekonomerna som utvecklade de underliggande principerna för teorin om rationellt val. Smith utvecklade sina studier av egenintresse och teorin om den osynliga handen i sin bok "An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations", som publicerades 1776.

Den osynliga handen i sig Àr en metafor för de osynliga krafter som pÄverkar en fri marknadsekonomi. Först och frÀmst förutsÀtter teorin om osynlig hand egenintresse. BÄde denna teori och vidareutvecklingen av teorin om rationellt val motbevisar alla negativa missuppfattningar förknippade med egenintresse. IstÀllet tyder dessa begrepp pÄ att rationella aktörer som agerar med sitt eget egenintresse i Ätanke faktiskt kan skapa fördelar för ekonomin i stort.

Enligt teorin om den osynliga handen kommer individer som drivs av egenintresse och rationalitet att fatta beslut som leder till positiva fördelar för hela ekonomin. Genom produktionsfriheten, sÄvÀl som konsumtionen, tillgodoses samhÀllets bÀsta. Det stÀndiga samspelet mellan individuella tryck pÄ marknadens utbud och efterfrÄgan orsakar naturliga prisrörelser och handelsflöden. Ekonomer som tror pÄ teorin om den osynliga handen lobbar för mindre statligt ingripande och fler utbytesmöjligheter pÄ den fria marknaden.

Fördelar och nackdelar med Rational Choice Theory

Det finns mÄnga ekonomer som ifrÄgasÀtter sanningshalten i teorin om rationella val och teorin om den osynliga handen. OliktÀnkande har pÄpekat att individer inte alltid fattar rationella, nyttomaximerande beslut. OmrÄdet beteendeekonomi Àr ett nyare ingripande i problemet med att förklara individers och institutioners ekonomiska beslutsprocesser.

Beteendeekonomi försöker förklara – ur ett psykologiskt perspektiv – varför enskilda aktörer ibland fattar irrationella beslut, och varför och hur deras beteende inte alltid följer ekonomiska modellers förutsĂ€gelser. Kritiker av teorin om rationellt val sĂ€ger att naturligtvis i en ideal vĂ€rld skulle mĂ€nniskor alltid fatta optimala beslut som ger dem den största nyttan och tillfredsstĂ€llelsen. Men vi lever inte i en perfekt vĂ€rld; i verkligheten rörs mĂ€nniskor ofta av kĂ€nslor och yttre faktorer.

Nobelpristagaren Herbert Simon, som förkastade antagandet om perfekt rationalitet i den vanliga ekonomin, föreslog istÀllet teorin om begrÀnsad rationalitet. Denna teori sÀger att mÀnniskor inte alltid kan fÄ all information de skulle behöva för att fatta bÀsta möjliga beslut. Simond hÀvdar att kunskap om alla alternativ, eller alla konsekvenser som följer av varje alternativ, Àr realistiskt omöjlig för de flesta beslut som mÀnniskor fattar.

PÄ liknande sÀtt pekade ekonomen Richard Thaler pÄ ytterligare begrÀnsningar av antagandet att mÀnniskor fungerar som rationella aktörer. Thalers idé om mental redovisning visar hur mÀnniskor sÀtter större vÀrde pÄ vissa dollar Àn andra, Àven om alla dollar har samma vÀrde. De kanske kör till en annan butik för att spara $10 pÄ ett köp för $20, men de skulle inte köra till en annan butik för att spara $10 pÄ ett köp för $1 000.

Som alla teorier Àr en av fördelarna med teorin om rationella val att den kan vara till hjÀlp för att förklara individuella och kollektiva beteenden. Alla teorier försöker ge mening Ät det vi observerar i vÀrlden. Rationell valteori kan förklara varför mÀnniskor, grupper och samhÀllet som helhet gör vissa val, baserat pÄ specifika kostnader och belöningar.

Rationell valteori hjÀlper ocksÄ till att förklara beteenden som verkar irrationella. Eftersom en central utgÄngspunkt för teorin om rationella val Àr att allt beteende Àr rationellt, kan varje handling granskas för dess underliggande rationella motiv.

TTT

Exempel pÄ Rational Choice Theory

Enligt teorin om rationellt val Àr rationella investerare de investerare som snabbt kommer att köpa aktier som Àr för lÄgt prissatta och blanka alla aktier som Àr för högt prissatta.

Ett exempel pÄ en rationell konsument skulle vara en person som vÀljer mellan tvÄ bilar. Bil B Àr billigare Àn bil A, sÄ konsumenten köper bil B.

Även om teorin om rationellt val Ă€r logisk och lĂ€tt att förstĂ„, motsĂ€gs den ofta i den verkliga vĂ€rlden. Till exempel anvĂ€nde politiska fraktioner som var för Brexit-omröstningen, som hölls den 23 juni 2016, reklamkampanjer som baserades pĂ„ kĂ€nslor snarare Ă€n rationell analys. Dessa kampanjer ledde till det halvchockerande och ovĂ€ntade resultatet av omröstningen – Storbritannien beslutade officiellt att lĂ€mna EU. De finansiella marknaderna svarade sedan in natura med chock, vilket ökade den kortsiktiga volatiliteten kraftigt, mĂ€tt med Cboe Volatility Index (VIX).

Rationellt beteende kanske inte innebÀr att fÄ den mest ekonomiska eller materiella fördelen; fördelen med ett visst val kan vara rent kÀnslomÀssigt eller icke-monetÀr. Till exempel, Àven om det sannolikt Àr mer ekonomiskt fördelaktigt för en chef att stanna kvar pÄ ett företag snarare Àn att ta ledigt för att ta hand om sitt nyfödda barn, anses det fortfarande vara ett rationellt beteende för dem att ta ledigt om de kÀnner att fördelarna med tiden som spenderas med deras barn uppvÀger nyttan av lönechecken de fÄr.

Vanliga frÄgor om Rational Choice Theory

Vad Àr Rational Choice Theory?

Nyckelpremissen för teorin om rationellt val Àr att mÀnniskor inte slumpmÀssigt vÀljer produkter frÄn hyllan. Snarare anvÀnder de en logisk beslutsprocess som tar hÀnsyn till kostnaderna och fördelarna med olika alternativ, och vÀger alternativen mot varandra.

Vem grundade Rational Choice Theory?

Adam Smith, som föreslog idén om en "osynlig hand" som rörde fria marknadsekonomier i mitten av 1770-talet, krediteras vanligtvis som fadern till teorin om rationella val. Smith diskuterar teorin om den osynliga handen i sin bok "An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations", som publicerades 1776.

Vilka Àr huvudmÄlen för Rational Choice Theory?

HuvudmÄlet med teorin om rationell val Àr att förklara varför individer och större grupper gör vissa val, baserat pÄ specifika kostnader och belöningar. Enligt teorin om rationella val anvÀnder individer sina egenintressen för att göra val som ger dem störst nytta. MÀnniskor vÀger sina alternativ och gör det val de tror kommer att tjÀna dem bÀst.

Vad Àr Rational Choice Theory i internationella relationer?

Stater, mellanstatliga organisationer, icke-statliga organisationer och multinationella företag bestÄr alla av mÀnniskor. För att förstÄ dessa entiteters handlingar mÄste vi förstÄ beteendet hos de mÀnniskor som driver dem. Rationell valteori hjÀlper till att förklara hur ledare och andra viktiga beslutsfattare i organisationer och institutioner fattar beslut. Rational choice-teori kan ocksÄ försöka förutsÀga dessa aktörers framtida handlingar.

Vilka Àr styrkorna med Rational Choice Theory?

En av styrkorna med teorin om rationella val Àr mÄngsidigheten i dess tillÀmpning. Det kan tillÀmpas pÄ mÄnga olika discipliner och studieomrÄden. Det gör ocksÄ rimliga antaganden och övertygande logik. Teorin uppmuntrar ocksÄ individer att fatta sunda ekonomiska beslut. Genom att fatta sunda ekonomiska beslut Àr det möjligt för en individ att skaffa sig fler verktyg som gör det möjligt för dem att ytterligare maximera sina preferenser i framtiden.

PoÀngen

Majoriteten av klassiska ekonomiska teorier Ă€r baserade pĂ„ rationella valteorins antaganden: individer gör val som resulterar i den optimala nivĂ„n av nytta eller nytta för dem. Vidare skulle mĂ€nniskor hellre vidta Ă„tgĂ€rder som gynnar dem kontra Ă„tgĂ€rder som Ă€r neutrala eller skadar dem. Även om det finns mĂ„nga kritiker av teorin om rationella val – eftersom mĂ€nniskor Ă€r kĂ€nslomĂ€ssiga och lĂ€tta att distraheras, och dĂ€rför inte alltid följer deras beteende de ekonomiska modellernas förutsĂ€gelser – tillĂ€mpas den fortfarande brett över olika akademiska discipliner och studieomrĂ„den.

##Höjdpunkter

– Rational choice-teorin sĂ€ger att individer förlitar sig pĂ„ rationella berĂ€kningar för att göra rationella val som resulterar i resultat i linje med deras eget bĂ€sta.

– Det finns mĂ„nga ekonomer som ifrĂ„gasĂ€tter sanningshalten i teorin om rationella val och teorin om den osynliga handen.

– Rationell valteori förknippas ofta med begreppen rationella aktörer, egenintresse och den osynliga handen.

– MĂ„nga ekonomer tror att de faktorer som förknippas med teorin om rationellt val Ă€r fördelaktiga för ekonomin som helhet.

– Adam Smith var en av de första ekonomerna som utvecklade de underliggande principerna för teorin om rationellt val.