Beta (version)
Inom datavetenskap hÀnvisar termen beta till det andra steget i en mjukvaruutvecklingscykel, och det kommer direkt efter alfastadiet. Beta bestÄr av en fas dÀr programvaran redan har alla viktiga funktioner och funktioner som fungerar, men dess effektivitet, anvÀndbarhet och sÀkerhet behöver fortfarande testas ytterligare. Vanligtvis gör betastadiet programvaran tillgÀnglig för testare som inte ingÄr i utvecklingsteamet eller företaget.
För att utföra sÄdana tester görs programvaran tillgÀnglig för utvecklare och potentiella kunder. Denna process Àr ocksÄ kÀnd som en beta-release, och de individer som bidrar till den kallas beta-testare. Ett program kan slÀppas för testning till ett begrÀnsat antal inbjudna testare (stÀngd beta), eller sÄ kan det göras offentligt för alla intresserade (öppen beta).
Som namnet antyder involverar sluten (eller privat) betatestning en mindre grupp testare. Detta tillvÀgagÄngssÀtt kan vara lÀmpligt för att testa programvara som försöker samla in feedback frÄn specifik mÄldemografi, eller som inte kan testas i en större skala pÄ grund av skalningsbegrÀnsningar. à andra sidan involverar öppen betatestning vanligtvis en bred anvÀndarbas, som ofta bestÄr av potentiella konsumenter. I detta sammanhang kan öppen beta ocksÄ betraktas som en marknadsföringsstrategi med mÄlet att demonstrera produkten.
Betatestare drivs vanligtvis av en nyfikenhet pÄ en ny produkt, sÀrskilt volontÀrerna. Vanligtvis fokuserar betatestfasen pÄ anvÀndbarhet sÄ att testare rapporterar buggar och ger feedback. De kan ocksÄ föreslÄ tillÀgg av nya funktioner och funktioner , Àven om detta Àr vanligare under alfastadiet.
SÄ betastadiet tillÄter utvecklare att göra förbÀttringar och fixa buggar innan produkten Àr tillrÀckligt bra för nÀsta steg (release). NÀr en betaprogramvara Àr nÀra sin slutliga version kallas den ofta för en "release-kandidat". Om inga fler problem eller buggar uppstÄr kan programmet slutligen lanseras som en "stabil release".