Alfa
Vad Àr Alpha?
Den första bokstaven i det grekiska alfabetet, alfa (α), har kommit att beteckna nÄgot av primÀr eller betydande betydelse. Inom finans Àr en investering med hög alfa en investering som har övertrÀffat sitt riktmÀrke nÀr det gÀller avkastning.
Alfa Ă€r en riskkvot som mĂ€ter hur vĂ€l ett vĂ€rdepapper,. t.ex fond eller till och med en aktie har presterat i förhĂ„llande till ett marknadsindex,. som S&P 500. Alfa Ă€r parat med beta (ÎČ),. den andra bokstaven i det grekiska alfabetet, som mĂ€ter en tillgĂ„ngs volatilitet.
I aktivt förvaltade fonder och ETF :er ses alfa som en indikator pÄ fondförvaltarens resultat. En positiv alfa visar att fonden har presterat bÀttre Àn sitt jÀmförelseindex, medan en negativ alfa visar att fonden har underpresterat. Det Àr ocksÄ viktigt att notera att alfa mÀts efter att förvaltningsavgifter (t.ex. kostnadskvoter ) har tagits ut.
Begreppet alfa har sitt ursprung i införandet av viktade indexfonder; alpha skapades som ett sÀtt att jÀmföra aktiv investering med passiv indexinvestering.
Exempel pÄ alfa
Alfa uttrycks i numeriska termer: Ju högre alfatalet Àr, desto bÀttre. Till exempel betyder en fond med ett alfa pÄ 5 att den övertrÀffade marknaden med 5 %. Om fonden hade ett alfa pÄ -2 skulle det betyda att den underpresterade sitt jÀmförelseindex med 2 %. Ett alfa pÄ noll betyder att dess prestanda matchade dess riktmÀrke.
Hur anvÀnder jag Alpha? Hur fungerar det?
Alfa Ă€r ett historiskt mĂ„tt â det Ă€r inte framĂ„tblickande. Vanligtvis baseras alfa pĂ„ tillvĂ€xt i vinst per aktie. NĂ€r det gĂ€ller fonder bestĂ€ms alfa genom att berĂ€kna överavkastningen frĂ„n det vĂ€gda genomsnittet av aktierna i fonden.
Varför Àr alfa viktigt?
Alpha Àr viktigt eftersom poÀngen med att investera Àr att generera en positiv avkastning - vanligtvis en som Àr högre Àn inflationstakten eller marknadens utveckling i stort. Och medan den lÄngsiktiga trenden för marknaden Àr uppÄt, finns det mÄnga fonder som genererar mycket högre avkastning Àn marknadsindexen. Investerare bör övervÀga hur mycket risk de Àr villiga att ta för att fÄ den belöningen, och ett sÀtt att mÀta det Àr genom alfa.
Hur berÀknar jag alfa?
För att berÀkna en fonds alfa, anvÀnd följande ekvation:
Alfa = (R - Rf) - Beta * (Rm - Rf)
Var:
R Àr portföljens avkastning.
Rf Àr den riskfria avkastningen.
Rm Àr marknadens avkastning eller ett jÀmförelseindex.
Beta Àr risken för portföljen.
LÄt oss berÀkna alfa för en vÀrdepappersfond. Vi kommer att anta att den faktiska avkastningen för fonden Àr 20, den riskfria avkastningen Àr 5 %, dess beta Àr 1,1 och jÀmförelseindexets avkastning Àr 20 %.
Dess alfa skulle vara:
Alfa = (R - Rf) - Beta * (Rm - Rf)
Alfa = (0,20 - 0,05) - 1,1 (0,20 - 0,08)
Alfa = 0,018 eller 1,8 %
Fonden övertrÀffade sitt jÀmförelseindex med 1,8 %, sÄ den har ett alfa pÄ 1,8.
Hur fungerar Alpha med Beta? Vad anses vara "bra" alfa?
BerÀkningen av alfa inkluderar mÀtning av beta. I sjÀlva verket kan du till och med sÀga att alfa beror pÄ beta. Eftersom alfa bestÀms av bÄde risk och prestanda, kan tvÄ fonder ha samma avkastning men faktiskt ha vÀldigt olika alfas pÄ grund av deras olika beta.
De flesta investerare skulle hellre ha en fond med en hög alfa och en lÄg beta eftersom det betyder att den har marknadsslÄende avkastning med relativt liten risk. DÀremot kan aggressiva investerare uppskatta en högre beta eftersom deras investeringsstrategi drar nytta av volatilitet.
Mer konservativa investerare skulle vanligtvis inte gilla fonder med hög alfa och hög beta; till exempel, om de nĂ€rmar sig pension och vet att de behöver ta ut pengar â de skulle inte vilja göra det nĂ€r det Ă€r mycket volatilitet.
SÄ, "bra alfa" beror allt pÄ din risktolerans.
Ăr en negativ alfa dĂ„lig?
inte alltid. Till exempel, 2020, kan en fond ha haft ett högt alfa eftersom dess förvaltare "hade tur" och vÀgde den tungt i Teslas aktier nÀr aktien skjutit i höjden 700 %. Samtidigt kan en fonds underavkastning mer bero pÄ höga förvaltningsavgifter Àn pÄ usel aktieplock. Alfa Àr inte permanent; en hög alfa idag kan bli en lÄg alfa nÀsta inkomstsÀsong, och vice versa.
Vilka andra statistiska mÄtt anvÀnds för att berÀkna avkastning?
Alfa och beta utgör en prissÀttningsaspekt kÀnd som modellen för prissÀttning av kapitaltillgÄngar, som Àr en del av en investeringsteori frÄn 1900-talet som kallas modern portföljteori (MPT). MÄlet med MPT var att identifiera och sammanstÀlla en diversifierad blandning av investeringar för att övertrÀffa, eller maximera marknadsavkastningen, samtidigt som de tar lÄg eller minimal risk.
Och Àven om alfa och beta Àr bra mÄtt pÄ fondens resultat, finns det andra tekniska indikatorer som investerare ocksÄ kan dra nytta av att granska. Korrelation mÀter styrkan och riktningen för en fond med dess jÀmförelseindex. Standardavvikelsen mÀter variationen i en fonds avkastning över en tidsperiod. Alla dessa mÄtt Àr en del av den grundlÀggande analysen av ett företag, som kan ses genom att granska dess finansiella rapporter.
Att undersöka flera mÀtvÀrden kan ge en mer holistisk bild av ett investeringsinstrument. NÀr allt kommer omkring Àr en vÀlinformerad investerare en lönsam investerare.
##Höjdpunkter
- Aktiva portföljförvaltare försöker generera alfa i diversifierade portföljer, med diversifiering som syftar till att eliminera osystematiska risker.
â Eftersom alfa representerar en portföljs prestanda i förhĂ„llande till ett jĂ€mförelseindex, anses det ofta representera det vĂ€rde som en portföljförvaltare lĂ€gger till eller drar av frĂ„n en fonds avkastning.
Alfa avser överavkastning pÄ en investering över referensavkastningen.
Jensens al pha tar hÀnsyn till kapitaltillgÄngsprissÀttningsmodellen (CAPM) och inkluderar en riskjusterad komponent i sin berÀkning.