Klimatfinansiering

Vad är Climate Finance?

Termen klimatfinansiering har både breda och snäva användningsområden. I sin breda mening hänvisar det till ett företag som använder finansiella institutioner eller teknologier för att främja miljömässig hållbarhet, till exempel genom att utveckla eller distribuera nya solpaneler eller andra förnybara energikällor.

I sin snäva användning hänvisar klimatfinansiering till överföring av kapital från utvecklade länder till utvecklingsländer i enlighet med internationella överenskommelser som Parisavtalet 2016.

Förstå klimatfinansiering

Klimatförändringar är den långsiktiga utvecklingen av mönster i världens klimat. Dessa förändringar är vanligtvis relaterade till mänskliga aktiviteter som användningen av vissa icke-förnybara resurser som fossila bränslen. När de har bränts hjälper dessa energikällor till att höja jordens temperatur genom att släppa ut växthusgaser i atmosfären. Klimatfinansiering är ett sätt för individer och nationer att hjälpa till att bekämpa klimatförändringarna.

I den mest allmänna meningen avser klimatfinansiering alla typer av finansiering som används för att hantera klimatförändringar. Finansiering sker normalt på kommunal, nationell eller internationell nivå och kommer från olika källor – både offentliga och privata.

100 miljarder dollar

Sammanlagt förväntas utvecklade länder bidra med 100 miljarder dollar till klimatfinansieringsinitiativ till 2023, enligt OECD.

Ämnet klimatfinansiering växer i internationell betydelse i takt med att länder och företag blir allt mer medvetna om risker och möjligheter som är förknippade med klimatförändringar. Till exempel rapporterade FN:s miljöprogram (UNEP) i september 2019 att mellan 2010 och 2019 översteg de globala investeringarna i förnybar energiteknik 2,5 biljoner dollar, vilket ungefär fyrdubblade den globala energikapaciteten i samband med förnybara källor.

Bidragsgivare till Climate Finance

Olika finansiella institutioner och teknologier spelade en viktig roll för att underlätta denna förändring av den globala energiinfrastrukturen. Bland exemplen på hur ekonomi spelar en roll i denna process inkluderar användningen av:

Banker och andra mellanhänder för att överföra kapital utomlands.
Finansiella marknader för att prissätta energiråvaror.
Derivatmarknader för att säkra och växla risker relaterade till energipriser.
Börser och investeringsinstrument för att underlätta investeringar i företag inom förnybar energi.

Klimatfinansiering omfattar alla dessa aktiviteter, som sannolikt kommer att accelerera ytterligare under de kommande åren.

Som noterats ovan har termen också en mer snäv betydelse. I denna mening relaterar det till frågan om hur utvecklade länder bör stödja utvecklingsländer i deras övergång till energikällor och annan teknik med förbättrade miljöavtryck. Dessa diskussioner är ofta kontroversiella och väcker en mängd moraliskt tvetydiga frågor.

Exempel på Climate Finance

Låt oss titta på ett exempel för att visa hur klimatfinansiering fungerar i den verkliga världen. Ett vanligt krav från utvecklade länder, som de i Nordamerika och Europa, är att utvecklingsländer, som de i Asien eller Afrika söder om Sahara, ska avstå från att förlita sig på nya koleldade kraftverk. Å andra sidan hävdar dessa utvecklingsländer ofta att denna efterfrågan är hycklande eftersom utvecklade länder kunde exploatera kol och andra billiga fossila bränslen under sina egna perioder av industrialisering.

Av denna anledning tror många att utvecklade länder har en moralisk skyldighet att subventionera utvecklingsländer genom att hjälpa dem att investera i mer miljövänliga energikällor som vind-, sol- och vattenkraft.

11 miljarder dollar per år

USA räknar med att investera 11,4 miljarder dollar i klimatfinansieringsåtgärder till 2024, enligt National Resources Defense Council.

Särskilda överväganden

Debatterna kring klimatförändringar blir allt svårare när man försöker hitta den exakta definitionen av ett utvecklingsland och att fastställa hur stort ansvar varje land har för koldioxidutsläpp.

Bör USA ge subventioner till exempelvis Kina på grund av att dess inkomst per capita fortfarande ligger långt under USA:s? Många amerikaner kommer sannolikt att anse detta som politiskt oacceptabelt, med hänvisning till Kinas snabba utveckling de senaste åren.

Politiska diskussioner kring klimatfinansiering kan också visa sig kontroversiella kring frågan om vilka investeringar som ska anses berättigade till finansiering under klimatfinansieringsprogrammen. Vissa skulle till exempel hävda att barnutbildning bör få finansiering, med motiveringen att det skulle minska befolkningstillväxten och därför bidra till att minska utsläppen. Andra kanske vill begränsa klimatfinansieringsinitiativ till projekt med en mer direkt och kortsiktig koppling till klimatförändringar.

Höjdpunkter

– Klimatfinansiering är ett brett begrepp som kan syfta antingen på finansernas roll för att underlätta insatserna för att hantera klimatförändringarna eller till de skyldigheter som rikare nationer har gentemot fattigare.

– Många hävdar att utvecklade ekonomier bör subventionera antagandet av miljövänliga energikällor av utvecklingsländer, tillsammans med andra sådana investeringar.

– År 2023 kommer utvecklade länder att ha spenderat upp till 100 miljarder dollar på klimatfinansieringsinitiativ, enligt OECD.

– Diskussioner kring klimatfinansiering ökar i betydelse, i takt med att världen brottas med klimatförändringarnas synliga och svåra effekter.

– Klimatfinansiering används för att stimulera investeringar och utveckling i infrastruktur för förnybar energi, hållbart jordbruk eller andra anpassningar till klimatförändringar.

Vanliga frågor

Hur används Blended Finance för klimatfrågor?

Blended finance är en finansieringsstrategi som försöker attrahera investeringar från både offentliga och privata aktörer. Det används ofta för att attrahera kommersiellt kapital för att stödja utvecklingsprojekt, vilket ökar finansieringen för dessa projekt och ger investerare en lönsam avkastning. Blandad finansiering kan också användas för att bekämpa klimatförändringarna, enligt World Economic Forum. Denna modell kan locka pengar från privata investerare för att stödja begränsningsprojekt när enbart offentliga medel inte räcker.

Hur mycket bidrar EU till klimatfinansiering?

EU och dess medlemsländer bidrog med sammanlagt 23,2 miljarder euro i offentlig klimatfinansiering till utvecklingsländerna under 2019, enligt EU-kommissionen. Denna siffra inkluderar Storbritannien, som lämnade EU 2020. Exklusive det brittiska bidraget till klimatfinansiering bidrog EU med 21,9 miljarder euro 2019.

Hur påverkar klimatförändringarna ekonomin?

Eftersom de ekonomiska effekterna av klimatförändringarna är svåra att förutsäga, kommer klimatförändringarna sannolikt att öka den osäkerhet som kapitalmarknaderna står inför. Till exempel kommer ökade risker för skogsbränder, översvämningar och torka att öka de potentiella förlusterna för försäkringsbolag och investerare. Dessa osäkerheter kommer sannolikt att resultera i högre långsiktiga kostnader för finanssektorn.