Investor's wiki

Valuta internationalisering

Valuta internationalisering

Vad Àr valutainternationalisering?

Valutainternationalisering Àr den utbredda anvÀndningen av en valuta utanför grÀnserna för dess ursprungliga utgivningsland. Graden av valutainternationalisering för en valuta bestÀms av efterfrÄgan som anvÀndare i andra lÀnder har pÄ den valutan. Denna efterfrÄgan kan drivas av anvÀndningen av valutan för att reglera internationell handel, för att hÄllas som en reservvaluta eller en sÀker tillflyktsortsvaluta,. eller i allmÀnhet som ett medium för indirekt vÀxling i andra lÀnders inhemska ekonomier via valutasubstitution.

FörstÄ valutainternationalisering

En viktig aspekt av valutainternationalisering Àr att den aktuella valutan anvÀnds inte bara i transaktioner av invÄnare i det utfÀrdande landet utan Àven i transaktioner mellan utlÀndska medborgare; det vill sÀga utlÀndska medborgare anvÀnder det istÀllet för sina egna nationella valutor nÀr de handlar med varor, tjÀnster eller finansiella tillgÄngar.

EfterfrÄgan pÄ att anvÀnda en valuta utanför det utfÀrdande landets grÀnser kan uppstÄ pÄ flera sÀtt. UtlÀndska regeringar och centralbanker kan anvÀnda valutan som reservvaluta för att pyramidera sina egna valutor. UtlÀnningar kan behöva anvÀnda valutan för att reglera internationell handel med partners som vill fÄ betalt i den valutan. Slutligen kan utlÀnningar vilja anvÀnda valutan tillsammans med eller i stÀllet för sina egna lokala valutor för att köpa och sÀlja varor i sina egna inhemska ekonomier.

Bland dessa anvÀndningsomrÄden Àr anvÀndning som en banks reservvaluta det enklaste att mÀta och hÄlla reda pÄ som en indikator pÄ valutainternationalisering. Den mest dominerande reservvalutan Àr USD, med euron (EUR) och den japanska yenen en avlÀgsen andra och trea. Enligt Internationella valutafonden, som hÄller reda pÄ valutareserverna runt om i vÀrlden, frÄn och med första kvartalet 2021 Àr 59 % av de totala valutareserverna amerikanska dollar, 20,5 % hÄlls i euro, 5,89 % i japanska yen , och 4,70 % i det brittiska pundet (GBP).

Krav för valutainternationalisering

Bank for International Settlements (BIS) lyfter fram nÄgra viktiga egenskaper som mÄste finnas pÄ plats för internationalisering.

Det mest kritiska Àr att regeringen i det utfÀrdande landet inte har nÄgra restriktioner för köp eller försÀljning av den valutan av nÄgon enhet. För det andra mÄste exportörer, oavsett om de kommer frÄn det berörda landet eller andra, kunna fakturera en del, om inte hela, sin export i den valutan. För det tredje bör en rad enheter, inklusive privata och officiella företag och banker samt privatpersoner, kunna hÄlla de belopp de önskar. Om tillrÀckligt mycket innehas av utlÀndska centralbanker kommer valutan att bli en reservvaluta. Slutligen bör bÄde inhemska och utlÀndska företag och institutioner kunna emittera omsÀttbara instrument i det landets valuta, oberoende av emissionsort.

Till exempel kan en euroobligation sÀljas av en tillvÀxtmarknad till europeiska investerare men denomineras i USD; eller ett amerikanskt företag kan ge ut en dollarobligation i Asien.

Fördelar med valutainternationalisering

Det finns ett antal fördelar med ett land vars valuta Àr internationaliserad. Ekonomiskt utvidgar det sfÀren av marknaden dÀr de kan delta, utan att behöva vÀxla valutor och Ädra sig relaterade transaktionskostnader. Det ger mer sÀkerhet för invÄnare, som kan denominera utlÀndska transaktioner i sin hemvaluta. De kan ocksÄ lÄna pÄ utlÀndska marknader utan att ta vÀxelkursrisk, vilket potentiellt gör det möjligt för dem att hitta billigare finansiering.

Generellt sett bör den underbyggda efterfrÄgan pÄ valutan dÀmpa rÀntorna och dÀrmed bidra till att sÀnka den inhemska kapitalkostnaden. Medan en potentiell kostnad för internationalisering kan vara destabiliserande effekter om en utlÀndsk förtroendeförlust skulle leda till en försÀljning av tillgÄngar denominerade i valutan, har de flesta större valutor stora inhemska skuldmarknader som skulle kunna fungera som en stötdÀmpare i ett sÄdant scenario .

Höjdpunkter

  • LĂ€nder har utlĂ€ndsk valuta i sina centralreservbanker för att tĂ€cka skulder och genomföra penningpolitiken.

  • Den mest dominerande reservvalutan Ă€r USD följt av euron, den japanska yenen och det brittiska pundet.

  • Valutainternationalisering Ă€r anvĂ€ndningen av en valuta utanför grĂ€nserna för dess utfĂ€rdande land.

  • Valutor som hĂ„lls i valutareserver har inga restriktioner för köp och kan faktureras av exportörer. UtlĂ€ndska och inhemska institutioner bör kunna emittera omsĂ€ttbara instrument i den internationaliserade valutan.