Valuta internationalisering

Vad är valutainternationalisering?

Valutainternationalisering är den utbredda användningen av en valuta utanför gränserna för dess ursprungliga utgivningsland. Graden av valutainternationalisering för en valuta bestäms av efterfrågan som användare i andra länder har på den valutan. Denna efterfrågan kan drivas av användningen av valutan för att reglera internationell handel, för att hållas som en reservvaluta eller en säker tillflyktsortsvaluta,. eller i allmänhet som ett medium för indirekt växling i andra länders inhemska ekonomier via valutasubstitution.

Förstå valutainternationalisering

En viktig aspekt av valutainternationalisering är att den aktuella valutan används inte bara i transaktioner av invånare i det utfärdande landet utan även i transaktioner mellan utländska medborgare; det vill säga utländska medborgare använder det istället för sina egna nationella valutor när de handlar med varor, tjänster eller finansiella tillgångar.

Efterfrågan på att använda en valuta utanför det utfärdande landets gränser kan uppstå på flera sätt. Utländska regeringar och centralbanker kan använda valutan som reservvaluta för att pyramidera sina egna valutor. Utlänningar kan behöva använda valutan för att reglera internationell handel med partners som vill få betalt i den valutan. Slutligen kan utlänningar vilja använda valutan tillsammans med eller i stället för sina egna lokala valutor för att köpa och sälja varor i sina egna inhemska ekonomier.

Bland dessa användningsområden är användning som en banks reservvaluta det enklaste att mäta och hålla reda på som en indikator på valutainternationalisering. Den mest dominerande reservvalutan är USD, med euron (EUR) och den japanska yenen en avlägsen andra och trea. Enligt Internationella valutafonden, som håller reda på valutareserverna runt om i världen, från och med första kvartalet 2021 är 59 % av de totala valutareserverna amerikanska dollar, 20,5 % hålls i euro, 5,89 % i japanska yen , och 4,70 % i det brittiska pundet (GBP).

Krav för valutainternationalisering

Bank for International Settlements (BIS) lyfter fram några viktiga egenskaper som måste finnas på plats för internationalisering.

Det mest kritiska är att regeringen i det utfärdande landet inte har några restriktioner för köp eller försäljning av den valutan av någon enhet. För det andra måste exportörer, oavsett om de kommer från det berörda landet eller andra, kunna fakturera en del, om inte hela, sin export i den valutan. För det tredje bör en rad enheter, inklusive privata och officiella företag och banker samt privatpersoner, kunna hålla de belopp de önskar. Om tillräckligt mycket innehas av utländska centralbanker kommer valutan att bli en reservvaluta. Slutligen bör både inhemska och utländska företag och institutioner kunna emittera omsättbara instrument i det landets valuta, oberoende av emissionsort.

Till exempel kan en euroobligation säljas av en tillväxtmarknad till europeiska investerare men denomineras i USD; eller ett amerikanskt företag kan ge ut en dollarobligation i Asien.

Fördelar med valutainternationalisering

Det finns ett antal fördelar med ett land vars valuta är internationaliserad. Ekonomiskt utvidgar det sfären av marknaden där de kan delta, utan att behöva växla valutor och ådra sig relaterade transaktionskostnader. Det ger mer säkerhet för invånare, som kan denominera utländska transaktioner i sin hemvaluta. De kan också låna på utländska marknader utan att ta växelkursrisk, vilket potentiellt gör det möjligt för dem att hitta billigare finansiering.

Generellt sett bör den underbyggda efterfrågan på valutan dämpa räntorna och därmed bidra till att sänka den inhemska kapitalkostnaden. Medan en potentiell kostnad för internationalisering kan vara destabiliserande effekter om en utländsk förtroendeförlust skulle leda till en försäljning av tillgångar denominerade i valutan, har de flesta större valutor stora inhemska skuldmarknader som skulle kunna fungera som en stötdämpare i ett sådant scenario .

Höjdpunkter

• Länder har utländsk valuta i sina centralreservbanker för att täcka skulder och genomföra penningpolitiken.

• Den mest dominerande reservvalutan är USD följt av euron, den japanska yenen och det brittiska pundet.

• Valutainternationalisering är användningen av en valuta utanför gränserna för dess utfärdande land.

• Valutor som hålls i valutareserver har inga restriktioner för köp och kan faktureras av exportörer. Utländska och inhemska institutioner bör kunna emittera omsättbara instrument i den internationaliserade valutan.