Ojämvikt

Vad är ojämvikt?

Ojämvikt är en situation där interna och/eller externa krafter hindrar marknadsjämvikt från att nås eller får marknaden att hamna ur balans. Detta kan vara en kortsiktig biprodukt av en förändring i variabla faktorer eller ett resultat av långsiktiga strukturella obalanser.

Ojämvikt används också för att beskriva ett underskott eller ett överskott i ett lands betalningsbalans.

Förstå ojämvikt

Ibland orsakar vissa krafter en rörelse i priset på en vara eller tjänst. När detta händer blir andelen varor som levereras till den efterfrågade andelen obalanserad, och marknaden för produkten sägs vara i ett tillstånd av ojämvikt. Denna teori lades ursprungligen fram av ekonomen John Maynard Keynes.

Många moderna ekonomer har liknat att använda termen " allmän ojämvikt " för att beskriva tillståndet på marknaderna som vi oftast finner dem. Keynes noterade att marknader oftast kommer att vara i någon form av ojämvikt – det finns så många varierande faktorer som påverkar finansmarknaderna idag att verklig jämvikt är mer av en idé.

En marknad i jämvikt sägs fungera effektivt eftersom dess tillförda kvantitet är lika med dess efterfrågade kvantitet till ett jämviktspris eller ett marknadsclearingpris. I en marknadsjämvikt finns det varken överskott eller brist på en vara eller tjänst. Jämvikt är alltså det tillstånd där marknadens utbud och efterfrågan balanserar varandra; och som ett resultat blir priserna stabila.

Generellt sett leder ett överutbud av varor eller tjänster till att priserna sjunker, vilket resulterar i högre efterfrågan – medan ett underutbud eller brist får priserna att stiga vilket resulterar i mindre efterfrågan. Den balanserande effekten av utbud och efterfrågan resulterar i ett tillstånd av jämvikt. Ojämvikt uppstår när denna justering av utbud, efterfrågan och/eller priser inte fungerar som teoretiskt.

Marknadskrafterna tenderar att återställa ojämviktstillstånd till sin jämvikt. Detta beror på att människor kan tjäna på att köpa underprissatta tillgångar och sälja överprissatta, vilket leder till att arbitragörer pressar tillgång och efterfrågan tillbaka i balans.

Ojämvikt i aktion

Nedan finns en hypotetisk graf som visar utbud och efterfrågan på marknaden för vete. Som diagrammet visar är priset vid P_e det enda priset som uppmuntrar både jordbrukare (eller leverantörer) och konsumenter att delta i ett utbyte. Hos P_e råder balans i tillgång och efterfrågan på vete.

Enligt vår graf för vetemarknaden, om priserna ökar till P₂, kommer leverantörerna att vara villiga att tillhandahålla mer vete från sina lagringsladugårdar för att sälja på marknaden, eftersom det högre priset skulle täcka deras produktionskostnader och leda till högre vinster. Konsumenterna kan dock minska mängden vete som de köper, med tanke på det högre priset på marknaden. När denna obalans uppstår kommer den tillförda kvantiteten att vara större än den efterfrågade kvantiteten, och ett överskott kommer att finnas, vilket orsakar en ojämviktsmarknad.

Överskottet i grafen representeras av skillnaden mellan Q₂ och Q₁, där Q₂ är den tillförda kvantiteten och Q₁ är den efterfrågade kvantiteten. Med tanke på överskottsvaran som levereras, kommer leverantörerna att snabbt vilja sälja vetet innan det härsnar, och kommer att fortsätta att sänka försäljningspriset. Ekonomisk teori antyder att på en fri marknad kommer marknadspriset för vete så småningom att falla till P_e om marknaden lämnas att fungera utan störningar.

Tänk om marknadspriset för vete var P₁. Till detta pris är konsumenterna villiga att köpa mer vete (Q₂) till det lägre priset. Å andra sidan, eftersom priset är under jämviktspriset kommer leverantörerna att tillhandahålla en mindre mängd vete (Q₁) att sälja eftersom priset kan vara för lågt för att täcka deras marginalkostnader för produktion. I detta fall, när P_e faller till P₁, blir det brist på vete eftersom den efterfrågade kvantiteten överstiger den tillförda kvantiteten för varan.

Eftersom resurser inte allokeras effektivt sägs marknaden vara i obalans. På en fri marknad förväntas det att priset skulle stiga till jämviktspriset eftersom bristen på det goda tvingar priset att gå upp.

Orsaker till ojämvikt

Det finns ett antal orsaker till ojämvikt på marknaden. Ibland uppstår ojämvikt när en leverantör sätter ett fast pris för en vara eller tjänst under en viss tidsperiod. Under denna period av klibbiga priser,. om den efterfrågade kvantiteten ökar på marknaden för varan eller tjänsten, kommer det att bli brist på utbud.

En annan orsak till ojämvikt är statliga ingripanden. Om staten sätter ett golv eller tak för en vara eller tjänst kan marknaden bli ineffektiv om den levererade kvantiteten inte står i proportion till den efterfrågade kvantiteten. Om regeringen till exempel sätter ett pristak på hyran kan hyresvärdar dra sig för att hyra ut sin extra fastighet till hyresgäster och det blir en överskottsefterfrågan på bostäder på grund av bristen på hyresfastigheter.

Ur ekonomins synvinkel kan ojämvikt uppstå på arbetsmarknaden. En ojämvikt på arbetsmarknaden kan uppstå när regeringen sätter en minimilön,. det vill säga ett prisgolv på den lön som en arbetsgivare kan betala sina anställda. Om det angivna prisgolvet är högre än arbetsjämviktspriset blir det ett överutbud av arbetskraft i ekonomin.

När ett lands bytesbalans uppvisar ett underskott eller ett överskott, sägs dess betalningsbalans (BOP) vara i ojämvikt. Ett lands betalningsbalans är ett register över alla transaktioner som utförs med andra länder under en given tidsperiod. Dess import och export av varor registreras under avsnittet Löpande konto i BOP. Ett betydande underskott på bytesbalansen där importen är större än exporten skulle leda till obalans.

USA, Storbritannien och Kanada har stora bytesbalansunderskott. På samma sätt, när exporten är större än importen, vilket skapar ett överskott i bytesbalansen,. uppstår en ojämvikt. Kina, Tyskland och Japan har stora bytesbalansöverskott.

En balans av ojämviktsbetalningar kan uppstå när det finns en obalans mellan inhemskt sparande och inhemska investeringar. Ett underskott i bytesbalansen uppstår om de inhemska investeringarna är högre än det inhemska sparandet eftersom överinvesteringarna kommer att finansieras med kapital från utländska källor. När handelsavtalet mellan två länder påverkar nivån på import- eller exportverksamheten uppstår dessutom en ojämvikt i betalningsbalansen.

Dessutom kan förändringar i en växelkurs när ett lands valuta revalveras eller devalveras orsaka ojämvikt. Andra faktorer som kan leda till ojämvikt inkluderar inflation eller deflation,. förändringar i valutareserven , befolkningstillväxt och politisk instabilitet.

Hur löses ojämvikt?

Ojämvikt är ett resultat av en obalans mellan marknadskrafterna utbud och efterfrågan. Missmatchningen löses i allmänhet genom marknadskrafter eller statliga ingripanden.

I exemplet med arbetsmarknadsbristen ovan kan situationen för överskottet av arbetskraft korrigeras antingen genom politiska förslag som riktar sig till arbetslösa arbetstagare eller genom en investeringsprocess i utbildning av arbetstagare för att göra dem lämpliga för nya jobb. Inom en marknad kan innovationer inom tillverkning eller försörjningskedja, eller teknik, hjälpa till att hantera obalanser mellan utbud och efterfrågan.

Anta till exempel att efterfrågan på ett företags produkt har minskat på grund av dess dyra pris. Företaget kan återta sin andel av marknaden genom att förnya sina tillverknings- eller leveranskedjeprocesser till ett lägre produktpris. Den nya jämvikten kan dock vara en där företaget har ett större utbud av sin produkt på marknaden till ett lägre pris.

Exempel på verkliga världen

Ojämvikt kan inträffa relativt snabbt på en i övrigt stabil marknad eller kan vara ett systematiskt kännetecken på vissa marknader. Som ett exempel på det förstnämnda är flashkrascher exempel på marknadsojämvikt som involverar en massa sekventiella säljorder som rensar alla bud, vilket får priserna att falla dramatiskt i en snabb, nedåtgående spiral, förvärrad av algoritmiska handelssystem som upptäcker försäljningen och introducerar nya automatiserade försäljningsorder.

Den första synliga kraschen inträffade strax efter 14:30 EST den 6 maj 2010, när Dow Jones Industrial Average föll med mer än 1 000 poäng på knappt 10 minuter, den största nedgången i historien vid den tidpunkten. Inom en timme tappade Dow Jones-index nästan 9 % av sitt värde. Över en biljon dollar i eget kapital drogs ut, även om marknaden återfick 70 % vid slutet av dagen.

Inledande rapporter som hävdade att kraschen orsakades av en felskriven order visade sig vara felaktiga, och orsakerna till blixten tillskrevs en brittisk terminshandlare, som senare erkände sig skyldig för att ha försökt "spoofa marknaden" genom att snabbt köpa och sälja hundratals E-mini S&P Futures kontrakt genom Chicago Mercantile Exchange (CME). Enligt en undersökningsrapport från US Securities and Exchange Commission (SEC) utlöstes Flash-kraschen 2010 av en enda order som sålde en stor mängd E-mini S&P-kontrakt som skapade en instabil ojämvikt.

Vanliga frågor om ojämvikt

Vad händer när ojämvikt uppstår?

När marknadsjämvikten förblir ur balans under en period, kan priserna bli alltför sänkta eller uppblåsta, vilket kan få verkliga negativa konsekvenser på marknaderna och den bredare ekonomin. Marknadsaktörer kommer att uppmuntras att försöka återställa jämvikten genom att köpa och bjuda upp underpriser på varor eller värdepapper och sälja eller producera fler av de överprissatta.

Vad orsakar ojämvikt?

Ojämvikt orsakas ofta av en obalans i utbudet vs. efterfrågan. Ibland kan ojämvikt spilla över från en marknad till en annan – till exempel om det inte finns tillräckligt med transportföretag eller resurser tillgängliga för att skicka kaffe internationellt kan kaffetillgången för vissa regioner minska, vilket påverkar balansen på kaffemarknaderna. Ekonomer anser att många arbetsmarknader är i obalans på grund av hur lagstiftning och offentlig politik skyddar människor och deras jobb, eller hur mycket de får ersättning för sitt arbete.

Hur kan ojämvikt förebyggas?

Att ta bort marknadsfriktioner, handelshinder, vissa regleringar och förbättra marknadens effektivitet och informationsspridning kan alla bidra till att upprätthålla jämvikt.

##Höjdpunkter

– Ojämvikt orsakas av flera orsaker, från statliga ingripanden till ineffektivitet på arbetsmarknaden och ensidiga åtgärder från en leverantör eller distributör.

– Till exempel uppmuntras människor att börja producera mer överprissatta varor, öka utbudet för att möta efterfrågan och sänka priset tillbaka till sin jämvikt.

• Exempel kan vara kortsiktiga scenarier som snabba krascher till långsiktiga händelser som lågkonjunkturer och depressioner.

– Ojämvikt är när yttre krafter orsakar en störning i en marknads utbud och efterfrågan jämvikt. Som svar går marknaden in i ett tillstånd där utbud och efterfrågan inte matchar varandra.

– Ojämvikt löses i allmänhet genom att marknaden går in i ett nytt jämviktstillstånd.