Konkurrensjämvikt

Vad är konkurrensjämvikt?

Konkurrensjämvikt är ett tillstånd där vinstmaximerande producenter och nyttomaximerande konsumenter på konkurrensutsatta marknader med fritt bestämda priser kommer fram till ett jämviktspris. Vid detta jämviktspris är den levererade kvantiteten lika med den efterfrågade kvantiteten. Med andra ord är alla parter – köpare och säljare – nöjda med att de får en rättvis affär.

Förstå konkurrensjämvikt

Som diskuteras i lagen om utbud och efterfrågan vill konsumenter och producenter i allmänhet två olika saker. Den förra vill betala så lite som möjligt, medan den senare försöker sälja sina varor till högsta möjliga pris.

Det betyder att när priserna höjs tenderar den kvantitet som säljarna efterfrågar att falla och att kvantitetssäljarna är villiga att leverera stiger - och när priserna sänks ökar efterfrågad kvantitet och den levererade kvantiteten minskar.

Närhelst dessa kvantiteter inte är i balans uppstår en brist eller ett överskott på marknaden. Under dessa förhållanden har entreprenörer ett incitament (i form av vinstmöjligheter) att engagera sig i arbitrage,. eller att omfördela verkliga resurser, fram till den punkt där köpare och säljare kan komma överens om en kombination av pris och kvantitet på marknaden. Vid denna punkt korsar utbuds- och efterfrågekurvor,. den tillförda kvantiteten är lika med den efterfrågade kvantiteten, och marknaden sägs vara i jämvikt.

Vid jämviktspriser maximerar både köpare och säljare sina ekonomiska vinster i förhållande till teknologins gränser och de resurser de har tillgängliga. Alla får inte allt de vill ha, men alla parter på marknaden balanserar sina önskemål mot oundviklig brist på ekonomiska varor så gott de kan. På grund av detta anses konkurrensjämvikt vara ett slags idealiskt mål för ekonomisk effektivitet.

Fördelar med konkurrenskraftig jämvikt

Konkurrensjämvikten tjänar många syften, den beskriver hur marknader kan lösa sig på ett pris för alla köpare och säljare, förklarar hur produktion och konsumtion kan bringas i balans utan en central planerare, och fungerar som ett riktmärke för effektivitet i ekonomisk analys.

Ekonomer har länge observerat att på många marknader tenderar köpare och säljare att sätta sig runt ett marknadspris för en given vara och att företag tenderar att vara mer eller mindre framgångsrika när det gäller att matcha mängden och typen av varor som de tar ut på marknaden med sakerna. som konsumenterna vill ha. Och att allt detta tycks ske även utan att en myndighetstjänsteman eller annan myndighet, eller någon enskild person, räknar ut vilka de officiella marknadspriserna och kvantiteterna bör vara. Teorin om konkurrenskraftig jämvikt är förklaringen som de skapade för att förklara hur detta kan hända: när köpare och säljare i samarbete beräknar lämpliga marknadspriser och kvantiteter tillsammans genom sina köp- och säljhandlingar.

Eftersom konkurrensjämvikt sätter en balans mellan alla marknadsaktörers intressen, kan den användas för att analysera effekterna av förändringar på utbud och efterfrågan och för att jämföra önskvärdheten av statlig politik som förändrar marknadsvillkoren. Dessutom används det ofta i stor utsträckning för att analysera ekonomiska aktiviteter som handlar om finans- eller skattepolitik,. i finansiering för analys av aktiemarknader och råvarumarknader,. samt för att studera räntor,. växelkurser och andra priser.

Särskilda överväganden

Teorin bygger på antaganden om konkurrensutsatta marknader. Varje handlare bestämmer sig för en kvantitet som är så liten jämfört med den totala omsatta kvantiteten, så att deras individuella transaktioner inte har någon inverkan på priserna. Alla köpare och säljare har samma information, inklusive all information som är relevant för utbud och efterfrågan. Att köpa och sälja varor, eller flytta varor och resurser mellan marknader eller produktionslinjer, innebär noll transaktionskostnader. Eftersom dessa antaganden inte är särskilt realistiska, är konkurrensjämvikt endast ett ideal och en standard för utvärdering av andra marknadsstrukturer, snarare än en förutsägelse att verkliga marknader alltid kommer att uppnå konkurrensjämvikt.

Konkurrensjämvikt kontra allmän jämvikt

Konkurrensjämvikt används ofta för att beskriva bara en inre marknad för en vara. En utvidgning av konkurrensjämvikt till alla marknader i en ekonomi samtidigt kallas allmän jämvikt. Allmän jämvikt kallas också för Walrasian- jämvikt.

Skillnaden mellan de två typerna av jämvikter handlar bara om betoningen; en marknad eller många anslutna marknader tillsammans. Båda typerna av jämvikter kan beskrivas som konkurrenskraftiga. Analysen av konkurrensjämvikt på en marknad, som håller förhållandena på alla andra marknader konstanta, är också känd som partiell jämvikt, för att skilja den från allmän jämvikt.

Höjdpunkter

– Konkurrensjämvikt uppnås när vinstmaximerande producenter och nyttomaximerande konsumenter sätter sig på ett pris som passar alla parter.

• Vid detta jämviktspris är den kvantitet som tillhandahålls av producenter lika med den kvantitet som efterfrågas av konsumenterna.

– Teorin tjänar många syften, bland annat som ett analysverktyg och ett riktmärke för effektivitet inom ekonomi.