Nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA)

Vad är det nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA)?

Det nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA) implementerades för att främja handel mellan USA, Kanada och Mexiko. Avtalet, som eliminerade de flesta tullar på handel mellan de tre länderna, trädde i kraft den 1 januari 1994. Många tullar – särskilt de som rör jordbruksprodukter, textilier och bilar – fasades gradvis ut mellan den 1 januari 1994, och 1 januari 2008.

Förstå NAFTA

NAFTA:s syfte var att uppmuntra ekonomisk aktivitet bland Nordamerikas tre stora ekonomiska stormakter: Kanada, USA och Mexiko. Förespråkarna för avtalet trodde att det skulle gynna de tre inblandade nationerna genom att främja friare handel och lägre tullar mellan Kanada, Mexiko och USA.

Under presidentvalet 2016 kampanjade Donald Trump för ett löfte om att upphäva NAFTA och andra handelsavtal som han ansåg vara "orättvisa" mot USA.

Den 27 augusti 2018 tillkännagav president Donald Trump ett nytt handelsavtal med Mexiko för att ersätta NAFTA. Handelsavtalet mellan USA och Mexiko, som det kallades, skulle upprätthålla tullfritt tillträde för jordbruksvaror på båda sidor om gränsen och eliminera icke-tariffära hinder samtidigt som det uppmuntrade till mer handel med jordbruksprodukter mellan Mexiko och USA.

Den 30 september 2018 modifierades detta avtal för att inkludera Kanada. USA-Mexiko-Kanada-avtalet (USMCA) trädde i kraft den 1 juli 2020 och ersatte helt NAFTA. Om den inte förnyas kommer USMCA att upphöra att gälla om 16 år.

I ett gemensamt pressmeddelande den 30 september 2018 från USA:s och Kanadas handelskontor stod det:

"USMCA kommer att ge våra arbetare, bönder, ranchägare och företag ett handelsavtal av hög standard som kommer att resultera i friare marknader, rättvisare handel och robust ekonomisk tillväxt i vår region. Det kommer att stärka medelklassen och skapa bra, välbetalda jobb och nya möjligheter för de nästan en halv miljard människor som kallar Nordamerika hem."

NAFTAs historia

Ungefär en fjärdedel av all import från USA, såsom råolja, maskiner, guld, fordon, färskvaror, boskap och bearbetade livsmedel, kommer från Mexiko och Kanada, som är USA:s näst och tredje största. leverantörer av importerade varor, från och med 2019. Dessutom är ungefär en tredjedel av USA:s export, särskilt maskiner, fordonsdelar, mineralbränsle/olja och plast, avsedd för Kanada och Mexiko.

NAFTA-lagstiftningen utvecklades under George HW Bushs presidentskap som den första fasen av hans Enterprise for the Americas Initiative. Clintonadministrationen, som undertecknade NAFTA i lag 1993, trodde att den skulle skapa 200 000 jobb i USA inom två år och 1 miljon inom fem år eftersom export spelar en stor roll i USA:s ekonomiska tillväxt. Administrationen förutsåg en dramatisk ökning av USA:s import från Mexiko till följd av de lägre tullarna.

Tillägg till NAFTA

NAFTA:s bestämmelser kompletterades med två andra förordningar: North American Agreement on Environmental Cooperation (NAAEC) och North American Agreement on Labor Cooperation (NAALC). Dessa tangentiella överenskommelser var avsedda att förhindra företag från att flytta till andra länder för att utnyttja lägre löner, mildare arbetsmiljöföreskrifter och lösare miljöbestämmelser.

NAFTA tog inte bort regulatoriska krav på företag som vill handla internationellt, såsom ursprungsregelverk och dokumentationskrav som avgör om vissa varor kan handlas under NAFTA. Frihandelsavtalet innehöll också administrativa, civilrättsliga och straffrättsliga påföljder för företag som bryter mot någon av de tre ländernas lagar eller tullförfaranden.

Nordamerikanska industriklassificeringssystem

De tre NAFTA-länderna har utvecklat ett nytt samarbetande klassificeringssystem för företag som underlättar jämförelser av statistik över affärsaktiviteter i Nordamerika. North American Industry Classification System (NAICS) organiserar och separerar industrier efter deras produktionsprocesser.

NAICS ersatte US Standard Industrial Classification (SIC) systemet, vilket gör att företag kan klassificeras systematiskt i en ständigt föränderlig ekonomi. Det nya systemet möjliggör enklare jämförbarhet mellan alla länder i Nordamerika. För att säkerställa att NAICS förblir relevant ses systemet över vart femte år.

De tre parter som är ansvariga för bildandet och det fortsatta underhållet av NAICS är Instituto Nacional de Estadística y Geografía i Mexiko, Statistics Canada, och United States Office of Management and Budget genom dess Economic Classification Policy Committee, som även inkluderar Bureau of Economic Analys,. Bureau of Labor Statistics och Bureau of Census. Den första versionen av klassificeringssystemet släpptes 1997. En revidering 2002 återspeglade de betydande förändringar som inträffade inom informationssektorn. Den senaste revideringen, 2017, skapade 21 nya branscher genom att omklassificera, dela upp eller kombinera 29 befintliga branscher.

Nästa planerade granskning av NAICS kommer att äga rum 2022.

Detta klassificeringssystem möjliggör mer flexibilitet än SIC:s fyrsiffriga struktur genom att implementera ett hierarkiskt sexsiffrigt kodningssystem och klassificera all ekonomisk aktivitet i 20 industrisektorer. Fem av dessa sektorer är främst de som producerar varor, och de återstående 15 sektorerna tillhandahåller någon typ av tjänst. Varje företag får en primär NAICS-kod som anger dess huvudsakliga verksamhet. Ett företag får sin primära kod baserat på koddefinitionen som genererar den största delen av företagets intäkter på en angiven plats under det senaste året.

De två första siffrorna i en NAICS-kod anger företagets ekonomiska sektor. Den tredje siffran betecknar företagets delsektor. Den fjärde siffran anger företagets branschgrupp. Den femte siffran anger företagets NAICS-industri, och den sjätte anger företagets specifika nationella industri.

Fördelar och nackdelar med NAFTA

NAFTA:s omedelbara mål var att öka handeln över gränserna i Nordamerika, och det stimulerade verkligen handel och investeringar mellan dess tre medlemsländer genom att begränsa eller eliminera tullar. Det var särskilt fördelaktigt för små eller medelstora företag, eftersom det sänkte kostnaderna och gjorde sig av med kravet på ett företag att ha en fysisk närvaro i ett främmande land för att göra affärer där.

Den största delen av ökningen kom från handeln mellan USA och Mexiko eller mellan USA och Kanada, även om handeln mellan Mexiko och Kanada växte också. Totalt fanns det 1,0 biljoner dollar i trilateral handel från 1993 till 2015, en ökning med 258,5 % i nominella termer (125,2 %, justerat för inflation). Den reala bruttonationalprodukten per capita (BNP) ökade också något i alla tre länderna, främst Kanada och USA

NAFTA skyddade icke-materiella tillgångar som immateriella rättigheter, etablerade mekanismer för tvistlösning och, genom NAAEC NAALC) sidoavtal implementerade arbets- och miljöskydd. Det ökade USA:s konkurrenskraft utomlands och "exporterade" högre amerikanska arbetsplatssäkerhets- och hälsostandarder till andra nationer.

Från början var NAFTA-kritiker oroliga för att avtalet skulle leda till att amerikanska jobb flyttade till Mexiko, trots den kompletterande NAALC. Faktum är att många företag senare flyttade sin tillverkningsverksamhet till Mexiko och andra länder med lägre arbetskostnader – i synnerhet drabbades tusentals amerikanska bilarbetare och klädindustriarbetare på detta sätt. NAFTA kanske inte var orsaken till alla dessa drag.

Under NAFTA-åren ökade USA:s handelsunderskott (importerar mer från en nation än du exporterar), särskilt med Mexiko. Det gjorde inflationen också.

Vissa kritiker citerar också den ökande vågen av mexikanska invandrare till USA som ett resultat av NAFTA – delvis för att den förväntade konvergensen av amerikanska och mexikanska löner inte skedde, vilket gör USA mer attraktivt för mexikanska arbetare.

TTT

NAFTA vs. USMCA

USA-Mexiko-Kanada-avtalet (USMCA) trädde i kraft den 1 juli 2020. I grund och botten bygger det på NAFTA och använder den äldre lagstiftningen som grund för ett nytt avtal. Men det har vissa skillnader.

Vissa är enkla uppdateringar som utökar tullförbudet för ny teknik och industrier. Mest anmärkningsvärt är att USMCA förbjuder tullar på digital musik, e-böcker och andra digitala produkter. Avtalet etablerar även copyright safe harbor för internetföretag, vilket innebär att de inte kan hållas ansvariga för användares upphovsrättsintrång.

En annan förändring flyttar arbets- och miljöskyddet i de ursprungliga sidoavtalen till huvudavtalet, vilket innebär att frågor som rätten att organisera sig nu omfattas av paktens normala förfaranden för att lösa tvister.

I synnerhet reviderade och skärpte den arbetslagstiftningen rörande Mexiko, inrättade en oberoende utredningspanel som kan undersöka företag som anklagas för att kränka arbetarnas rättigheter och stoppa transporter från de som befunnits bryta mot arbetslagstiftningen. Det tvingade också Mexiko att anta ett brett spektrum av arbetsreformer, för att förbättra arbetsvillkoren och höja lönerna.

Här är några andra skillnader mellan de två avtalen, som indikerar kvalifikationer för tullfri status och andra regler.

TTT

Vanliga frågor om NAFTA

Vad var huvudmålet med NAFTA?

NAFTA syftade till att skapa en frihandelszon mellan USA, Kanada och Mexiko. Målet var att göra affärer i Mexiko och Kanada billigare för amerikanska företag (och vice versa), vilket minskade byråkratin som behövs för att importera eller exportera varor.

Hur fungerade NAFTA?

Bland dess tre medlemsländer eliminerade NAFTA tullar och andra handelshinder för jordbruks- och tillverkade varor, tillsammans med tjänster. Det tog också bort investeringsrestriktioner och skyddade immateriella rättigheter. Slutligen behandlade dess bestämmelser miljö- och arbetsfrågor och försökte skapa en gemensam hög standard i varje land.

Är NAFTA fortfarande i kraft?

Nej, NAFTA ersattes i praktiken av USA-Mexiko-Kanada-avtalet (USMCA). Undertecknad den 30 november 2018 trädde den i kraft den 1 juli 2020.

Hjälpte NAFTA den amerikanska ekonomin?

Huruvida NAFTA hjälpte den amerikanska ekonomin är en fråga för en viss debatt. Förvisso mer än tredubblades handeln mellan USA och dess nordamerikanska grannar, från ungefär 290 miljarder dollar 1993 till mer än 1,1 biljoner dollar 2016. Gränsöverskridande investeringar ökade också, och USA:s BNP ökade totalt sett något.

Men ekonomer tycker att det har varit svårt att rikta in sig på affärens direkta effekter från andra faktorer, inklusive snabba tekniska förändringar och utökad handel med länder som Kina. Samtidigt pågår debatten om NAFTA:s effekt på sysselsättningen (som drabbades hårt i vissa branscher) och lönerna (som i stort sett förblev stillastående).

Hur gynnades Kanada av NAFTA?

"NAFTA har haft en överväldigande positiv effekt på den kanadensiska ekonomin. Den har öppnat nya exportmöjligheter, fungerat som en stimulans för att bygga internationellt konkurrenskraftiga företag och hjälpt till att locka betydande utländska investeringar", står det på den kanadensiska regeringens hemsida.

Närmare bestämt, sedan NAFTA trädde i kraft fullt ut, har amerikanska och mexikanska investeringar i Kanada tredubblats. Enbart USA:s investeringar växte från 70 miljarder USD 1993 till mer än 368 miljarder USD 2013. Den totala varuhandeln mellan Kanada och USA mer än fördubblades sedan 1993 och niodubblades mellan Kanada och Mexiko.

.

Poängen

Debatten fortsätter kring NAFTA:s inverkan på dess undertecknande länder. Det fanns betydande vinster, några allvarliga förluster – och några resultat som är svåra att reda ut.

Medan USA, Kanada och Mexiko alla har upplevt ökad handel, ekonomisk tillväxt och högre löner (främst i de nordliga länderna) sedan NAFTA:s genomförande, är experter oense om hur mycket avtalet faktiskt bidrog till, om alls, amerikansk tillverkning, jobb, invandring och priset på konsumtionsvaror. NAFTA har inte heller påverkat alla sina tre medlemsländer i samma grad eller på samma sätt.

Så den övergripande, faktiska effekten av avtalet är svår att isolera, särskilt från de kvardröjande effekterna av den stora lågkonjunkturen 2007-09 och andra betydande ekonomiska, tekniska och industriella trender som har inträffat på kontinenten och globalt under det senaste kvartalet -århundrade. Ofta får NAFTA skulden för utveckling som inte direkt är dess fel, eller som kan ha hänt ändå.

På sätt och vis står NAFTA som en symbol för globalisering och frihandel. Så synpunkter och analyser av det projiceras ofta genom åsiktslinsen om dessa ämnen i allmänhet.

Höjdpunkter

• NAFTA sänkte eller tog bort tullarna på import och export mellan de tre deltagande länderna, vilket skapade en enorm frihandelszon.

• Det nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA) implementerades 1994 för att uppmuntra handel mellan USA, Mexiko och Kanada.

• Tvåsidiga avtal till NAFTA syftade till att upprätta höga gemensamma standarder för arbetsplatssäkerhet, arbetsrättigheter och miljöskydd, för att förhindra företag från att flytta till andra länder för att utnyttja lägre löner eller lösare regler.

• NAFTA var ett kontroversiellt avtal: Genom vissa åtgärder (handelstillväxt och investeringar) förbättrade det USA:s ekonomi; av andra (sysselsättning, handelsbalans) skadade det ekonomin.

• USA-Mexiko-Kanada-avtalet (USMCA), som undertecknades den 30 november 2018 och trädde i full kraft den 1 juli 2020, ersatte NAFTA.