Investor's wiki

Underinvesteringsproblem

Underinvesteringsproblem

Vad är underinvesteringsproblemet?

Underinvesteringsproblemet är ett byråproblem som föreslagits av finansekonomer som existerar mellan aktieägare och skuldinnehavare, där ett företag med hävstång avstår från värdefulla investeringsmöjligheter eftersom skuldinnehavare skulle fånga en del av fördelarna med projektet, vilket lämnar otillräcklig avkastning till aktieägarna.

Underinvesteringsproblemet förklarat

Potentiella intressekonflikter mellan förvaltare, aktieägare och skuldinnehavare påverkar kapitalstruktur, bolagsstyrningsaktiviteter och investeringspolicyer. Dessa typer av byråproblem kan i sin tur ge upphov till ineffektiva ledningsbeslut och "suboptimala" investeringar som i allmänhet faller under kategorierna problem underinvesteringar och överinvesteringar.

Underinvesteringsproblemet i företagsfinansieringsteori tillskrivs Stewart C. Myers från Sloan School vid MIT, som i sin artikel "Determinants of Corporate Borrowing" (1977) i Journal of Financial Economics antog att "ett företag med riskfyllda utestående skulder, och som agerar i aktieägarnas intresse, kommer att följa en annan beslutsregel än en som kan ge ut riskfri skuld eller som inte utfärdar någon skuld alls."

Myers tillägger att "företaget som finansieras med riskabla skulder kommer i vissa naturtillstånd att förbigå värdefulla investeringsmöjligheter - möjligheter som skulle kunna ge ett positivt nettobidrag till företagets marknadsvärde."

Underinvesteringsproblemet hamnar i fokus när ett företag ofta missar nettonuvärdesprojekt (NPV) eftersom cheferna, som agerar på aktieägarnas vägnar, tror att borgenärer skulle gynnas mer än ägarna. Om kassaflöden från en potentiell investering går till borgenärer, skulle det inte finnas något incitament för aktieägare att fortsätta med investeringen. En sådan investering skulle öka företagets totala värde, men det händer inte – därför finns det ett "problem".

Motsäger Modigliani-Millers sats

Teorin om underinvesteringsproblem står i konflikt med det teoretiska antagandet i Modigliani-Miller-teoremet att investeringsbeslut kan fattas oberoende av finansieringsbeslut. Chefer för ett hävstångsbolag, hävdar Myers, tar i själva verket hänsyn till mängden skuld som måste betalas när de utvärderar ett nytt investeringsprojekt.

Enligt Myers kan företagets värde påverkas av finansieringsbeslut, i motsats till Modigliani-Millers centrala grundsats.

Underinvesteringsproblemet och skuldöverhänget

Ett exempel på underinvesteringsproblemet är känt som ett skuldöverhäng. När ett företag har en mycket stor skuldnivå, kommer det en punkt då det inte längre kan låna från borgenärer längre. Skuldbördan är faktiskt så stor att all vinst som kommer in i företaget direkt går direkt till att betala av befintliga skulder istället för att gå in i nya investeringar eller projekt, vilket begränsar företagets tillväxt. Det leder till underinvesteringar i företaget. Som ett resultat förlorar aktieägarna både till fordringsägarna i nuvarande och till framtida förlorad tillväxtpotential.

Skuldöverhäng gäller även nationella regeringar, där en nations statsskuld överstiger dess framtida förmåga att återbetala den. Ett skuldöverhäng kan leda till stagnerande tillväxt och försämring av levnadsstandarden från underinvesteringar i kritiska områden som sjukvård, utbildning och infrastruktur.

Höjdpunkter

– Underinvesteringsproblemet beskriver en gåta där ett företag blir så överraskat att det inte längre kan göra investeringar i tillväxtmöjligheter.

  • Ekonomer erkänner denna situation som ett byråproblem som kan uppstå mellan ett företags skuldinnehavare och aktieägare.

  • Skuldöverhäng, både när det gäller företag och regeringar, är en form av underinvesteringsproblem som negativt påverkar antingen aktieägare eller en nations medborgare.