Lagen om ett pris
Vad Àr lagen om ett pris?
Lagen om ett pris Àr ett ekonomiskt koncept som sÀger att priset pÄ en identisk tillgÄng eller vara kommer att ha samma pris globalt, oavsett plats, nÀr vissa faktorer beaktas.
Lagen om ett pris tar hÀnsyn till en friktionsfri marknad, dÀr det inte finns nÄgra transaktionskostnader, transportkostnader eller juridiska restriktioner, valutakurserna Àr desamma och att det inte förekommer nÄgon prismanipulation av köpare eller sÀljare. Lagen om ett pris existerar eftersom skillnader mellan tillgÄngspriser pÄ olika platser sÄ smÄningom skulle elimineras pÄ grund av möjligheten till arbitrage.
Arbitragemöjligheten skulle uppnÄs genom att en nÀringsidkare skulle köpa tillgÄngen pÄ marknaden den Àr tillgÀnglig till ett lÀgre pris och sedan sÀlja den pÄ marknaden dÀr den Àr tillgÀnglig till ett högre pris. Med tiden skulle marknadens jÀmviktskrafter anpassa priserna pÄ tillgÄngen.
FörstÄ lagen om ett pris
Lagen om ett pris Àr grunden för köpkraftsparitet. Köpkraftsparitet sÀger att vÀrdet av tvÄ valutor Àr lika nÀr en korg med identiska varor har samma pris i bÄda lÀnderna. Det sÀkerstÀller att köpare har samma köpkraft pÄ globala marknader.
I verkligheten Àr köpkraftsparitet svÄr att uppnÄ, pÄ grund av olika kostnader i handeln och oförmÄgan att fÄ tillgÄng till marknader för vissa individer.
Formeln för köpkraftsparitet Àr anvÀndbar eftersom den kan anvÀndas för att jÀmföra priser mellan marknader som handlar i olika valutor. Eftersom vÀxelkurser kan Àndras ofta, kan formeln rÀknas om regelbundet för att identifiera felpriser pÄ olika internationella marknader.
Exempel pÄ lagen om ett pris
Om priset pÄ nÄgon ekonomisk vara eller sÀkerhet Àr inkonsekvent pÄ tvÄ olika fria marknader efter att ha beaktat effekterna av valutakurser, kommer en arbitrage för att tjÀna vinst att köpa tillgÄngen pÄ den billigare marknaden och sÀlja den pÄ den marknad dÀr priserna Àr högre. NÀr lagen om ett pris gÀller, kommer arbitragevinster som dessa att bestÄ tills priset konvergerar över marknaderna.
Till exempel, om ett visst vÀrdepapper Àr tillgÀngligt för 10 USD pÄ marknad A men sÀljs för motsvarande 20 USD pÄ marknad B, kan investerare köpa vÀrdepappret pÄ marknad A och omedelbart sÀlja det för 20 USD pÄ marknad B, vilket ger en vinst pÄ 10 USD utan nÄgon verklig risk eller förÀndring av marknaderna.
Eftersom vĂ€rdepapper frĂ„n marknad A sĂ€ljs pĂ„ marknad B, bör priserna pĂ„ bĂ„da marknaderna Ă€ndras i enlighet med förĂ€ndringarna i utbud och efterfrĂ„gan,. allt annat lika. Ăkad efterfrĂ„gan pĂ„ dessa vĂ€rdepapper pĂ„ marknad A, dĂ€r det Ă€r relativt billigare, bör leda till en ökning av priset dĂ€r.
OmvÀnt bör ett ökat utbud pÄ marknad B, dÀr vÀrdepapperet sÀljs med vinst av arbitrageören, leda till en sÀnkning av dess pris dÀr. Med tiden skulle detta leda till en balansering av priset pÄ vÀrdepapperet pÄ de tvÄ marknaderna, vilket skulle Äterföra det till den stat som föreslagits av lagen om ett pris.
Brott mot lagen om ett pris
I den verkliga vÀrlden hÄller de antaganden som Àr inbyggda i lagen om ett pris ofta inte, och ihÄllande prisskillnader för mÄnga typer av varor och tillgÄngar kan lÀtt observeras.
Transportkostnader
Vid handel med varor, eller nÄgon fysisk vara, mÄste kostnaden för att transportera dem inkluderas, vilket resulterar i olika priser nÀr varor frÄn tvÄ olika platser undersöks.
Om skillnaden i transportkostnader inte svarar för skillnaden i rÄvarupriser mellan regioner kan det vara ett tecken pÄ brist eller överskott inom en viss region. Detta gÀller alla varor som fysiskt mÄste transporteras frÄn en geografisk plats till en annan i stÀllet för att bara överföras frÄn en Àgare till en annan. Det gÀller Àven löner för all anstÀllning dÀr arbetstagaren mÄste vara fysiskt nÀrvarande pÄ arbetsplatsen för att utföra jobbet.
Transaktionskostnader
Eftersom transaktionskostnader finns och kan variera mellan olika marknader och geografiska regioner, kan priserna för samma vara ocksÄ variera mellan marknaderna. DÀr transaktionskostnaderna, sÄsom kostnaderna för att hitta en lÀmplig handelsmotpart eller kostnaderna för att förhandla och genomdriva ett kontrakt, Àr högre, tenderar priset för en vara att vara högre dÀr Àn pÄ andra marknader med lÀgre transaktionskostnader.
Juridiska begrÀnsningar
Juridiska handelshinder, sÄsom tullar,. kapitalkontroller,. eller i fallet med löner, invandringsrestriktioner, kan leda till ihÄllande prisskillnader snarare Àn ett pris. Dessa kommer att ha en liknande effekt som transport- och transaktionskostnader, och kan till och med ses som en typ av transaktionskostnad. Till exempel, om ett land inför en tull pÄ import av gummi, kommer de inhemska gummipriserna att tendera att vara högre Àn vÀrldspriset.
Marknadsstruktur
Eftersom antalet köpare och sÀljare (och möjligheten för köpare och sÀljare att komma in pÄ marknaden) kan variera mellan marknader, kan marknadskoncentrationen och köpares och sÀljares förmÄga att sÀtta priser ocksÄ variera.
En sÀljare som har en hög grad av marknadsmakt pÄ grund av naturliga stordriftsfördelar pÄ en given marknad kan agera som en monopolprissÀttare och ta ut ett högre pris. Detta kan leda till olika priser för samma vara pÄ olika marknader Àven för annars lÀtt transporterbara varor.
Höjdpunkter
â Lagen om ett pris sĂ€ger att i avsaknad av friktion mellan globala marknader kommer priset för alla tillgĂ„ngar att vara detsamma.
â Lagen om ett pris uppnĂ„s genom att eliminera prisskillnader genom arbitragemöjligheter mellan marknader.
- MarknadsjÀmviktskrafter skulle sÄ smÄningom konvergera priset pÄ tillgÄngen.
