Förluster och förlustjusteringskostnader
Förluster och skaderegleringskostnader är den del av ett försäkringsbolags reserver som avsätts för obetalda förluster och kostnader för utredning och skadereglering. Reserver för förluster och skaderegleringskostnader behandlas som skulder. I denna siffra ingår även uppskattningar av förluster för försäkringar som överlåts till återförsäkrare.
Nedbrytning av förluster och förlustjusteringskostnader
Försäkringsbolagen avsätter en reserv för att täcka förluster och skaderegleringskostnader. Det är som ett försäkringsbolags regndagskassa. Reserverna baseras på en uppskattning av de förluster som en försäkringsgivare kan drabbas av under en tidsperiod, vilket innebär att reserverna kan vara tillräckliga eller kan inte täcka sina åtaganden. Att uppskatta mängden reserver kräver aktuariella prognoser baserade på de typer av försäkringar som tecknas. Försäkringsbolagen har flera mål när de behandlar en skadeanmälan: se till att de följer avtalsförmånerna som beskrivs i de försäkringar som de tecknar, begränsa förekomsten och effekten av bedrägliga anspråk och tjäna pengar på premierna de får.
Utgifter förknippade med en viss fordran anses vara "fördelade", även känd som allokerade förlustjusteringskostnader (ALA), medan reserver som inte är förknippade med en fordran hänvisas till som ofördelade förlustjusteringskostnader (ULAE). Allokerade skaderegleringskostnader uppstår när försäkringsbolaget betalar för att en utredare ska granska anspråk som gjorts på en specifik försäkring. Till exempel kan en förare med en bilförsäkring behöva ta ett skadat fordon till en auktoriserad tredjepartsbutik så att en mekaniker kan bedöma skadan. I fallet med en tredje parts granskning av fordonet är kostnaden för att anlita den yrkesmannen en fördelad förlustjusteringskostnad. Övriga fördelade utgifter inkluderar kostnaden för att få polisanmälningar eller den kostnad som krävs för att utvärdera om en skadad förare skadas.
Kostnadsredovisning för förluster och förlustjustering
I slutet av året lämnar försäkringsbolaget sin finansiella information till försäkringstillsynsmyndigheterna. En del av de redovisade rapporterna inkluderar förändringar av reserverna för förluster och skaderegleringskostnader under årets lopp. För att beräkna vad som återstår tar försäkringsgivaren bruttoreserverna för förluster och skaderegleringskostnader och tar bort den andel av reserver som går till återförsäkrare. Resten kallas nettoreserver för förluster och skaderegleringskostnader. Försäkringsgivaren justerar sedan denna siffra med uppkomna kostnader; betalda utgifter; förvärv, avyttringar och överföringar; och valutaomräkningseffekter. Dessa beräkningar ger nettoreserven för förluster och skaderegleringskostnader som återstår vid årets slut.