Kontraktsteori
Vad Àr kontraktsteori?
Kontraktsteori Àr studiet av hur mÀnniskor och organisationer konstruerar och utvecklar juridiska avtal. Den analyserar hur parter med motstridiga intressen bygger formella och informella kontrakt, till och med hyreskontrakt. Kontraktsteorin bygger pÄ principer för finansiellt och ekonomiskt beteende eftersom olika parter har olika incitament att utföra eller inte utföra sÀrskilda handlingar.
Det Àr ocksÄ anvÀndbart för att förstÄ framtida kontrakt och andra juridiska kontrakt och deras bestÀmmelser. Det inkluderar ocksÄ en förstÄelse för avsiktsförklaringar och samförstÄndsavtal.
Hur kontraktsteori fungerar
I en idealisk vÀrld bör kontrakt ge en tydlig och specifik förstÄelse av ansvar och krav, vilket eliminerar risken för att tvister eller missförstÄnd uppstÄr senare. Det hÀnder dock inte alltid.
Kontraktsteorin tÀcker det underförstÄdda förtroendet mellan de olika parterna och undersöker bildandet av kontrakt i nÀrvaro av asymmetrisk information,. vilket uppstÄr nÀr en part i en ekonomisk transaktion besitter större materiell kunskap Àn den andra parten.
En av de mest framtrÀdande tillÀmpningarna av kontraktsteori Àr hur man utformar personalförmÄner optimalt. Kontraktsteori undersöker en beslutsfattares beteende under specifika strukturer. Under dessa strukturer syftar kontraktsteorin till att mata in en algoritm som kommer att optimera individens beslut.
Typer av kontraktsteori
Praxis delar in kontraktsteori i tre modeller eller typer av ramverk. Dessa modeller definierar sÀtten för parterna att vidta lÀmpliga ÄtgÀrder under vissa omstÀndigheter som anges i kontraktet.
Moralisk fara
En moral hazard- modell skildrar en huvudman som har ett incitament att engagera sig i riskabla beteenden eftersom de associerade kostnaderna absorberas av den andra avtalsparten.
För att moral hazard ska föreligga mÄste det finnas informationsasymmetri och ett kontrakt som ger en part möjlighet att Àndra sitt beteende. För att motverka moraliska risker skapar vissa företag anstÀllningskontrakt, som Àr beroende av observerbara och bekrÀftande ÄtgÀrder för att tjÀna som incitament för parterna att agera enligt huvudmannens intresse.
Negativt urval
En negativ urvalsmodell skildrar en huvudman som har mer eller bÀttre information Àn den andra avtalsparten och dÀrför snedvrider marknadsprocessen.
Negativt urval Àr vanligt i försÀkringsbranschen. Vissa försÀkringsbolag tillhandahÄller tÀckning för försÀkringstagare som undanhÄller vÀrdefull information under ansökningsprocessen för att fÄ skydd. Utan asymmetrisk information skulle dessa försÀkringstagare sannolikt inte vara försÀkrade eller vara försÀkrade till ogynnsamma priser.
Signalering
Signaleringsmodellen Àr nÀr en part adekvat förmedlar kunskap och egenskaper om sig sjÀlv till huvudmannen. Inom ekonomi innefattar signalering överföring av information frÄn en part till en annan. Syftet med denna överföring Àr att uppnÄ ömsesidig tillfredsstÀllelse för ett specifikt kontrakt eller avtal.
Kontraktsteoris historia
Kenneth Arrow genomförde den första formella forskningen om detta Àmne inom ekonomiomrÄdet pÄ 1960-talet. Eftersom kontraktsteori innehÄller bÄde beteendeincitament för en huvudman och en agent, faller den under ett omrÄde som kallas juridik och ekonomi. Detta studieomrÄde kallas ocksÄ för den ekonomiska analysen av juridik.
2016 vann ekonomerna Oliver Hart och Bengt Holmström Nobels minnespris i ekonomisk vetenskap för sina bidrag till kontraktsteori. De tvÄ applÄderades för att de utforskade "mÄnga av dess tillÀmpningar" och lanserade "kontraktsteori som ett bördigt omrÄde för grundforskning."
Höjdpunkter
â Kontraktsteori tittar pĂ„ hur privatpersoner och företag bygger och utvecklar juridiska avtal.
â Kontraktsteori tittar pĂ„ hur flera parter som försöker komma överens arbetar med motstridiga intressen och olika informationsnivĂ„er.
- Tre modeller har utvecklats för att definiera sÀtt för parterna att vidta lÀmpliga ÄtgÀrder under vissa omstÀndigheter som anges i kontraktet: moralisk risk, negativt urval och signalering.
