Moralisk fara
Vad Àr en moralisk fara?
Moralisk fara Àr risken att en part inte har ingÄtt ett avtal i god tro eller har lÀmnat vilseledande information om sina tillgÄngar, skulder eller kreditkapacitet. Dessutom kan moralisk risk ocksÄ innebÀra att en part har ett incitament att ta ovanliga risker i ett desperat försök att tjÀna en vinst innan avtalet löser sig. Moraliska faror kan vara nÀrvarande nÀr tvÄ parter kommer överens med varandra. Varje part i ett avtal kan ha möjlighet att vinna pÄ att agera i strid med principerna i avtalet.
Varje gÄng en part i ett avtal inte behöver drabbas av de potentiella konsekvenserna av en risk, ökar sannolikheten för en moralisk fara.
FörstÄ Moral Hazard
En moral hazard uppstÄr nÀr en part i en transaktion har möjlighet att ta ytterligare risker som pÄverkar den andra parten negativt. Beslutet baseras inte pÄ vad som anses vara rÀtt, utan vad som ger den högsta nyttan, dÀrav hÀnvisningen till moral. Det kan gÀlla verksamhet inom finansbranschen, till exempel med kontraktet mellan en lÄntagare eller lÄngivare,. samt försÀkringsbranschen. Till exempel nÀr en fastighetsÀgare skaffar en försÀkring pÄ en fastighet bygger avtalet pÄ tanken att fastighetsÀgaren ska undvika situationer som kan skada fastigheten. Den moraliska risken föreligger att fastighetsÀgaren, pÄ grund av tillgÄngen pÄ försÀkringen, kan vara mindre benÀgen att skydda egendomen, eftersom betalningen frÄn ett försÀkringsbolag minskar bördan för fastighetsÀgaren i hÀndelse av en katastrof.
Moralisk risk kan ocksÄ förekomma i relationer mellan arbetsgivare och anstÀlld. Om en anstÀlld har en tjÀnstebil som han inte behöver betala för reparationer eller underhÄll, kan den anstÀllde vara mindre försiktig och mer benÀgen att ta risker med fordonet.
NÀr moraliska risker vid investeringar leder till finansiella kriser ökar ofta kravet pÄ strÀngare statliga regleringar.
Ett exempel pÄ moralisk fara
Före finanskrisen 2008, nÀr bostadsbubblan sprack, kunde vissa handlingar frÄn lÄngivarnas sida kvalificeras som moralisk risk. Till exempel kan en bolÄnemÀklare som arbetar för en ursprungslÄngivare ha uppmuntrats genom att anvÀnda incitament, sÄsom provisioner, att ta sÄ mÄnga lÄn som möjligt oavsett lÄntagarens ekonomiska resurser. Eftersom lÄnen var avsedda att sÀljas till investerare, vilket flyttade bort risken frÄn utlÄningsinstitutet, upplevde bolÄnemÀklaren och ursprungslÄngivaren ekonomiska vinster frÄn den ökade risken medan bördan av den ovannÀmnda risken i slutÀndan skulle falla pÄ investerarna.
LÄntagare som började kÀmpa för att betala sina bolÄn upplevde ocksÄ moraliska risker nÀr de avgjorde om de skulle försöka uppfylla den ekonomiska förpliktelsen eller gÄ ifrÄn lÄn som blev svÄrare att betala tillbaka. NÀr fastighetsvÀrdena minskade hamnade lÄntagarna djupare under vattnet pÄ sina lÄn. BostÀderna var vÀrda mindre Àn det belopp som var skyldigt pÄ tillhörande bolÄn. Vissa husÀgare kan ha sett detta som ett incitament att gÄ dÀrifrÄn, eftersom deras ekonomiska börda skulle minska genom att överge en fastighet.
Höjdpunkter
â Inför finanskrisen 2008 var viljan hos vissa husĂ€gare att gĂ„ ifrĂ„n ett bolĂ„n en tidigare oförutsedd moralisk fara.
â Moral hazard kan finnas nĂ€r en part i ett avtal kan ta risker utan att behöva drabbas av konsekvenser.
- Moral hazard Àr vanligt i lÄne- och försÀkringsbranschen men kan ocksÄ förekomma i relationer mellan anstÀllda och arbetsgivare.
