Basel I
Vad Àr Basel I?
Basel I Àr en uppsÀttning internationella bankregler som upprÀttats av Basel Committee on Banking Supervision (BCBS). Den föreskriver minimikapitalkrav för finansiella institut, med mÄlet att minimera kreditrisken. Enligt Basel I var banker som verkar internationellt skyldiga att upprÀtthÄlla minst ett minimum av kapital (8 %) baserat pÄ sina riskvÀgda tillgÄngar. Basel I Àr den första av tre uppsÀttningar av bestÀmmelser som Àr kÀnda individuellt som Basel I, II och III, och tillsammans som Baselöverenskommelserna.
Baselkommitténs historia
BCBS grundades 1974 som ett internationellt forum dÀr medlemmarna kunde samarbeta i banktillsynsfrÄgor. BCBS sÀger att det syftar till att förbÀttra "finansiell stabilitet genom att förbÀttra tillsynskunnande och kvaliteten pÄ banktillsyn över hela vÀrlden." Detta görs genom regler som kallas överenskommelser.
Basel I, kommitténs första överenskommelse, utfÀrdades 1988 och fokuserade frÀmst pÄ kreditrisk genom att skapa ett klassificeringssystem för banktillgÄngar.
BCBS-bestÀmmelserna har inte rÀttslig kraft. Medlemmar ansvarar för genomförandet i sina hemlÀnder. Basel I uppmanades ursprungligen att ha ett minimiförhÄllande mellan kapital och riskvÀgda tillgÄngar pÄ 8 %, vilket skulle implementeras i slutet av 1992. I september 1993 meddelade BCBS att G10-lÀndernas banker med betydande internationell bankverksamhet trÀffades minimikraven i Basel I. Enligt BCBS antogs ramverket för minimikapitalkvot inte bara i dess medlemslÀnder utan i praktiskt taget alla andra lÀnder med aktiva internationella banker.
Fördelar med Basel I
Basel I utvecklades för att minska riskerna för konsumenter, finansiella institutioner och ekonomin i stort. Basel II, som kom fram nÄgra Är senare, sÀnkte kapitalreservkraven för banker. Det kom under viss kritik, men eftersom Basel II inte ersatte Basel I fortsatte mÄnga banker att verka under det ursprungliga Basel I-ramverket, senare kompletterat med Basel III-tillÀgg.
Det kanske största arvet frÄn Basel I var att det bidrog till den pÄgÄende anpassningen av bankregler och bÀsta praxis, vilket banade vÀg för ytterligare skyddsÄtgÀrder.
Kritik av Basel I
Basel I har kritiserats för att hÀmma bankaktiviteten och bromsa tillvÀxten i vÀrldsekonomin som helhet genom att göra mindre kapital tillgÀngligt för utlÄning. Kritiker pÄ andra sidan av det argumentet hÀvdar att Basel I-reformerna inte gick tillrÀckligt lÄngt. BÄde Basel I och Basel II fick fel för att de inte lyckades avvÀrja finanskrisen och den stora lÄgkonjunkturen 2007 till 2009, hÀndelser som blev en katalysator för Basel III.
Basel I utvecklades för att minska riskerna för konsumenter, finansiella institutioner och ekonomin i stort.
Krav för Basel I
Basel I-klassificeringssystemet grupperar en banks tillgÄngar i fem riskkategorier, mÀrkta med procentsatserna 0 %, 10 %, 20 %, 50 % och 100 %. En banks tillgÄngar hÀnförs till dessa kategorier baserat pÄ gÀldenÀrens karaktÀr.
Riskkategorin 0 % bestÄr av kontanter, centralbanks- och statsskulder samt eventuella statsskulder frÄn OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development). Den offentliga sektorns skulder kan placeras i kategorierna 0 %, 10 %, 20 % eller 50 %, beroende pÄ gÀldenÀren.
Utvecklingsbankskulder, OECD-bankskulder, OECD:s vÀrdepappersföretagsskulder, icke-OECD-bankskulder (under ett Ärs löptid), icke-OECD:s offentliga sektorsskulder och kontanter i inkassering faller alla i kategorin 20 %. 50 %-kategorin Àr för bostadslÄn, och 100 %-kategorin representeras av skulder frÄn den privata sektorn,. icke-OECD-bankskulder (förfallotid över ett Är), fastigheter, anlÀggningar och inventarier och kapitalinstrument emitterade i andra banker.
Banken mÄste ha ett kapital (kallat Tier 1 och Tier 2 kapital) motsvarande minst 8 % av sina riskvÀgda tillgÄngar. Detta syftar till att sÀkerstÀlla att bankerna har en tillrÀcklig mÀngd kapital för att uppfylla sina Ätaganden. Till exempel, om en bank har riskvÀgda tillgÄngar pÄ 100 miljoner USD, mÄste den ha ett kapital pÄ minst 8 miljoner USD. PrimÀrkapital Àr den mest likvida typen och representerar bankens kÀrnfinansiering, medan primÀrkapitalet inkluderar mindre likvida hybridkapitalinstrument, kreditförlust- och omvÀrderingsreserver samt ej offentliggjorda reserver.
PoÀngen
Basel I var det tidigaste av de tre Baselöverenskommelserna och införde kapitalreservkrav för banker baserat pÄ risken med deras tillgÄngar. Den har sedan kompletterats med Basel II och Basel III.
##Höjdpunkter
â Med tillkomsten av Basel I klassificerades banktillgĂ„ngarna efter deras risknivĂ„, och bankerna Ă€r skyldiga att upprĂ€tthĂ„lla kriskapital baserat pĂ„ den klassificeringen.
Enligt Basel I var bankerna skyldiga att ha ett kapital pÄ minst 8 % av sin faststÀllda riskprofil till hands.
Basel I, det första av tre Baselöverenskommelser, skapade en uppsÀttning regler som bankerna ska följa för att minska risken.
â Basel I anses nu vara för begrĂ€nsat i omfattning, men det lade ramarna för de efterföljande Baselöverenskommelserna.
##FAQ
Hur skiljer sig Basel I frÄn Basel II och Basel III?
Basel I införde riktlinjer för hur mycket kapital banker mÄste hÄlla i reserv baserat pÄ risknivÄn pÄ sina tillgÄngar. Basel II förfinade dessa riktlinjer och lade till nya krav. Basel III förfinade reglerna ytterligare, delvis baserat pÄ lÀrdomarna frÄn den vÀrldsomspÀnnande finanskrisen 2007 till 2009.
Vad Àr Basel I?
Basel I Àr den första av tre uppsÀttningar internationella bankregler som upprÀttats av Baselkommittén för banktillsyn, med sÀte i Basel, Schweiz. Den har sedan kompletterats med Basel II och Basel III, varav den senare fortfarande Àr implementerad frÄn och med 2022.
Vad Àr syftet med Basel I?
Syftet med Basel I var att upprÀtta en internationell standard för hur mycket kapital banker mÄste hÄlla i reserv för att uppfylla sina Ätaganden. Dess regler var avsedda att förbÀttra sÀkerheten och stabiliteten i banksystemet över hela vÀrlden.