Investor's wiki

Enkamerasystem

Enkamerasystem

Vad är ett enkamerasystem?

Ett enkammarsystem är en regering med ett lagstiftande hus eller kammare. Unicameral är det latinska ordet som beskriver ett lagstiftningssystem med ett hus. Länder med enkammarregeringar inkluderar Armenien, Bulgarien, Danmark, Ungern, Monaco, Ukraina, Serbien, Turkiet och Sverige. Enkammarsystem blev mer populära under 1900-talet och vissa länder, inklusive Grekland, Nya Zeeland och Peru, bytte från ett tvåkammarsystem till ett enkammarsystem.

Mindre länder med sedan länge etablerade demokratier tenderar att ha enkammarsystem medan större länder kan ha antingen ett enkammar- eller tvåkammarsystem.

Förstå ett enkamerasystem

För att förstå hur ett enkammarsystem fungerar, överväg den nationella regeringen i Sverige. Sverige har ett parlamentariskt system med en kung som formell chef för landet och premiärministern som säte för den verkställande makten. Det finns 349 platser i parlamentet och varje politiskt parti som får minst 4 % av rösterna under den nationella omröstningen får platser. Antalet mandat varje parti får baseras på antalet röster och proportionell representation per valdistrikt. År 2020 hade nio partier mandat i riksdagen, ledda av Socialdemokraterna med 100 mandat, eller 28,7 %, och tätt följda av Moderaterna, med 70 mandat, eller cirka 20,1 %. Miljöpartiet och De Oberoende hade minst andel med 4,6 % respektive 0,6 % mandat.

Parlamentet röstar om lagförslag, som föreslås av parlamentsledamöter (MPs) eller av regeringen. Alla lagförslag utom budgeten och ändringar i konstitutionen godkänns med enkel majoritet av parlamentet. Parlamentet godkänner också premiärministern. Riksdagen sammanträder årligen och val hålls vart fjärde år. Varken premiärministern eller riksdagsledamöterna har mandatbegränsningar.

Fördelar med ett enkamerigt kontra tvåkammarsystem

Även om den stora fördelen med ett tvåkammarsystem är att det kan ge kontroller och avvägningar och förhindra potentiellt maktmissbruk, kan det också leda till problem som gör det svårt att anta lagar. En stor fördel med ett enkammarsystem är att lagar kan antas mer effektivt. Ett enkammarsystem kanske kan anta lagstiftning för lätt, dock, och ett förslag till lag som den härskande klassen stöder kan antas även om majoriteten av medborgarna inte stöder det. Särskilda intressegrupper kan påverka en enkammarlagstiftare lättare än en tvåkammarlig, och grupptänkande kan vara mer sannolikt att förekomma. Eftersom enkammarsystem kräver färre lagstiftare än tvåkammarsystem, kan de dock kräva mindre pengar för att fungera. Dessa system kan också införa färre lagförslag och ha kortare lagstiftande sessioner.

Ett enkammarsystem för den amerikanska regeringen föreslogs av Confederation artiklarna 1781, men delegaterna till den konstitutionella konventet 1787 skapade en plan för ett tvåkammarsystem som var utformat efter det engelska systemet. Amerikas grundare kunde inte enas om huruvida staterna var och en skulle ha lika många representanter eller om antalet representanter skulle baseras på befolkning. Grundarna bestämde sig för att göra båda i en överenskommelse som kallas den stora kompromissen, och etablerar senatens och husets tvåkammarsystem som vi fortfarande använder idag.

Den amerikanska federala regeringen och alla stater utom Nebraska använder ett tvåkammarsystem medan amerikanska städer, län och skoldistrikt vanligtvis använder enkammarsystemet, liksom alla kanadensiska provinser. Till en början hade Georgia, Pennsylvania och Vermont enkammarlagstiftande församlingar baserade på idén att en sann demokrati inte borde ha två hus som representerade en överklass och en gemensam klass. Istället borde en demokrati ha ett enda hus som representerar alla människor. Var och en av dessa stater övergick till ett tvåkammarsystem: Georgia 1789, Pennsylvania 1790 och Vermont 1836. I likhet med USA har Australien också bara en stat med ett enkammarsystem: Queensland.

En republikan vid namn George Norris kampanjade framgångsrikt för att ändra Nebraskas lagstiftande församling från ett tvåkammarsystem till ett enkammarsystem 1937. Norris hävdade att tvåkammarsystemet var föråldrat, ineffektivt och onödigt. Norris sa att ett enkammarsystem skulle kunna upprätthålla ett system med kontroller och balanser genom att förlita sig på medborgarnas makt att rösta och göra framställningar och genom att förlita sig på Högsta domstolen och guvernören i frågor som kräver en annan åsikt. Vidare får ett lagförslag endast innehålla ett ämne och får inte godkännas förrän fem dagar efter det att det lagts fram. De flesta lagförslag från Nebraska får också en offentlig utfrågning och varje lagförslag måste röstas om separat tre gånger.

Vissa länder med enkammarsystem har alltid haft ett sådant system medan andra har ändrats någon gång genom att slå samman två hus eller avskaffa ett. Nya Zeeland avskaffade sitt överhus i början av 1950-talet när oppositionspartiet tog kontroll från Labourpartiet och röstade för att avskaffa överhuset.

Höjdpunkter

– Ett enkammarsystem är en regering med ett lagstiftande hus eller kammare.

– Mindre länder med sedan länge etablerade demokratier tenderar att ha enkammarsystem.

  • Armenien, Bulgarien, Danmark, Ungern, Monaco, Ukraina, Serbien, Turkiet och Sverige har enkammarsystem.

– Fördelar med ett enkammarsystem är att lagar kan antas mer effektivt och de kan vara billigare.