Ekonometri

Vad är ekonometri?

Ekonometri är användningen av statistiska och matematiska modeller för att utveckla teorier eller testa existerande hypoteser inom ekonomi och för att förutsäga framtida trender från historiska data. Den utsätter data från hela världen för statistiska prövningar och jämför sedan resultaten med teorin som testas.

Beroende på om du är intresserad av att testa en befintlig teori eller av att använda befintliga data för att utveckla en ny hypotes, kan ekonometri delas in i två huvudkategorier: teoretisk och tillämpad. De som rutinmässigt ägnar sig åt denna praxis är allmänt kända som ekonometriker.

Förstå ekonometri

Ekonometri analyserar data med statistiska metoder för att testa eller utveckla ekonomisk teori. Dessa metoder förlitar sig på statistiska slutledningar för att kvantifiera och analysera ekonomiska teorier genom att utnyttja verktyg som frekvensfördelningar , sannolikhets- och sannolikhetsfördelningar,. statistisk slutledning, korrelationsanalys, enkel och multipel regressionsanalys, simultanekvationsmodeller och tidsseriemetoder.

Ekonometri var banbrytande av Lawrence Klein,. Ragnar Frisch och Simon Kuznets. Alla tre fick Nobelpriset i ekonomi för sina insatser. Idag används det regelbundet bland akademiker såväl som utövare som Wall Street-handlare och analytiker.

Ett exempel på tillämpning av ekonometri är att studera inkomsteffekten med hjälp av observerbara data. En ekonom kan anta att när en person ökar sin inkomst kommer även deras utgifter att öka.

Om data visar att ett sådant samband finns, kan en regressionsanalys sedan göras för att förstå styrkan i sambandet mellan inkomst och konsumtion och huruvida det sambandet är statistiskt signifikant eller inte – det vill säga det verkar osannolikt att det är enbart på grund av slumpen.

Ekonometriska metoder

Det första steget till ekonometrisk metodik är att erhålla och analysera en uppsättning data och definiera en specifik hypotes som förklarar uppsättningens natur och form. Dessa data kan till exempel vara de historiska priserna för ett aktieindex, observationer som samlats in från en undersökning av konsumenternas ekonomi eller arbetslöshet och inflation i olika länder.

Om du är intresserad av förhållandet mellan den årliga prisförändringen av S&P 500 och arbetslösheten, skulle du samla in båda uppsättningarna av data. Sedan kan du testa tanken att högre arbetslöshet leder till lägre börspriser. I det här exemplet skulle aktiemarknadspriset vara den beroende variabeln och arbetslösheten är den oberoende eller förklarande variabeln.

Det vanligaste sambandet är linjärt, vilket innebär att varje förändring i den förklarande variabeln kommer att ha en positiv korrelation med den beroende variabeln. Detta förhållande skulle kunna utforskas med en enkel regressionsmodell, vilket innebär att generera en linje som passar bäst mellan de två datauppsättningarna och sedan testa för att se hur långt varje datapunkt är i genomsnitt från den linjen.

Observera att du kan ha flera förklarande variabler i din analys – till exempel förändringar i BNP och inflation utöver arbetslöshet för att förklara börspriserna. När mer än en förklarande variabel används kallas den för multipel linjär regression. Detta är det mest använda verktyget inom ekonometri.

Vissa ekonomer, inklusive John Maynard Keynes,. har kritiserat ekonometriker för deras övertro på statistiska korrelationer i stället för ekonomiskt tänkande.

Olika regressionsmodeller

Det finns flera olika regressionsmodeller som är optimerade beroende på vilken typ av data som analyseras och vilken typ av fråga som ställs. Det vanligaste exemplet är OLS-regressionen (ordinary least squares ), som kan utföras på flera typer av tvärsnitts- eller tidsseriedata. Om du är intresserad av ett binärt (ja-nej) resultat – till exempel hur sannolikt det är att du får sparken från ett jobb baserat på din produktivitet – kan du använda en logistisk regression eller en probitmodell. Idag har ekonometriker hundratals modeller till sitt förfogande.

Econometrics använder nu programvarupaket för statistisk analys utformade för dessa ändamål, såsom STATA, SPSS eller R. Dessa programpaket kan också enkelt testa för statistisk signifikans för att fastställa sannolikheten för att korrelationer kan uppstå av en slump. R-kvadrat- , t -tester,. p-värden och nollhypouppsatstestning är alla metoder som används av ekonometriker för att utvärdera giltigheten av deras modellresultat.

Begränsningar av ekonometri

Ekonometri kritiseras ibland för att förlita sig för mycket på tolkningen av rådata utan att koppla den till etablerad ekonomisk teori eller leta efter orsaksmekanismer. Det är avgörande att fynden avslöjas i data kan förklaras på ett adekvat sätt av en teori, även om det innebär att du utvecklar din egen teori om de underliggande processerna.

Regressionsanalys bevisar inte heller orsakssamband, och bara för att två datamängder visar ett samband kan det vara falskt. Till exempel ökar drunkningsdöden i simbassänger med BNP. Får en växande ekonomi människor att drunkna? Det är osannolikt, men kanske fler köper pooler när ekonomin går på högvarv. Ekonometri handlar till stor del om korrelationsanalys, och det är viktigt att komma ihåg att korrelation inte är lika med orsakssamband.

Poängen

Ekonometri är en populär disciplin som integrerar statistiska verktyg och modellering för ekonomiska data, och den används ofta av beslutsfattare för att förutsäga resultatet av policyförändringar. Liksom med andra statistiska verktyg finns det många möjligheter till fel när ekonometriska verktyg används slarvigt. Ekonometriker måste vara noga med att motivera sina slutsatser med sunda resonemang såväl som statistiska slutsatser.

##Höjdpunkter

– Ekonometri kan också användas för att försöka förutse framtida ekonomiska eller finansiella trender.

– Vissa ekonomer har kritiserat ekonometriområdet för att prioritera statistiska modeller framför ekonomiska resonemang.

• Ekonometri bygger på tekniker som regressionsmodeller och nollhypotestestning.

– Ekonometri är användningen av statistiska metoder för att utveckla teorier eller testa existerande hypoteser inom ekonomi eller finans.

– Liksom med andra statistiska verktyg bör ekonometriker vara försiktiga med att sluta sig till ett orsakssamband från statistisk korrelation.

##FAQ

Vad är autokorrelation i ekonometri?

Autokorr elation mäter relationerna mellan en enskild variabel vid olika tidsperioder. Av denna anledning kallas det ibland fördröjd korrelation eller seriell korrelation, eftersom det används för att mäta hur det tidigare värdet av en viss variabel kan förutsäga framtida värden för samma variabel. Autokorrelation är ett användbart verktyg för handlare, särskilt inom teknisk analys.

Vad är endogenitet i ekonometri?

En endogen variabel är en variabel som påverkas av förändringar i en annan variabel. På grund av de ekonomiska systemens komplexitet är det svårt att fastställa alla subtila samband mellan olika faktorer, och vissa variabler kan vara delvis endogena och delvis exogena. I ekonometriska studier måste forskarna vara noga med att ta hänsyn till möjligheten att feltermen kan vara delvis korrelerad med andra variabler.

Vad är estimerare i ekonometri?

En estimator är en statistik som används för att uppskatta något fakta eller mått om en större population. Estimatorer används ofta i situationer där det inte är praktiskt att mäta hela populationen. Det är till exempel inte möjligt att mäta den exakta sysselsättningsgraden vid någon specifik tidpunkt, men det är möjligt att uppskatta arbetslösheten utifrån ett slumpmässigt valt urval av befolkningen.