Kapitalviktat index

Vad är ett kapitalviktat index?

Ett kapitaliseringsvägt index, även känt som ett marknadsvärdevägt index, är en typ av aktiemarknadsindex där enskilda komponenter i indexet ingår i belopp som motsvarar deras totala börsvärde (förkortat som "market cap").

Med den kapitalvägda metoden kommer indexkomponenterna med högre börsvärde att få en högre vikt i index. Proportionellt sett kommer resultatet för företag med ett litet börsvärde att ha mindre inverkan på resultatet för det totala indexet. Andra metoder för att beräkna värdet på aktiemarknadsindex är de prisvägda,. fundamentalviktade och likaviktade indexkonstruktionsmetoderna.

Förstå versalvägda index

Ett aktiemarknadsindex mäter en delmängd av aktiemarknaden och hjälper investerare att jämföra nuvarande prisnivåer med tidigare priser för att få information om den aktuella marknadsutvecklingen. Den beräknas med hjälp av olika metoder (inklusive den kapitaliseringsvägda metoden) med priserna på utvalda aktier.

Ett kapitaliseringsviktat index använder ett företags börsvärde för att bestämma hur stor inverkan det specifika värdepapperet kan ha på det övergripande indexresultatet. Börsvärdet härleds från värdet av utestående aktier. Investerare kan använda börsvärde för att bestämma ett företags storlek, i motsats till att använda försäljning eller totala tillgångar.

Ett företags börsvärde beräknas genom att multiplicera dess utestående aktier med det aktuella priset på en enskild aktie. På detta sätt speglar börsvärdet det totala marknadsvärdet av ett företags utestående aktier.

I sammansättningen av ett kapitaliseringsvägt index kan stora förändringar i aktiekursen för de största indexbolagen påverka värdet på det totala indexet avsevärt. Men eftersom stora företag med många utestående aktier tenderar att vara mer stabila intäktsproducenter, kan de också ge en stadig tillväxt för indexet. Å andra sidan tenderar små företag att ha en lägre vikt, vilket kan minska risken om företagen inte presterar bra.

Börsvärdsindex ger investerare information om en mängd olika företag – både stora och små. Många aktiemarknadsindex är kapitaliseringsviktade index, inklusive S&P 500 Index, Wilshire 5000 Total Market Index (TMWX) och Nasdaq Composite Index (IXIC).

Kritiker av de kapitaliseringsviktade indexen menar att överviktningen av de största företagen kan ge en snedvriden bild av marknaden. De största bolagen har dock också de största aktieägarbaserna,. vilket talar för en högre viktning i index.

Beräkning av ett kapitaliseringsvägt index

För att ta reda på värdet av ett kapitalviktat index, multiplicera först varje komponents marknadspris med dess totala utestående aktier för att komma fram till det totala marknadsvärdet. Andelen av aktiens värde till det totala totala marknadsvärdet av indexkomponenterna ger företagets viktning i indexet. Tänk till exempel på följande fem företag:

Företag A: 1 miljon utestående aktier, det nuvarande priset per aktie motsvarar 45 USD
Företag B: 300 000 utestående aktier, det aktuella priset per aktie motsvarar 125 USD
Företag C: 500 000 utestående aktier, det aktuella priset per aktie är lika med 60 USD
Företag D: 1,5 miljoner utestående aktier, det aktuella priset per aktie motsvarar 75 USD
Företag E: 1,5 miljoner utestående aktier, det aktuella priset per aktie motsvarar 5 USD

Det totala marknadsvärdet för varje företag skulle beräknas som:

Företag A marknadsvärde = (1 000 000 x 45 USD) = 45 000 000 USD
Företag B marknadsvärde = (300 000 x 125 USD) = 37 500 000 USD
Företag C marknadsvärde = (500 000 x 60 $) = 30 000 000 $
Företag D marknadsvärde = (1 500 000 x 75 USD) = 112 500 000 USD
Företag E-marknadsvärde = (1 500 000 x 5 USD) = 7 500 000 USD

Hela marknadsvärdet för indexkomponenterna motsvarar 232,5 miljoner USD med följande viktning för varje företag:

Företag A har en vikt på 19,4 % (45 000 000 USD / 232,5 miljoner USD)
Företag B har en vikt på 16,1 % (37 500 000 USD / 232,5 miljoner USD)
Företag C har en vikt på 12,9 % (30 000 000 USD / 232,5 miljoner USD)
Företag D har en vikt på 48,4 % (112 500 000 USD / 232,5 miljoner USD)
Företag E har en vikt på 3,2 % (7 500 000 USD / 232,5 miljoner USD)

Även om företag D och E har lika stora mängder utestående aktier – 1 500 000 – representerar de den högsta respektive lägsta viktningen i indexet på grund av effekterna av deras priser på deras individuella marknadsvärden.

Fördelar och nackdelar med kapitaliseringsviktade index

Många av världens mest populära benchmarkindex är marknadsvärdesviktade, vilket gör dem lättillgängliga för de flesta investerare för att få tillgång till en väldiversifierad, brett baserad portfölj. Men med tiden, om vissa företag växer tillräckligt, kan de hamna i en för stor del av viktningen i ett index. Detta beror på att när ett företag växer är indexdesigners skyldiga att utse en större andel av företaget till indexet. Dessa företag tenderar att vara mindre volatila, mer mogna och bättre lämpade för de flesta investerare som kärninnehav. Samtidigt kan denna effekt äventyra ett diversifierat index genom att lägga för mycket vikt på en enskild akties utveckling eftersom den kommer att dominera indexsammansättningen.

Dow Jones Industrial Average (DJIA) är kanske det viktigaste indexet som inte är kapitaliseringsviktade. Snarare återspeglar det summan av priset på en aktieaktie för alla komponenter, dividerat med dess egenutvecklade Dow Divisor. Således kommer en rörelse på en poäng i någon av komponentaktierna att flytta indexet med ett identiskt antal poäng.

Dessutom köper indexfonder och börshandlade fonder ytterligare aktier av en aktie när dess börsvärde ökar eller när aktiekursen ökar. Med andra ord, när aktiekursen stiger köper dessa fonder fler aktier till de högre priserna; detta kan vara kontraintuitivt mot investeringsmantrat att köpa lågt och sälja högt.

Om ett företags aktie är fundamentalt övervärderad (ur en teknisk analyssynpunkt), kan köpet av aktien när dess pris (och därmed dess börsvärde) ökar skapa en bubbla i aktiens pris. Som ett resultat kan köp av aktier baserat på börsvärdesvikt leda till en börsbubbla. Om bubblan skulle spricka skulle detta få aktiekurserna i ett fritt fall.

TTT

Exempel på ett kapitalviktat index

S &P 500 är ett kapitaliseringsviktat index som innehåller några av de mest väletablerade företagen i USA. Här är ett historiskt verkligt exempel på hur indexet fungerade en viss handelsdag:

Den 22 mars 2019 stängde Boeing Co. (BA) ned -2,83% till $362,17 medan Microsoft Corp. (MSFT) stängde ned -2,64% till $117,05 för dagen.
Boeing hade ett börsvärde på 205,39 miljarder dollar och en vikt på mindre än 1% i S&P den dagen.
Microsoft Corp. hade ett börsvärde på 902,61 miljarder dollar och en viktning på över 3 % i S&P.

– Som ett resultat av detta hade Boeings prisnedgång en mindre inverkan på S&P än Microsofts påverkan även om båda aktierna sjönk med nästan samma procent.

– Med andra ord, Microsoft drog ner S&P mer än Boeing för den dagen eftersom Microsoft hade ett större börsvärde än Boeing.

Det är viktigt att notera att viktningen av S&P 500 ändras dagligen med företagens utestående aktier och deras priser, vilket resulterar i olika effekter på indexets totala värde.

Höjdpunkter

– Komponenterna med högre börsvärden väger högre procentuellt i index. Omvänt har komponenterna med mindre börsvärden lägre vikt i index.

– Ett kapitalviktat index är en indexkonstruktionsmetodik där enskilda komponenter viktas efter deras relativa totala börsvärde.

– Kritiker av cap-viktade index menar att övervikten mot större företag ger en snedvriden bild av marknaden.