Prisnivåinriktning
Vad Àr prisnivÄinriktning?
PrisnivÄinriktning Àr ett penningpolitiskt ramverk som kan anvÀndas för att uppnÄ prisstabilitet. LPrice level targeting Àr en teknik inom penningpolitiken dÀr centralbanken ökar eller minskar tillgÄngen pÄ pengar och krediter i ekonomin för att uppnÄ en specificerad prisnivÄ. PrisnivÄinriktning kan jÀmföras med andra möjliga mÄl som kan anvÀndas för att styra penningpolitiken, sÄsom inflationsmÄl,. rÀntemÄl eller nominella inkomstmÄl .
FörstÄ prisnivÄinriktning
Liksom inflationsmÄl faststÀller prisnivÄmÄl mÄl för ett prisindex som konsumentprisindex (KPI). Men medan inflationsmÄlet anger en tillvÀxttakt i prisindexet, anger prisnivÄinriktningen en mÄlnivÄ för indexet. PÄ sÀtt och vis Àr inflationsmÄlet mer framÄtblickande genom att det ignorerar tidigare förÀndringar i prisnivÄn och bara tittar pÄ den procentuella ökningen av den nuvarande prisnivÄn. Genom att titta pÄ den faktiska nuvarande prisnivÄn inkluderar prisnivÄinriktning implicit tidigare prisförÀndringar och Ätar sig att vÀnda eventuella avvikelser frÄn tidigare mÄl.
Till exempel, om prisnivÄn sjunker under sin mÄlnivÄ under ett givet Är, skulle centralbanken behöva accelerera penningmÀngdsexpansionen för att nÄ sitt mÄl under nÀsta Är för att tÀcka det större gapet mellan den faktiska nuvarande prisnivÄn och dess mÄl. Under inflationsmÄlet skulle detta inte vara nödvÀndigt.
PrisnivÄmÄl Àr teoretiskt sett mer effektivt Àn inflationsmÄl eftersom mÄlet Àr mer exakt. Men det Àr mer riskfyllt med tanke pÄ konsekvenserna av att missa mÄlet. Om centralbanken överskrider sin mÄlprisnivÄ ett Är kan den bli tvungen att genomföra kontrakterande penningpolitik för att medvetet sÀnka prisnivÄn nÀsta Är för att nÄ sitt mÄl.
Till exempel, om en topp i oljepriset orsakade en tillfÀllig ökning av inflationen, kan en centralbank med prisnivÄmÄl bli tvungen att strama Ät penningpolitiken, Àven i en ekonomisk nedgÄng, i motsats till en centralbank med inflationsmÄl, vilket kan se ut förbi den tillfÀlliga ökningen av inflationen. Naturligtvis skulle detta vara politiskt anstrÀngt.
PrisnivÄinriktning tros öka den kortsiktiga prisvolatiliteten men minska den lÄngsiktiga prisvariationen. PÄ lÄng sikt Àr prisnivÄmÄl likvÀrdigt med inflationsmÄl som anvÀnder en stabil lÄngsiktig genomsnittlig inflationstakt; prisnivÄinriktning kan helt enkelt rikta in sig pÄ en vÀg med successiva prisnivÄer som följer en stabil ökningstakt. Detta kan resultera i kortsiktig volatilitet för att korrigera för missar, men ger större lÄngsiktig prisstabilitet Àn att stÀndigt förÀndra penningpolitiken för att uppnÄ en specifik inflationstakt i förhÄllande till varje ny prisnivÄ.
PrisnivÄinriktning till nollbunden rÀnta
PrisnivÄinriktning har bara pÄ allvar försökts av den svenska centralbanken, baserat pÄ den svenske ekonomen Knut Wicksells teorier, efter att den övergav guldmyntfoten under 1930-talet. Den svenska strategin var tÀnkt som ett sÀtt att tillfÀlligt replikera guldmyntfoten, genom att sikta pÄ en konstant, fast prisnivÄ, med varken inflation eller deflation, tills nÄgon internationell metallisk monetÀr standard kunde ÄterupprÀttas. Denna politik anklagades av senare svenska och keynesianska ekonomer för att förvÀrra arbetslösheten i Sverige under denna period.
Men med nominella rĂ€ntor nĂ€ra nollgrĂ€nsen i mĂ„nga lĂ€nder har prismĂ„l Ă„terigen blivit en aktuell frĂ„ga. Vid nollgrĂ€nsen leder en negativ efterfrĂ„gechock till en höjning av realrĂ€ntorna under inflationsmĂ„let â förutsatt att inflationsförvĂ€ntningarna förblir förankrade. Dessutom, om hushĂ„ll och företag tycker att penningpolitiken har blivit impotent och deras inflationsförvĂ€ntningar faller, kommer realrĂ€ntorna att stiga ytterligare, vilket ökar risken för en recession.
DÀremot skapar prisinriktning en annan dynamik för inflationsförvÀntningarna nÀr en ekonomi drabbas av en negativ efterfrÄgechock. Ett trovÀrdigt prisnivÄmÄl pÄ 2 % inflation skulle skapa förvÀntningar om att inflationen skulle stiga över 2 %, eftersom alla skulle veta att centralbankerna var fast beslutna att ta igen underskottet. Detta skulle öka pressen uppÄt pÄ priserna vilket skulle sÀnka realrÀntorna och stimulera den aggregerade efterfrÄgan.
Huruvida prisnivÄmÄl leder till högre BNP-tillvÀxt i en deflationsmiljö Àn inflationsmÄl beror mycket pÄ om vÀrlden följer den nya keynesianska synen att priser och löner Àr klibbiga, vilket innebÀr att de lÄngsamt anpassar sig till kortsiktiga ekonomiska fluktuationer. och att mÀnniskor utformar sina inflationsförvÀntningar rationellt.
Höjdpunkter
â PrisnivĂ„inriktning Ă€r ett sĂ€tt som centralbanker antar penningpolitiken genom att rikta in sig pĂ„ en specifik nivĂ„ av ett prisindex, som KPI.
â I likhet med framĂ„tblickande inflationsmĂ„l gör prisnivĂ„mĂ„l justeringar baserat pĂ„ vad som har hĂ€nt under den senaste tiden.
- PrisnivÄinriktning kan vara sÀrskilt anvÀndbar i en lÄgrÀntemiljö nÀr rÀntorna redan Àr nÀra noll procent, eftersom det kan uppmuntra till en mer aggressiv expansiv politik Àn ett enkelt inflationsmÄl.
