Investor's wiki

Katastrofsamtal

Katastrofsamtal

Vad Àr ett katastrofsamtal?

Ett katastrofsamtal Àr en betalningsbestÀmmelse i kommunala obligationer som möjliggör förtida inlösen av instrumentet om en katastrofal hÀndelse intrÀffar och allvarligt skadar det projekt som finansieras av emissionen. Möjliga katastrofer kommer att listas i obligationens kontrakt och Àr ofta inlösen till pari.

Det Àr en typ av extraordinÀr inlösenavsÀttning som anvÀnds för att kompensera förlorade intÀkter frÄn en kommunal obligation som utfÀrdades för att finansiera byggandet av en gemensamhetsanlÀggning som senare lider betydande skada, vilket begrÀnsar dess förmÄga att generera intÀkter för att Äterbetala obligationen.

Dessa ska inte förvÀxlas med ett katastrofsamtal,. som Àr en skyddsÄtgÀrd för investerare i en sÀkerstÀlld hypoteksförpliktelse (CMO) som utlöses om fallissemang eller förskottsbetalningar pÄ de underliggande bolÄnen hotar att avbryta kassaflödet som genereras av investeringen.

FörstÄ katastrofsamtal

Katastrofsamtal ger kommuner en försÀkring mot naturkatastrofer. LÄt oss till exempel sÀga att en jordbÀvning förstörde en nybyggd bro. Eftersom byggkostnaden finansierades av en kommunal obligationsemission (med en katastrofköpoption) och brons förstörelse inte tillÄter den att generera de intÀkter som förvÀntas Äterbetala skulden, kan obligationerna omedelbart inlösas till pari. Eftersom obligationer med catastrophe call-avsÀttningar har en högre riskbelastning för emittenten, har de ocksÄ i allmÀnhet en högre avkastning Àn generella obligationer (GO) för att ta hÀnsyn till riskfaktorn.

Det Àr inte fördelaktigt för alla kommunala obligationer att ge ut en katastrofavsÀttning, men katastrofavsÀttningar Àr vanligare i intÀktsobligationer. IntÀktsobligationer Àr en specifik typ av kommunalobligation som ges ut för att finansiera specifika projekt som i sin tur kommer att producera sina egna intÀkter. Tanken Àr att vid emission av dessa typer av obligationer kommer projektets intÀktsström att betala tillbaka obligationen. Vidare har inkomstobligationsinnehavare vanligtvis inga ekonomiska ansprÄk pÄ de fÀrdigstÀllda projekttillgÄngarna.

Till exempel kan ett institut som utfÀrdat en intÀktsgaranti för en tullvÀg inte sedan Äterta betalvÀgen i hÀndelse av att den inte ger den förvÀntade och överenskomna intÀkten för att betala rÀntan och kapitalbeloppet.

Exempel pÄ katastrofsamtal

TÀnk pÄ följande scenario: Staden Pleasantville vill bygga en ny avgiftsbelagd vÀg pÄ grund av dess position som en viktig genomfart för resenÀrer under sommarmÄnaderna. Staden Pleasantville har dock inte de nödvÀndiga medlen som behövs för att bygga betalvÀgen.

För att finansiera vÀgbygget utfÀrdar kommunen intÀktsobligationer till sina invÄnare för fondgenerering, med planen att de insamlade vÀgtullarna sedan ska betala betalningarna och rÀntan pÄ obligationerna under en löptid pÄ 30 Är, enligt obligationsavtalet. . Eftersom staden Pleasantville ocksÄ rÄkar vara belÀgen nÀra en förkastningslinje, innehÄller intÀktsobligationerna en bestÀmmelse om katastrofsamtal, som investerarna Àr medvetna om.

Tre Är efter att projektet finansierats och tullvÀgarna byggts, drabbar en jordbÀvning staden Pleasantville och tullvÀgarna pÄverkas av naturkatastrofen. JordbÀvningen kvalificerar sig enligt bestÀmmelsen om katastrofsamtal, vilket innebÀr att staden Pleasantville Àr berÀttigad att lösa sina obligationer. Genom att ringa obligationerna kan staden betala av obligationerna omedelbart istÀllet för att vÀnta pÄ obligationens ursprungliga livslÀngd, och dÀrefter avvÀrja eventuell ÄterstÄende del av obligationens rÀnteintÀkter.

Höjdpunkter

  • AvsĂ€ttningar för katastrofsamtal Ă€r vanligare i intĂ€ktsobligationer Ă€n GO-obligationer.

  • AvsĂ€ttningar för katastrofsamtal har generellt en högre avkastning Ă€n obligationer med generella förpliktelser eftersom emittenten har en högre riskbelastning.

  • Ett katastrofsamtal möjliggör förtida inlösen av ett skuldinstrument om en katastrofal hĂ€ndelse intrĂ€ffar som orsakar skada pĂ„ det projekt som finansieras.

– Dessa Ă€r oftast förknippade med kommunobligationer.