Problem lånekvot

Vad är problemet med lånekvoten?

Problemlånekvoten är en kvot i bankbranschen som jämför andelen problemlån med andelen sunda lån. På bank- och kreditmarknaderna är ett problemlån en av två saker: ett kommersiellt lån som är förfallna i minst 90 dagar, eller ett konsumentlån som är minst 180 dagar förfallna.

Ett problemlån kallas också en nödlidande tillgång. Problemlånekvoten är ytterst ett mått på hälsan hos bank- och utlåningsbranschen och ekonomin som helhet. En högre kvot innebär ett större antal problemlån och vice versa. Problemlån minskar mängden kapital som långivare har för efterföljande lån.

Om en bank har 500 lån och 10 av dem är problemlån – sena kommersiella lån (90 dagar efter förfallodatum) eller sena konsumentlån (180 dagar efter förfallodatum) – skulle problemlånekvoten för denna bank vara 1:50, eller 2 %.

Förstå problemet med lånekvoten

Banker försöker hålla låga lånelager eftersom dessa typer av lån kan leda till kassaflödesproblem och andra problem. Om en bank inte längre kan hantera sin utestående skuld kan det leda till att banken stängs.

När en låntagare börjar bli sen med betalningar, skickar finansinstitutet vanligtvis meddelanden till låntagaren; låntagaren är då skyldig att vidta åtgärder för att få lånet löpande. Om låntagaren inte svarar kan banken sälja tillgångar och återfå saldot på lånet. Problemlån kan ofta resultera i egendomsavskärmning , återtagande eller andra negativa rättsliga åtgärder.

Om ett företag har svårt att uppfylla sina skuldförpliktelser kan en långivare omstrukturera sitt lån. På så sätt kan institutet fortfarande upprätthålla ett visst kassaflöde och kanske undvika att behöva klassificera det som ett problemlån.

Om låntagare vill förhandla med banken för att göra ett problemlån aktuellt igen, kan en bankrepresentant träffa dem för att diskutera det utestående saldot.

Problemlånekvoten kan delas upp efter graden av försummelse av lån, till exempel de som är mindre än 90 dagar förfallna jämfört med de som är mer allvarligt i efterskott.

Historik om problemlånekvoten

När marknaderna försvagas är det inte ovanligt att problemlånelagret ökar när människor kämpar för att betala sina lån. Höga andelar av utmätningar, återtaganden och andra rättsliga åtgärder kan minska bankvinsterna.

Den stora lågkonjunkturen och ökningen av problemlånekvoten

Problemlånekvoten ökade över hela linjen under den stora lågkonjunkturen från 2007 till 2009. Under denna tid ledde subprime-nedfallet till en ökning av antalet problemlån som bankerna hade på sina böcker. Flera federala program antogs för att hjälpa konsumenter att hantera sina förfallna skulder, varav de flesta fokuserade på bolån.

Före den stora lågkonjunkturen, i början av 2000-talet, skedde en aldrig tidigare skådad ökning av de amerikanska hushållens skulder. Det skedde också en dramatisk ökning av bolåneutlåningen, särskilt på den privata marknaden. (Andelen lån som var försäkrade av statliga myndigheter började sjunka.) Men när bostadspriserna började falla resulterade det i en massiv våg av fallissemang när konsumenterna kämpade för att klara sina skuldförpliktelser. Denna kraftiga ökning av problemskulden bidrog i hög grad till att lågkonjunkturen började.

Många konsumenter såldes bolåneprodukter som inte var lämpliga eller lämpliga för dem. Till exempel erbjöds många låntagare hybridlån med justerbar ränta (ARM) med mycket låga initiala räntor som var tänkta att locka dem. Även om dessa produkter kan ha gjort att husägande verkar överkomligt i början, ökade räntorna efter de första två eller tre åren. Strukturen på dessa bolån krävde att många låntagare antingen refinansierade eller kvalificerade sig för ett extra lån för att kunna möta sina skuldförpliktelser. Men eftersom bostadspriserna började falla och räntorna steg, blev refinansiering i praktiken omöjlig för många låntagare, och de föll därför i fallissemang på dessa lån.

Sedan 2000-talets finanskris och den stora lågkonjunkturen har strängare lånekrav införts. Detta har bidragit till att stävja underprissättande utlåningsmetoder – inklusive att inte korrekt förklara villkoren för ett lån till en låntagare – och dålig reglering av finanssektorn .

##Höjdpunkter

– Problemlånekvoten är en kvot inom bankbranschen som jämför andelen problemlån med andelen sunda lån.

– När marknaderna försvagas är det inte ovanligt att problemlånelagret ökar när människor kämpar för att betala sina lån.

– Om en bank har 500 lån och 10 av dem är problemlån, skulle problemlånekvoten för den här banken vara 1:50, eller 2%.

– Ett lån är en av två saker: ett kommersiellt lån som är minst 90 dagar förfallna, eller ett konsumentlån som är minst 180 dagar förfallna.