skyskrapa effekt

Vad är skyskrapaeffekten?

Skyskrapaeffekten är en ekonomisk indikator som kopplar samman byggandet av världens högsta skyskrapor med den nära förestående början av en ekonomisk recession. Teorin om att det finns ett positivt samband mellan utvecklingen av megahöga byggnader och ekonomiska nedgångar utvecklades av den brittiske ekonomen Andrew Lawrence 1999. Skyskrapaeffekten är också känd som Skyscraper Index.

Förstå skyskrapaeffekten

Tanken att vilket land som helst som bygger en rekordstor skyskrapa kommer att straffas med en ekonomisk kris kan till en början tyckas lite långsökt. Men gräv lite djupare och det blir tydligt att Lawrences teori har en viss giltighet.

Korrelationen mellan utvecklingen av en skyskrapa högre än en ny rekordhållare i termer av höjd och den efterföljande händelsen av en ekonomisk kris kan förklaras på ett antal sätt. En ekonomisk buss t uppstår vanligtvis efter en period av högkonjunktur,. kännetecknad av högre bruttonationalprodukt (BNP), låg arbetslöshet och stigande tillgångspriser.

När ett projekt som världens högsta byggnad får den nödvändiga finansieringen som behövs för att börja bygga, kan landets ekonomi ses som en som har expanderat så mycket att sannolikheten för en byst inom en snar framtid är stor. Därför indikerar byggandet av en gigantisk skyskrapa att den expansiva ekonomin har nått sin topp och måste korrigera sig själv genom att gå igenom en lågkonjunktur inom en snar framtid.

En snabb expansion i en ekonomi drivs vanligtvis av en specifik pågående händelse som:

• Ny teknik: Till exempel bilmonteringslinjen på 1920-talet och Internet på 1990-talet.

• Etableringen av en ny enhet: Inklusive skapandet av trustbolag i början av 1900-talet.

• En ökning av kapitalinflöden: Som Thailands heta penningekonomi i mitten till slutet av 1990-talet.

• Ökande tillgångspriser: Till exempel inflationspriset på tulpaner på 1600-talet.

• Regeringsåtgärder: Inklusive 1944 års GI Bill of Rights och Employment Act från 1946.

• Innovationer i en sektor: Som de kreditderivat som skapades i början av 2000-talet.

Barclays Capital Skyscraper Index är ett ekonomiskt verktyg som används för att förutse kommande ekonomiska nedgångar genom att observera byggandet av världens nästa högsta byggnad. Skyscraper Index publicerades första gången 1999 och postulerar att det inte bara finns ett samband mellan båda händelserna utan att ökningstakten i höjden på en byggnad kan vara ett korrekt mått på omfattningen av den kris som följer.

Ekonomiexperter kallar ibland skyskrapaeffekten för "skyskrapaförbannelsen" eller "Babels torns förbannelse", en hänvisning till myten från Första Moseboken där folket spreds utomlands och gavs olika språk för att bygga en stad eller torn som nådde himlen.

Exempel på skyskrapaeffekter

Den brittiske ekonomen Lawrence undersökte skyskrapaeffekten i 13 år. Följande historiska scenarier används för att stödja hans teori:

• Den 391 fot höga Park Row Building ansågs vara en av de första skyskraporna och den högsta kommersiella byggnaden i världen. Kort efter öppningen 1899 byggdes Philadelphias stadshus 1901 och överträffade höjden på Park Row Building på 548 fot. Båda konstruktionerna följdes av börskraschen i New York Stock Exchange (NYSE) 1901, även kallad Panic of 1901.

• Planer för Metropolitan Life Insurance Company Tower, eller helt enkelt Met Life Tower, tillkännagavs 1905 och avtäcktes 1909. Tornet var ett tillägg till en befintlig byggnad från 1893. Byggnaden ansågs vara den högsta byggnaden i världen på 700 fot. Efter dess konstruktionsfas inträffade Bankers Panic 1907 och en finanskris föddes.

– Den stora depressionen som startade i början av 1930-talet följde omedelbart efter att Empire State Building stod färdig 1931. Byggnaden, som stod på 1 250 fot, var världens högsta byggnad vid den tiden.

• 1972 öppnade det ursprungliga One World Trade Center sina dörrar som den högsta byggnaden i världen med en höjd av 1 368 fot. Bara ett år senare slog Chicagos Sears Tower denna siffra när den avslöjades på 1 450 fot. lång. Båda spektakulära skapelserna hände precis innan den amerikanska ekonomin plågades av en lång period av stagnation,. på grund av höga oljepriser 1973 och en efterföljande börskrasch från 1973 till 1974.

– Petronas Towers byggdes i Kuala Lumpur, Malaysia 1997, var de högsta byggnaderna i världen på den tiden och sammanföll med finanskrisen i Asien som nådde sin topp 1998.

Kritik mot skyskrapaeffekten

Under 2015 genomförde Jason Barr, Bruce Mizrach och Kusum Mundra djupgående forskning och analyser om förhållandet mellan skyskrapor höjder och konjunkturcykeln. Ekonomerna teoretiserade att om att bygga de högsta strukturerna är en indikation på att konjunkturcykeln har nått sin topp, så kan planen att bygga dessa strukturer också användas för att prognostisera BNP-tillväxt.

Forskarna jämförde BNP-tillväxt per capita i fyra länder – Amerika, Kanada, Kina och Hongkong – med höjden på de högsta byggnaderna i dessa länder och hävdar att båda faktorerna spårar varandra. Detta innebär att byggherrar i en period av högkonjunktur tenderar att öka bygghöjden i ett försök att dra fördel av stigande inkomster som följer på en ökning av efterfrågan på mer kontorsyta.

Forskningen drar slutsatsen att även om höjd inte kan användas för att förutse en förändring i BNP, kan BNP användas för att förutsäga förändringar i höjd. Med andra ord, hur högt en byggnad byggs beror på hur snabbt ekonomin växer men indikerar inte en förestående lågkonjunktur.

##Höjdpunkter

– Skyskrapaeffekten är en ekonomisk indikator som kopplar samman bygget av världens högsta skyskrapor med början av en ekonomisk recession.

– Teorin utvecklades av den brittiske ekonomen Andrew Lawrence 1999.

– När ett projekt som världens högsta byggnad får nödvändig finansiering kan landets ekonomi ses som en som har expanderat så mycket att sannolikheten för en byst inom en snar framtid är stor.