valutaintervention

Vad är valutaintervention?

En valutaintervention är ett penningpolitiskt verktyg som innebär att en centralbank tar en aktiv, deltagande roll i att påverka den nationella valutans penningmedelsöverföringskurs, vanligtvis med sina egna reserver eller sin egen auktoritet för att generera valutan. Centralbanker, särskilt de i utvecklingsländer, ingriper på valutamarknaden för att bygga upp reserver åt sig själva eller tillhandahålla dem till landets banker. Deras mål är ofta att stabilisera växelkursen.

Förstå valutaintervention

När en centralbank ökar penningmängden genom sina olika sätt att göra det, måste den vara noga med att minimera oavsiktliga effekter som skenande inflation. Valutainterventionens framgång beror på hur centralbanken steriliserar effekterna av sina interventioner, såväl som den allmänna makroekonomiska politiken fastställd av regeringen.

Två svårigheter som centralbanker möter är att bestämma tidpunkten och mängden av ingripanden, eftersom detta ofta är ett bedömningssamtal snarare än ett kallt, hårt faktum. Mängden reserver, typen av ekonomiska problem som landet står inför och de ständigt föränderliga marknadsförhållandena kräver att en hel del forskning och förståelse finns på plats innan man bestämmer hur man ska ta en produktiv handling. I vissa fall kan ett korrigerande ingrepp behöva göras kort efter det första försöket.

Varför ingripa?

Valutaintervention finns i två smaker. För det första kan en centralbank eller regering bedöma att dess valuta långsamt har blivit ur synk med landets ekonomi och har negativa effekter på den. Till exempel kan länder som är starkt beroende av export upptäcka att deras valuta är för stark för att andra länder ska ha råd med de varor de producerar. De kan ingripa för att hålla valutan i linje med valutorna i de länder som importerar deras varor.

Den schweiziska centralbanken (SNB) vidtog den här typen av åtgärder från september 2011 till januari 2015. SNB satte en lägsta växelkurs mellan schweiziska francen och euron. Detta hindrade den schweiziska francen från att stärkas utöver en acceptabel nivå för andra europeiska importörer av schweiziska varor.

Detta tillvägagångssätt var framgångsrikt i tre och ett halvt år, varefter SNB bestämde sig för att låta den schweiziska francen flyta fritt. Plötsligt, utan föregående förvarning, släppte den schweiziska centralbanken den lägsta växelkursen. Detta fick mycket negativa konsekvenser för vissa företag, men generellt sett har den schweiziska ekonomin varit oberörd av interventionen.

Intervention kan också vara en kortvarig reaktion på en viss händelse. En engångshändelse kan få ett lands valuta att röra sig i en riktning på mycket kort tid. Centralbanker kommer att ingripa med det enda syftet att tillhandahålla likviditet och minska volatiliteten. Efter att SNB lyfte golvet i sin valuta mot euron rasade schweizerfrancen med så mycket som 25 procent. SNB ingrep på kort sikt för att stoppa francen från att falla ytterligare och dämpa volatiliteten.

Risker för valutaintervention

Valutainterventioner kan vara riskabla eftersom de kan undergräva en centralbanks trovärdighet om den inte lyckas upprätthålla stabilitet. Att försvara den nationella valutan från spekulation var en framkallande orsak till 1994 års valutakris i Mexiko och var en ledande faktor i den asiatiska finanskrisen 1997.

##Höjdpunkter

– Stabilisering gör att investerare kan vara mer bekväma med transaktioner med den aktuella valutan.

– Valutastabilisering kan kräva kortsiktiga eller långsiktiga interventioner.

– Destabiliserande effekter kan komma från både marknadskrafter och icke-marknadskrafter.

• Valutaintervention avser ansträngningar från centralbanker för att stabilisera en valuta.