Investor's wiki

Gordon Growth Model (GGM)

Gordon Growth Model (GGM)

Vad Àr Gordon Growth Model (GGM)?

Gordons tillvÀxtmodell (GGM) anvÀnds för att bestÀmma det inneboende vÀrdet av en aktie baserat pÄ en framtida serie av utdelningar som vÀxer i konstant takt. Det Àr en populÀr och okomplicerad variant av utdelningsrabattmodellen (DDM). GGM antar att utdelningar vÀxer i konstant takt i evighet och löser nuvÀrdet av de oÀndliga serierna av framtida utdelningar.

Eftersom modellen utgÄr frÄn en konstant tillvÀxttakt anvÀnds den i allmÀnhet endast för bolag med stabila tillvÀxttakt i utdelningar per aktie.

FörstÄ Gordon Growth Model (GGM)

Gordons tillvÀxtmodell vÀrderar ett företags aktier med ett antagande om konstant tillvÀxt i betalningar som ett företag gör till sina stamaktieÀgare. De tre nyckelingÄngarna i modellen Àr utdelningar per aktie (DPS), tillvÀxttakten i utdelningar per aktie och avkastningskravet (RoR).

GGM försöker berÀkna det verkliga vÀrdet pÄ en aktie oberoende av rÄdande marknadsförhÄllanden och tar hÀnsyn till utdelningsfaktorerna och marknadens förvÀntade avkastning. Om vÀrdet som erhÄlls frÄn modellen Àr högre Àn det aktuella handelspriset för aktier, anses aktien vara undervÀrderad och kvalificerar för ett köp, och vice versa.

Utdelningar per aktie representerar de Ärliga utbetalningarna ett företag gör till sina stamaktieÀgare, medan tillvÀxttakten i utdelningar per aktie Àr hur mycket utdelningstakten per aktie ökar frÄn ett Är till ett annat. Avkastningskravet Àr den lÀgsta avkastning som investerare Àr villiga att acceptera nÀr de köper ett företags aktie, och det finns flera modeller som investerare anvÀnder för att uppskatta denna rÀnta.

GGM antar att ett företag existerar för alltid och betalar utdelningar per aktie som ökar i konstant takt. För att uppskatta vÀrdet pÄ en aktie tar modellen den oÀndliga serien av utdelningar per aktie och diskonterar dem tillbaka till nutiden med hjÀlp av avkastningskravet.

Formeln Àr baserad pÄ de matematiska egenskaperna hos en oÀndlig talserie som vÀxer i konstant hastighet.

P=D< /mi>1r−g dĂ€r:</ mtd>P=Aktuell aktiekurs g=Konstant tillvĂ€xt förvĂ€ntas förutdelning, i evighet r=Konstant kostnad för eget kapital för</ mstyle>företag (eller avkastningsgrad) < mstyle scriptlevel="0" displaystyle="true"> D1=VĂ€rdet pĂ„ nĂ€sta Ă„rs utdelning< /mtext>\begin &P = \frac{ r - g } \ &\textbf{dĂ€r:} \ &P = \text \ &g = \text{Konstant tillvĂ€xttakt förvĂ€ntad för} \ &\text{utdelningar , i evighet} \ &r = \text{Konstant kostnad för eget kapital för} \ &\text{företaget (eller avkastningsrĂ€ntan)} \ &D_1 = \text{VĂ€rde nĂ€sta Ă„r' x27;s dividends} \ \end

KĂ€lla: Stern School of Business, New York University.

Den huvudsakliga begrÀnsningen för Gordons tillvÀxtmodell ligger i dess antagande om konstant tillvÀxt i utdelningar per aktie. Det Àr mycket sÀllsynt att företag visar konstant tillvÀxt i sina utdelningar pÄ grund av konjunkturcykler och ovÀntade ekonomiska svÄrigheter eller framgÄngar. Modellen Àr sÄledes begrÀnsad till företag som uppvisar stabila tillvÀxttakt.

Den andra frÄgan uppstÄr med sambandet mellan diskonteringsfaktorn och tillvÀxttakten som anvÀnds i modellen. Om avkastningskravet Àr lÀgre Àn tillvÀxttakten för utdelningar per aktie blir resultatet ett negativt vÀrde, vilket gör modellen vÀrdelös. Dessutom, om avkastningskravet Àr detsamma som tillvÀxttakten, nÀrmar sig vÀrdet per aktie oÀndligheten.

Exempel pÄ Gordon Growth Model

Som ett hypotetiskt exempel, övervÀg ett företag vars aktie handlas till 110 $ per aktie. Detta företag krÀver en minsta avkastning pÄ 8 % (r) och kommer att betala en utdelning pÄ 3 USD per aktie nÀsta Är (D1), som förvÀntas öka med 5 % Ärligen (g).

Det inneboende vÀrdet (P) för aktien berÀknas enligt följande:

P=$3.08−</ mo>.05=$</ mi>100\begin &\ text = \frac{ $3 }{ .08 - .05 } = $100 \ \end

Enligt Gordons tillvÀxtmodell Àr aktierna för nÀrvarande 10 dollar övervÀrderade pÄ marknaden.

Höjdpunkter

– GGM Ă€r idealisk för företag med stadiga tillvĂ€xttakt med tanke pĂ„ dess antagande om konstant utdelningstillvĂ€xt.

– GGM fungerar genom att ta en oĂ€ndlig serie utdelningar per aktie och diskontera dem tillbaka till nuet med hjĂ€lp av avkastningskravet.

– Det Ă€r en variant av utdelningsrabattmodellen (DDM).

– Gordon growth model (GGM) utgĂ„r frĂ„n att ett företag existerar för alltid och att det sker en konstant tillvĂ€xt i utdelningar nĂ€r man vĂ€rderar ett företags aktie.

Vanliga frÄgor

Vilka Àr nackdelarna med Gordon Growth Model?

GGM:s huvudsakliga begrÀnsning ligger i dess antagande om konstant tillvÀxt i utdelningar per aktie. Det Àr mycket ovanligt att företag visar konstant tillvÀxt i sina utdelningar pÄ grund av konjunkturcykler och ovÀntade ekonomiska svÄrigheter eller framgÄngar. Modellen Àr alltsÄ begrÀnsad till bolag med stabila tillvÀxttakt i utdelningar per aktie. En annan frÄga uppstÄr med sambandet mellan diskonteringsfaktorn och den tillvÀxttakt som anvÀnds i modellen. Om avkastningskravet Àr lÀgre Àn tillvÀxttakten för utdelningar per aktie blir resultatet ett negativt vÀrde, vilket gör modellen vÀrdelös. Dessutom, om avkastningskravet Àr detsamma som tillvÀxttakten, nÀrmar sig vÀrdet per aktie oÀndligheten.

Vad Àr input för Gordon Growth Model?

De tre ingÄngarna i GGM Àr utdelningar per aktie (DPS), tillvÀxttakten i utdelningar per aktie och avkastningskravet (RoR). DPS Àr de Ärliga betalningarna som ett företag gör till sina aktieÀgare, medan DPS-tillvÀxttakten Àr den Ärliga ökningen av utdelningar. Avkastningskravet Àr den lÀgsta avkastningen till vilken investerare kommer att köpa ett företags aktier.

Vad sÀger Gordon Growth Model dig?

Gordons tillvÀxtmodell (GGM) försöker berÀkna det verkliga vÀrdet pÄ en aktie oberoende av rÄdande marknadsförhÄllanden och tar hÀnsyn till utdelningsfaktorerna och marknadens förvÀntade avkastning. Om GGM-vÀrdet Àr högre Àn aktiens aktuella marknadspris, anses aktien vara undervÀrderad och bör köpas. OmvÀnt, om vÀrdet Àr lÀgre Àn aktiens nuvarande marknadspris, anses aktien vara övervÀrderad och bör sÀljas.