Direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID)
Vad är direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID)?
Direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) är en europeisk förordning som ökar transparensen över EU:s finansiella marknader och standardiserar de regulatoriska upplysningar som krävs för företag som är verksamma i Europeiska unionen.
MiFID implementerade nya åtgärder, såsom krav på insyn före och efter handel, och fastställde de uppförandestandarder som finansföretagen ska följa. MiFID har en definierad räckvidd som i första hand fokuserar på aktier. Direktivet utarbetades 2004 och har varit i kraft i hela Europeiska unionen (EU) sedan 2007. MiFID ersattes av MiFID II 2018.
Förstå direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID)
Det uttalade syftet med MiFID är att alla EU-medlemmar ska dela ett gemensamt, robust regelverk som skyddar investerare. MiFID trädde i kraft ett år före finanskrisen 2008, men förändringar gjordes mot bakgrund av den kris som tog form i MiFID II. En fråga i de ursprungliga utkasten var att regleringssättet i hanteringen av länder utanför Europeiska unionen lämnades upp till varje medlemsstat. Detta innebar att vissa företag utanför EU kunde ha en konkurrensfördel gentemot företag inom unionen på grund av den enklare regleringsöversynen.
Denna fråga åtgärdades genom MiFID II, som implementerades i januari 2018 och harmoniserade reglerna för alla företag med EU-kunder. MiFID fokuserar främst på aktier, vilket sågs som en begränsning, eftersom det inte inkluderade den stora mängd finansiella produkter som finns tillgängliga på marknaden, såsom OTC-derivat (over the counter ).
OTC-transaktioner görs mellan två parter utan att något utbyte finns i mitten för att fungera som övervakare. Som ett resultat blev det mindre tillsyn och mycket mindre transparens för de parter som ägnade sig åt OTC-handel. Genomförandet av MiFID II ledde till många fler finansiella produkter. Förordningen om marknader för finansiella instrument (MiFIR) fungerar tillsammans med MiFID och MiFID II som en förordning snarare än ett direktiv för att utvidga uppförandekoderna bortom aktier till andra typer av tillgångar.
Klientklassificeringar enligt direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID)
En av nyckelaspekterna med MiFID är klassificeringen av klienter i specifika klienttyper. Det finns tre typer av kundtyper: professionella kunder, icke- professionella kunder och godtagbara motparter. Målet för klassificeringarna är att myndighetsskyddet för kunderna ska spegla de olika risknivåerna för varje kundtyp. Tanken är att olika typer av kunder, eller investerare, kommer att ha olika nivåer av finansiell kunskap och därför bör ges olika nivåer av skydd när de handlar med ett finansiellt organ, som en bank. Godkända motparter ges det lägsta skyddet och icke-professionella kunder ges det högsta.
Beroende på kundtyp förses kunden med olika nivåer av information, som är nödvändiga för deras förståelse av de specifika riskerna med en transaktion samt de övergripande förklaringarna och detaljerna i den transaktionen.
Europeiska unionens regleringsharmonisering
MiFID är bara en del av de regelförändringar som sveper igenom EU och påverkar efterlevnadsavdelningarna hos alla finansiella företag, t.ex. försäkringsbolag, leverantörer av värdepappersfonder och banker som verkar där. Tillsammans med andra regulatoriska initiativ, som General Data Protection Regulation (GDPR) och MiFIR, följer EU igenom sin vision om en transparent marknad med tydliga rättigheter och skydd för EU-medborgare.
Som med alla regelverk är många av reglerna justeringar av befintliga regler, till exempel kraven för offentliggörande där det finns en intressekonflikt. Men flera bästa praxis, som att utse en enda tjänsteman för att skydda kundernas intressen inifrån företaget, är nu uttryckliga krav för företag som vill komma åt EU-marknaden.
Höjdpunkter
MiFID är en del av de regelförändringar som sveper igenom EU och påverkar efterlevnadsavdelningarna hos alla finansiella företag som verkar där.
MiFID har varit i kraft i hela Europeiska unionen sedan 2007.
– MiFID ersattes av ett uppdaterat tillsynsdirektiv, MiFID II, 2018.
- Lager är det primära fokus för MiFID men produktomfånget har utökats under MiFID II.
– Målet med direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) är att öka transparensen på EU:s finansiella marknader och att standardisera regelverksinformation för företag.
