Nettointäktslöfte
Vad Àr nettoinkomstlöfte?
En nettointÀktslöfte krÀver att emittenten av en kommunal obligation anvÀnder genererade intÀkter för att betala skuldkostnader (rÀntor och amorteringar ) omedelbart efter att ha tÀckt underhÄlls- och driftskostnader.
FörstÄ nettoinkomstlöftet
"Netto"-delen av ett nettointÀktslöfte hÀnvisar till mÀngden intÀkter som finns kvar efter att alla nödvÀndiga utgifter har uppfyllts (intÀkter minus utgifter). NÀr detta Àr gjort mÄste emittenten anvÀnda de ÄterstÄende intÀkterna för att hedra kommunobligationens periodiska rÀntebetalning och kapitalbelopp innan den anvÀnds för nÄgot annat ÀndamÄl.
NettointÀktslöften ingÄr i villkoren för kommunala obligationer för att göra emissionerna mindre riskfyllda för potentiella obligationsinnehavare. Avsikten Àr att emittenten ska anvÀnda intÀkterna frÄn det finansierade projektet för att betala skuldtjÀnster först, vilket minskar risken för fallissemang. Som ett resultat har obligationer med nettointÀktslöften ofta högre kreditvÀrdighet Àn de som inte har det.
SÀrskilda övervÀganden
Typer av kommunala obligationer
Det finns tvÄ grundlÀggande typer av kommunala obligationer.
AllmÀnna skyldighetsobligationer (GO) fÄr sÀkerhet frÄn kredit- och skattemyndigheten i jurisdiktionen. De har en grund i tron att den utfÀrdande kommunen kommer att kunna Äterbetala sina Ätaganden enbart genom skatter.
IntÀktsobligationer har sÀkerhet i vinsten som hÀrrör frÄn vÀgtullar, avgifter eller hyror frÄn den anlÀggning som byggdes med obligationens emission. En nettointÀktslöfte Àr ett sÀtt att styra Äterbetalningsprioriteten för intÀktsobligationer, och de har en inverkan pÄ flödet av medel för obligationsutgivaren.
Tidsplanen för utgifter och intressenter prioriterar anvÀndningen av betalningar frÄn de medel som samlats in av ett offentligt arbete, obligationsfinansierat projekt.
NettointÀktslöfte kontra bruttointÀkter
I en bruttointÀktslöfte görs betalning av skuldtjÀnst före betalning av drifts- och underhÄllskostnader. Denna betalningsprioritet höjer skuldtjÀnsten högre Àn en nettointÀktslöfte. Detta Àr dock inte nödvÀndigtvis att föredra av obligationsinnehavare. Obligationsinnehavare kanske vill ha den finansierade anlÀggningen i gott skick sÄ att folk fortsÀtter att anvÀnda den (och den fortsÀtter att generera intÀkter). I det hÀr fallet kan ett nettoinkomstlöfte vara det bÀsta systemet.
Pantsatta intĂ€kter â de pengar som krĂ€vs för betalning av skuldtjĂ€nst och för att göra andra insĂ€ttningar som krĂ€vs enligt obligationskontraktet â och flödet av medel Ă€r bĂ„da av avgörande betydelse nĂ€r man analyserar intĂ€ktsobligationer. Kommunobligationsanalytiker tar hĂ€nsyn till dessa faktorer nĂ€r de övervĂ€ger projektens ekonomiska bĂ€rkraft.
Exempel pÄ nettointÀkter
Offentliga projekt som finansieras av intÀktsobligationer som kan innefatta nettoinkomstlöften inkluderar flygplatser, universitet, broar, vatten- och avloppsanlÀggningar, sjukhus och subventionerade bostÀder.
Anta till exempel att en obligationsemission för byggandet av en ny allmÀn vÀgavgift ger 10 miljoner dollar. Byggandet av den nya allmÀnna betalvÀgen kostar dock bara 8 miljoner dollar. I det hÀr exemplet skulle emittenten behöva anvÀnda de ÄterstÄende 2 miljoner USD för att betala tillbaka skulden frÄn obligationen.
Höjdpunkter
- NettointÀktslöften minskar risken för fallissemang för en kommunal obligation. Detta resulterar i att obligationen har en högre kreditvÀrdighet.
â Löften om nettointĂ€kter ses ofta i intĂ€ktsobligationer för offentliga projekt som flygplatser, universitet, broar, vatten- och avloppsanlĂ€ggningar, sjukhus och subventionerade bostĂ€der.
- En nettointÀktslöfte krÀver att emittenten av en kommunal obligation anvÀnder genererade intÀkter för att betala skuldkostnader (rÀntor och amorteringar) omedelbart efter att ha tÀckt underhÄlls- och driftskostnader.