Villkorlig sannolikhet
Vad Àr villkorlig sannolikhet?
Villkorlig sannolikhet definieras som sannolikheten för att en hÀndelse eller ett utfall intrÀffar, baserat pÄ förekomsten av en tidigare hÀndelse eller ett utfall. Villkorlig sannolikhet berÀknas genom att multiplicera sannolikheten för den föregÄende hÀndelsen med den uppdaterade sannolikheten för den efterföljande eller villkorade hÀndelsen.
Till exempel:
â HĂ€ndelse A Ă€r att en individ som söker till college kommer att antas. Det finns en 80% chans att denna person kommer att bli antagen till college.
â HĂ€ndelse B Ă€r att den hĂ€r individen ska fĂ„ ett internatboende. En studentbostad kommer endast att tillhandahĂ„llas för 60 % av alla antagna studenter.
- P (Accepterat och internatboende) = P (Sovsalsboende | Accepterat) P (Accepterat) = (0,60)*(0,80) = 0,48.
En villkorad sannolikhet skulle titta pÄ dessa tvÄ hÀndelser i relation till varandra, sÄsom sannolikheten att ni bÄda blir antagna till college, och att ni förses med sovsal.
Villkorlig sannolikhet kan jÀmföras med ovillkorlig sannolikhet. Ovillkorlig sannolikhet avser sannolikheten att en hÀndelse intrÀffar oavsett om nÄgon annan hÀndelse har Àgt rum eller om andra förhÄllanden föreligger.
FörstÄ villkorlig sannolikhet
Som tidigare nĂ€mnts Ă€r villkorade sannolikheter beroende av ett tidigare resultat. Det gör ocksĂ„ ett antal antaganden. Anta till exempel att du ritar tre kulor â röd, blĂ„ och grön â frĂ„n en pĂ„se. Varje kula har lika stor chans att dras. Vad Ă€r den villkorade sannolikheten för att rita den röda marmorn efter att redan ritat den blĂ„?
För det första Àr sannolikheten för att rita en blÄ kula cirka 33 % eftersom det Àr ett möjligt resultat av tre. Förutsatt att denna första hÀndelse intrÀffar, kommer det att finnas tvÄ kulor kvar, var och en har 50 % chans att dras. SÄ chansen att rita en blÄ kula efter att redan ha ritat en röd kula skulle vara cirka 16,5% (33% x 50%).
Villkorlig sannolikhet anvÀnds inom en mÀngd olika omrÄden, sÄsom försÀkring,. politik och mÄnga olika omrÄden inom matematik.
Som ett annat exempel för att ge ytterligare insikt i detta koncept, tÀnk pÄ att en rÀttvis tÀrning har slagits och du ombeds ange sannolikheten att det var en femma. Det finns sex lika sannolika utfall, sÄ ditt svar Àr 1/6.
Men tÀnk om du innan du svarar fÄr extra information om att siffran som rullades var udda. Eftersom det bara finns tre udda nummer som Àr möjliga, varav ett Àr fem, skulle du sÀkert revidera din uppskattning för sannolikheten att en femma kastades frÄn 1/6 till 1/3.
Denna reviderade sannolikhet för att en hÀndelse A har intrÀffat, med tanke pÄ den ytterligare informationen om att en annan hÀndelse B definitivt har intrÀffat i denna test av experimentet, kallas den villkorliga sannolikheten för A given B och betecknas med P(A|B).
Formel för villkorlig sannolikhet
P(B|A) = P(A och B) / P(A)
Eller:
P(B|A) = P(Aâ©B) / P(A)
Var
P = Sannolikhet
A = HĂ€ndelse A
B = HĂ€ndelse B
Ytterligare ett exempel pÄ villkorlig sannolikhet
Som ett annat exempel, anta att en student ansöker om antagning till ett universitet och hoppas fÄ ett akademiskt stipendium. Skolan som de ansöker till accepterar 100 av 1 000 sökande (10 %) och delar ut akademiska stipendier till 10 av 500 elever som accepteras (2 %).
Av stipendiemottagarna fÄr 50 % av dem ocksÄ universitetsstipendier för böcker, mÄltider och boende. För studenterna Àr chansen att de blir antagna och sedan fÄr ett stipendium 0,2 % (0,1 x 0,02). Chansen att de blir antagna, fÄr stipendiet, sedan Àven fÄr stipendium för böcker etc. Àr ,1 % (0,1 x ,02 x ,5).
Villkorlig sannolikhet vs. gemensam sannolikhet och marginell sannolikhet
Betingad sannolikhet: p(A|B) Àr sannolikheten för att hÀndelse A intrÀffar, givet att hÀndelse B intrÀffar. Till exempel, givet att du drog ett rött kort, vad Àr sannolikheten att det Àr en fyra (p(fyra|röd))=2/26=1/13. SÄ av de 26 röda korten (med rött kort) finns det tvÄ fyror sÄ 2/26=1/13.
Marginell sannolikhet: sannolikheten för att en hÀndelse intrÀffar (p(A)), det kan ses som en ovillkorlig sannolikhet. Det Àr inte betingat av en annan hÀndelse. Exempel: sannolikheten att ett kort som dras Àr rött (p(rött) = 0,5). Ett annat exempel: sannolikheten att ett kort som dras Àr en 4:a (p(fyra)=1/13).
Gemensam sannolikhet : p(A och B). Sannolikheten för att hÀndelse A och hÀndelse B intrÀffar. Det Àr sannolikheten för skÀrningspunkten mellan tvÄ eller flera hÀndelser. Sannolikheten för skÀrningspunkten mellan A och B kan skrivas p(A ⩠B). Exempel: sannolikheten att ett kort Àr en fyra och rött =p(fyra och rött) = 2/52=1/26. (Det finns tvÄ röda fyror i en kortlek med 52, de fyra med hjÀrtan och de fyra med ruter).
Bayes sats
Bayes sats,. uppkallad efter den brittiska matematikern Thomas Bayes frÄn 1700-talet, Àr en matematisk formel för att bestÀmma villkorlig sannolikhet. Teoremet tillhandahÄller ett sÀtt att revidera befintliga förutsÀgelser eller teorier (uppdateringssannolikheter) givet nya eller ytterligare bevis. Inom finans kan Bayes teorem anvÀndas för att bedöma risken med att lÄna ut pengar till potentiella lÄntagare.
Bayes teorem Àr vÀl lÀmpad för och anvÀnds i stor utstrÀckning inom maskininlÀrning.
Bayes teorem kallas Àven Bayes regel eller Bayes lag och Àr grunden för omrÄdet för Bayesiansk statistik. Denna uppsÀttning sannolikhetsregler tillÄter en att uppdatera sina förutsÀgelser av hÀndelser som intrÀffar baserat pÄ ny information som har mottagits, vilket ger bÀttre och mer dynamiska uppskattningar.
PoÀngen
Villkorlig sannolikhet undersöker sannolikheten för att en hÀndelse intrÀffar baserat pÄ sannolikheten för att en föregÄende hÀndelse intrÀffar. Den andra hÀndelsen Àr beroende av den första hÀndelsen. Den berÀknas genom att multiplicera sannolikheten för den första hÀndelsen med sannolikheten för den andra hÀndelsen.
Höjdpunkter
Bayes sats Àr en matematisk formel som anvÀnds för att berÀkna villkorlig sannolikhet.
Det anges ofta som sannolikheten för B givet A och skrivs som P(B|A), dÀr sannolikheten för B beror pÄ att A hÀnder.
Sannolikheter klassificeras som antingen betingade, marginella eller gemensamma.
â Betingad sannolikhet avser chanserna att nĂ„got utfall intrĂ€ffar givet att en annan hĂ€ndelse ocksĂ„ har intrĂ€ffat.
â Villkorlig sannolikhet kan jĂ€mföras med ovillkorlig sannolikhet.
Vanliga frÄgor
Vad Àr sammansatt sannolikhet?
Sammansatt sannolikhet ser ut för att bestÀmma sannolikheten för att tvÄ oberoende hÀndelser intrÀffar. Sammansatt sannolikhet multiplicerar sannolikheten för den första hÀndelsen med sannolikheten för den andra hÀndelsen. Det vanligaste exemplet Àr ett mynt som vÀnts tvÄ gÄnger och bestÀmningen om det andra resultatet blir detsamma eller annorlunda Àn det första.
Hur berÀknar du villkorlig sannolikhet?
Villkorlig sannolikhet berÀknas genom att multiplicera sannolikheten för den föregÄende hÀndelsen med sannolikheten för den efterföljande eller villkorade hÀndelsen. Betingad sannolikhet tittar pÄ sannolikheten för att en hÀndelse ska intrÀffa baserat pÄ sannolikheten för att en föregÄende hÀndelse ska intrÀffa.
Vad Àr en villkorlig sannolikhetsberÀknare?
En villkorad sannolikhetsberÀknare Àr ett onlineverktyg som berÀknar villkorad sannolikhet. Det ger sannolikheten för att den första hÀndelsen och den andra hÀndelsen intrÀffar. En villkorad sannolikhetsberÀknare sparar anvÀndaren frÄn att göra matematiken manuellt.
Vad Àr tidigare sannolikhet?
Tidigare sannolikhet Àr sannolikheten för att en hÀndelse intrÀffar innan nÄgon data har samlats in för att bestÀmma sannolikheten. Det Àr sannolikheten som bestÀms av en tidigare tro. Tidigare sannolikhet Àr en del av Bayesiansk statistisk slutledning.
Vad Àr skillnaden mellan sannolikhet och villkorlig sannolikhet?
Sannolikhet tittar pÄ sannolikheten för att en hÀndelse intrÀffar. Betingad sannolikhet ser pÄ tvÄ hÀndelser som intrÀffar i relation till varandra. Den tittar pÄ sannolikheten för att en andra hÀndelse intrÀffar baserat pÄ sannolikheten för att den första hÀndelsen intrÀffar.