Effekttest

Vad är ett effekttest?

Effekttestet är en metod som används för att bedöma den diskriminerande effekten av kreditpolicyer. Den lagstadgade grunden är Equal Credit Opportunity Act (ECOA),. som förbjuder kreditförslag på grund av ras, hudfärg, religion, nationellt ursprung, sexuell civilstånd eller ålder.

Förstå effekttestet

Effekttestet är baserat på en juridisk teori som kallas "disparate impact", som föreslår att diskriminering kan ske utan att ett företag eller en individ öppet visar partiskhet mot en skyddad klass. Snarare kan diskriminering hänföras till en lång rad socioekonomiska och kulturella faktorer som skapar hinder för vissa låntagare. Olika effekter beskrevs först i Fair Housing Act,. som är avdelning VII i Civil Rights Act från 1968.

Under medborgarrättseran noterades de olika effekterna i den utbredda praxisen med redlining,. där banker nekade inteckningar inom vissa stadsdelar runt vilka de hade ritat "röda linjer" på en karta. Även om bankerna kunde hävda att deras beslut var baserade på affärsmässiga farhågor om lönsamheten för lån i dessa stadsdelar, implementerades policyerna i praktiken till stor del i afroamerikanska stadsdelar och var därför diskriminerande.

Kontrovers kring effekttestet

För att motverka dessa mindre uppenbara former av diskriminering antar effekttester att demografisk och statistisk information kan användas för att påvisa diskriminerande metoder. Effekttester är dock kontroversiella, eftersom demografisk information inte är helt empirisk och själv kan manipuleras för att ge önskade resultat. Dessutom kan vissa kredit- och anställningsmetoder som befunnits vara statistiskt diskriminerande vara motiverade under vissa omständigheter.

Till exempel har Högsta domstolen slagit fast att företag har rätt att screena potentiella anställda för brottsregister trots att en större andel av afroamerikanska män har brottsregister. Equal Employment Opportunity Commission ger detaljerad vägledning om tillåten användning av brottslig bakgrundsscreening. Det är inte en absolut rättighet. Bakgrundsscreeningar måste vara "jobbrelaterade och förenliga med affärsbehov."

Högsta domstolen har också minskat olika inverkanskrav, vilket ger bankerna rätt att basera effekttestet på låntagare som har liknande förutsättningar. Det vill säga att de måste vara på liknande marknader, ha ansökt om liknande kreditprodukter och ha liknande kreditvärdighet. Banker kan också försvara sig genom att åberopa en legitim affärsmotivering.

Slutligen måste varje lösning på diskrimineringen vara lika effektiv som den statistiskt diskriminerande metoden med en legitim affärsmässig motivering. Och för att befinna sig i strid med diskrimineringslagarna måste banken ha känt till den andra affärsmetoden tidigare, men ändå valt att inte använda den.

Högsta domstolens beslut ledde till vad som kallas förordning B i avdelning VII. Det är nu grunden för det effekttest som används av Consumer Financial Protection Bureau.

Gäller från okt. 2020 släppte Department of Housing and Urban Development (HUD) en ny Disparate Impact Rule som flyttar bevisbördan till käranden när det gäller att bevisa diskriminering. Emellertid åbjöds genomförandet av regeln innan den trädde i kraft. I juni 2021 utfärdade HUD en Notice of Proposed Rule Making (NPRM) som skulle upphäva den nya regeln, i syfte att återgå till den tidigare bevisbördan, och därigenom göra det mindre betungande för käranden som söker lättnad.

##Höjdpunkter

– Grunden för effekttestet är Equal Credit Opportunity Act (ECOA), som förbjuder kreditförnekande på grund av ras, hudfärg, religion, nationellt ursprung, sexuell civilstånd eller ålder.

• Gäller i okt. 2020 släppte Department of Housing and Urban Development (HUD) en ny Disparate Impact Rule som flyttar bevisbördan till käranden när det gäller att bevisa diskriminering.

– Effekttestet är en metod som används för att bedöma den diskriminerande effekten av kreditpolicyer.