Durbin Watsons statistik
Vad Àr Durbin Watson-statistiken?
Durbin Watson (DW)-statistiken Àr ett test för autokorrelation i residualerna frÄn en statistisk modell eller regressionsanalys. Durbin-Watson-statistiken kommer alltid att ha ett vÀrde som strÀcker sig mellan 0 och 4. Ett vÀrde pÄ 2,0 indikerar att det inte finns nÄgon autokorrelation i provet. VÀrden frÄn 0 till mindre Àn 2 pekar pÄ positiv autokorrelation och vÀrden frÄn 2 till 4 betyder negativ autokorrelation.
En aktiekurs som visar positiv autokorrelation skulle indikera att kursen igÄr har en positiv korrelation till kursen idag - sÄ om aktien föll igÄr Àr det ocksÄ troligt att den faller idag. En sÀkerhet som har en negativ autokorrelation har Ä andra sidan ett negativt inflytande pÄ sig sjÀlv över tid - sÄ att om den föll i gÄr Àr det större sannolikhet att den kommer att stiga idag.
Grunderna i Durbin Watson-statistiken
Autokorrelation, Àven kÀnd som seriell korrelation,. kan vara ett betydande problem vid analys av historiska data om man inte vet att hÄlla utkik efter det. Till exempel, eftersom aktiekurser tenderar att inte förÀndras alltför radikalt frÄn en dag till en annan, kan priserna frÄn en dag till en annan potentiellt vara starkt korrelerade, Àven om det finns lite anvÀndbar information i denna observation. För att undvika autokorrelationsproblem Àr den enklaste lösningen inom finans att helt enkelt konvertera en serie historiska priser till en serie av procentuella prisförÀndringar frÄn dag till dag.
Autokorrelation kan vara anvÀndbar för teknisk analys,. som Àr mest bekymrad över trender och relationer mellan vÀrdepapperspriser med hjÀlp av kartlÀggningstekniker i stÀllet för ett företags ekonomiska hÀlsa eller ledning. Tekniska analytiker kan anvÀnda autokorrelation för att se hur stor inverkan tidigare priser för ett vÀrdepapper har pÄ dess framtida pris.
Autokorrelation kan visa om det finns en momentumfaktor förknippad med en aktie. Till exempel, om du vet att en aktie historiskt sett har ett högt positivt autokorrelationsvÀrde och du har sett aktien gjort stabila uppgÄngar under de senaste dagarna, kan du rimligen förvÀnta dig att rörelserna under de kommande dagarna (den ledande tidsserien) matcha de i den efterslÀpande tidsserien och för att flytta uppÄt.
Durbin Watson-statistiken Àr uppkallad efter statistikerna James Durbin och Geoffrey Watson.
SÀrskilda övervÀganden
En tumregel Ă€r att DW-teststatistiska vĂ€rden i intervallet 1,5 till 2,5 Ă€r relativt normala. VĂ€rden utanför detta intervall kan dock vara en anledning till oro. DurbinâWatson-statistiken, Ă€ven om den visas av mĂ„nga regressionsanalysprogram, Ă€r inte tillĂ€mplig i vissa situationer.
Till exempel, nÀr fördröjda beroende variabler ingÄr i de förklarande variablerna, Àr det olÀmpligt att anvÀnda detta test.
Exempel pÄ Durbin Watson-statistiken
Formeln för Durbin Watson-statistiken Àr ganska komplex men involverar resterna frÄn en vanlig minsta kvadraters (OLS)-regression pÄ en uppsÀttning data. Följande exempel illustrerar hur man berÀknar denna statistik.
Antag följande (x,y) datapunkter:
< /span>â Par ett =(10 ,1,100)Par TvĂ„=(20,< span class="mspace" style="margin-right:0.16666666666666666em;">1,2 00)</ span> Par tre =(35 ,985)Par fyra</s pan>=(>< span class="mord">40,75< span class="mord">0) < /span>Par Fem< /span>=(50,< span class="mord">1,<span class="mspace" style="margin-right:0.16666666666666666em; >215< span class="mclose delimcenter" style="top:0em;">)Par sex=(</ span>45,< /span>1,000)</ span>< / span>
Genom att anvÀnda metoderna för minsta kvadraters regression för att hitta " linjen med bÀsta passform " Àr ekvationen för den bÀsta passformen för dessa data:
Y=â2.< /span>6268x+</ span>1, 129. span>2
Det hÀr första steget i att berÀkna Durbin Watson-statistiken Àr att berÀkna de förvÀntade "y"-vÀrdena med hjÀlp av ekvationen för bÀsta passform. För denna datamÀngd Àr de förvÀntade "y"-vÀrdena:
</sp an> < span class="vlist" style="height:4.2500000000000001em;">FörvĂ€ntadY(< span class="mord">1) < spĂ€nna class="mspace" style="margin-right:0.27777777777777778em;">=(â 2.6268Ă< span class="mord">10)+< span class="mspace" style="margin-right:0.22222222222222222em;">1,129.2 =1,10 2.9FörvĂ€ntadY(2)=(â>< span class="mord">2.6268 Ă20) < span class="mspace" style="margin-right:0.22222222222222222em;">+1,129 .2=1, 076. span>7FörvĂ€ntad span>Y ( 3)=(â2.6268 < span class="mbin">Ă35)< span class="mspace" style="margin-right:0.22222222222222222em;">+1,129 .2=1,037.3FörvĂ€ntadY( 4)=</ span>(â2.62 68Ă40)< /span>+1, 12< span class="mord">9.2=1,024.< /span>1FörvĂ€ntad< /span>Y(5)=(â2.6268 Ă50) +1,129 span>.2=>< span class="mord">997.9FörvĂ€ntad Y</ span>(6< /span>) =(â2 .62626 span>8 Ă4< span class="mord">5)+1,129 .2=1, 011
DÀrefter berÀknas skillnaderna mellan de faktiska "y"-vÀrdena mot de förvÀntade "y"-vÀrdena, felen:
< /span> Fel(1)=(1,100â1,102< /span>.9 )=â2 span>.9Erro r(2)=< span class="mspace" style="margin-right:0.2777777777777778em;">(</ span>1,200</ span>â1,0 76.7)=1 23.3Fel( >3)=(9 span>85â>< span class="mord">1,037. 3)= â52.3Fel(4)= (75 0â< /span>1,024.1</ span>)=â274. 1 Fel(< span class="mord">5) =(1,215â</ span>997< span class="mord">.9)=217.1< span style="top:0.5900000000000007em;">Fel (6< span class="mclose delimcenter" style="top:0em;">)=(1,000â 1,0</spa n>11) =â11â< span class="vlist-r">< /span>
DÀrefter mÄste dessa fel kvadreras och summeras :
>< span class="mtable">> < span class="vlist" style="height:2.762054em;"> Summan av fel i kvadrat =</ span>(â2.9 2+12 3.32+â5 span>2.32</ span>+â274.1 span class="vlist-t">2+217.1 span class="vlist-t">< span class="mord mtight">2+ â11< /span>2< /span>) =140,330 span>.81< /span> < span class="vlist-r"> < /span>
DÀrefter berÀknas vÀrdet pÄ felet minus föregÄende fel och kvadreras:
<span class="pstrut" " style="height:2.84em;"><â < span class="mord text">Skillnad(1< /span>)</ span>=(12 span>2</ span>3.3 â (â2.9))=< span class="mspace" style="margin-right:0.2777777777777778em;">126.2< /span>Skillnad(2)=(â52.3â123.3)< span class="mspace" style="margin-right:0.2777777777777778em;">=â1 75.6</ span>Skillnad(3)=(â< span class= "mord">274.1â( â52.3)< /span>)= â221 span>.9Skillnad</ span> (4) span>=(217 .1â(â274.1))< /span>=491.3 </span class="mord ">Skillnad(5)=( â11â217.1)=â 228. span>1Summa av skillnader kvadrat =389, < span class="mord">406.71â
Slutligen Àr Durbin Watson-statistiken kvoten av de kvadratiska vÀrdena:
Durbin Watson=</ span> 389,406< span class="mord">.71 /140 span>,330.8< /span>1=2.77
Notera: Tionde plats kan vara borta pÄ grund av avrundningsfel i kvadreringen
##Höjdpunkter
DW-statistiken strÀcker sig frÄn noll till fyra, med ett vÀrde pÄ 2,0 som indikerar noll autokorrelation.
VÀrden under 2,0 betyder att det finns positiv autokorrelation och över 2,0 indikerar negativ autokorrelation.
â Durbin Watson-statistiken Ă€r ett test för autokorrelation i en regressionsmodells utdata.
- Autokorrelation kan vara anvÀndbar i teknisk analys, som Àr mest oroad över trenderna för sÀkerhetspriser med hjÀlp av kartlÀggningstekniker i stÀllet för ett företags ekonomiska hÀlsa eller ledning.