Investor's wiki

Vomma

Vomma

Vad Àr Vomma?

Vomma Ă€r den takt med vilken vega för en option kommer att reagera pĂ„ volatilitet pĂ„ marknaden. Vomma Ă€r en del av gruppen av mĂ„tt – som delta,. gamma och vega – kĂ€nd som "grekerna", som anvĂ€nds i prissĂ€ttning av optioner.

FörstÄ Vomma

Vomma Àr en andra ordningens derivata för en options vÀrde och visar konvexiteten hos vega. Ett positivt vÀrde för vomma indikerar att en procentenhetsökning av volatiliteten kommer att resultera i ett ökat optionsvÀrde, vilket visas av vegas konvexitet.

Vomma och vega Àr tvÄ faktorer som Àr involverade i att förstÄ och identifiera lönsamma optionsaffÀrer. De tvÄ samarbetar för att ge detaljer om en options pris och optionsprisets kÀnslighet för marknadsförÀndringar. De kan pÄverka kÀnsligheten och tolkningen av Black-Scholes prissÀttningsmodell för optionsprissÀttning.

Vomma Àr ett andra ordningens grekiskt derivat, vilket innebÀr att dess vÀrde ger insikt om hur vega kommer att förÀndras med den implicita volatiliteten (IV) av det underliggande instrumentet. Om ett positivt vomma berÀknas och volatiliteten ökar kommer vega pÄ optionspositionen att öka. Om volatiliteten faller, skulle ett positivt vomma indikera en minskning av vega. Om vomma Àr negativt intrÀffar motsatsen med volatilitetsförÀndringar som indikeras av vegas konvexitet.

Generellt bör investerare med lÄnga optioner leta efter ett högt, positivt vÀrde för vomma, medan investerare med korta optioner bör leta efter ett negativt.

Formeln för att berÀkna vomma Àr nedan:

Vomma=< mfrac>∂Μ∂σ =∂2 V∂σ2\begin \text = \frac{ \partial \nu}{\partial \sigma} = \frac{\partial ^ 2V}{\partial\sigma ^ 2} \end

Vega och vomma Àr mÄtt som kan anvÀndas för att mÀta Black-Scholes optionsprismodells kÀnslighet för variabler som pÄverkar optionspriserna. De beaktas tillsammans med Black-Scholes prismodell nÀr investeringsbeslut fattas.

Vega

Vega hjÀlper en investerare att förstÄ ett derivatoptions kÀnslighet för volatilitet som uppstÄr frÄn det underliggande instrumentet. Vega tillhandahÄller mÀngden förvÀntad positiv eller negativ förÀndring i en options pris per 1 % förÀndring i det underliggande instrumentets volatilitet. En positiv vega indikerar en ökning av optionspriset och en negativ vega indikerar en minskning av optionspriset.

Vega mÀts i heltal med vÀrden som vanligtvis strÀcker sig frÄn -20 till 20. Högre tidsperioder ger högre vega. Vega-vÀrden betyder multiplar som representerar förluster och vinster. En vega pÄ 5 pÄ aktie A pÄ $100, till exempel, skulle indikera en förlust pÄ $5 för varje poÀngminskning i implicit volatilitet och en vinst pÄ $5 för varje poÀngökning.

Formeln för att berÀkna vega Àr nedan:

Îœ=S ϕ(d1) t med < mstyle scriptlevel="0" displaystyle="true">ϕ(d1)=e −< mrow>d122< /mrow>2π< /mtd>ochd1=ln(SK)+ (r+σ 22)t< mi>σt< mtd>dĂ€r:K=optionens lösenpris< /mtr>N=standard normal kumulativ distributionsfunktion< /mtd>r=riskfri rĂ€nta</ mstyle>σ=volatiliteten för det underliggandeS=priset pĂ„ det underliggande t=tid till alternativets utgĂ„ng\begin &\nu = S \phi (d1) \sqrt \ &\text \ &\phi ( d1) = \frac {e ^ { -\frac{d1 ^ 2}{2} } }{ \sqrt{2 \pi} } \ &\text \ &d1 = \frac { ln \bigg ( \frac \bigg ) + \bigg ( r + \frac {\sigma ^ 2}{2} \bigg ) t }{ \sigma \sqrt } \ &\ textbf{dĂ€r:}\ &K = \text{optionens lösenpris} \ &N = \text \ &r = \text{riskfri rĂ€nta} \ &\sigma = \text \ &S=\text{priset pĂ„ det underliggande} \ & t = \text{tid till alternativets utgĂ„ng} \ \end

c-2.7,0,-7.17,-2.7,-13.5,-8c-5.8,-5.3,-9.5,-10,-9.5,-14

c0,-2,0,3,-3,3,1,-4c1,3,-2,7,23,83,-20,7,67,5,-54

c44.2,-33.3,65.8,-50.3,66.5,-51c1.3,-1.3,3,-2,5,-2c4.7,0,8.7,3.3,12,10

s173,378,173,378c0,7,0,35,3,-71,104,-213c68,7,-142,137,5,-285,206,5,-429

c69,-144,104,5,-217,7,106,5,-221

10 -0

c5.3,-9.3,12,-14,20,-14

H400000v40H845.2724

s-225.272,467,-225.272,467s-235.486,-235.486c-2.7,4.7,-9,7,-19,7

c-6,0,-10,-1,-12,-3s-194,-422,-194,-422s-65,47,-65,47z

M834 80h400000v40h-400000z'/>​ medϕ(d1)=>< span class="vlist-r">2π<path d='M95,702

c-2.7,0,-7.17,-2.7,-13.5,-8c-5.8,-5.3,-9.5,-10,-9.5,-14

c0,-2,0,3,-3,3,1,-4c1,3,-2,7,23,83,-20,7,67,5,-54

c44.2,-33.3,65.8,-50.3,66.5,-51c1.3,-1.3,3,-2,5,-2c4.7,0,8.7,3.3,12,10

s173,378,173,378c0,7,0,35,3,-71,104,-213c68,7,-142,137,5,-285,206,5,-429

c69,-144,104,5,-217,7,106,5,-221

10 -0

c5.3,-9.3,12,-14,20,-14

H400000v40H845.2724

s-225.272,467,-225.272,467s-235.486,-235.486c-2.7,4.7,-9,7,-19,7

c-6,0,-10,-1,-12,-3s-194,-422,-194,-422s-65,47,-65,47z

M834 80h400000v40h-400000z'/>​ < span class="mord">e− 2</ span> d 1 2</spa n>​​</ span>ochd1=σt <path d='M95,702

c-2.7,0,-7.17,-2.7,-13.5,-8c-5.8,-5.3,-9.5,-10,-9.5,-14

c0,-2,0,3,-3,3,1,-4c1,3,-2,7,23,83,-20,7,67,5,-54

c44.2,-33.3,65.8,-50.3,66.5,-51c1.3,-1.3,3,-2,5,-2c4.7,0,8.7,3.3,12,10

s173,378,173,378c0,7,0,35,3,-71,104,-213c68,7,-142,137,5,-285,206,5,-429

c69,-144,104,5,-217,7,106,5,-221

10 -0

c5.3,-9.3,12,-14,20,-14

H400000v40H845.2724

s-225.272,467,-225.272,467s-235.486,-235.486c-2.7,4.7,-9,7,-19,7

c-6,0,-10,-1,-12,-3s-194,-422,-194,-422s-65,47,-65,47z

M834 80h400000v40h-400000z'/>​ < span class="mord">ln(KS</ span>​)+ (< span class="mord mathnormal" style="margin-right:0.02778em;">r+ 2<span class="mord mtight" ">σ 2​ >< /span>)t​< /span>dĂ€r:K=optionens lösenpris N=</s pan>standard normal kumulativ distributionsfunktionr= riskfri rĂ€nta span>σ=</sp en class="mord">volatilitet hos det underliggande S=priset pĂ„ det underliggande t= tid till alternativets utgĂ„ng span>​

Höjdpunkter

– Vomma Ă€r en andra ordningens derivata för en options vĂ€rde och visar konvexiteten hos vega.

– Vomma Ă€r den takt med vilken vega av en option kommer att reagera pĂ„ volatiliteten pĂ„ marknaden.

  • Vomma Ă€r en del av gruppen av mĂ„tt — som delta, gamma och vega — som kallas "grekerna", som anvĂ€nds i prissĂ€ttning av optioner.