Sparande och lånekris (S&L).
Vad var spar- och lÄnekrisen?
PÄ 1980-talet var det en finanskris i USA som hÀrrörde frÄn den skyhöga inflationen samt ökningen av högavkastande skuldinstrument, sÄ kallade skrÀpobligationer,. vilket resulterade i att mer Àn hÀlften av landets spar- och lÄninstitutioner gick i konkurs. (S&Ls).
En spar- och lÄneinstitut, Àven kallad sparsamhet, Àr en samhÀllsbaserad bank. Det tillhandahÄller check- och sparkonton samt lÄn och bolÄn till konsumenter.
Konceptet med S&L började pĂ„ 1800-talet. De bildades med uppdraget att hjĂ€lpa arbetarklassen med lĂ„gkostnadslĂ„n sĂ„ att de hade rĂ„d med bostĂ€der. Det mest kĂ€nda exemplet pĂ„ en sparsamhet dök upp i filmen It's a Wonderful Life. Det fanns mer Ă€n 3 200 S&L i USA pĂ„ 1980-talet; fĂ€rre Ă€n 700 finns kvar idag â och det uppskattas att S&L-krisen kostade skattebetalarna sĂ„ mycket som 160 miljarder dollar.
Vad orsakade spar- och lÄnekrisen?
Spar- och lĂ„nekrisen berodde pĂ„ en mĂ€ngd olika faktorer, men ingen bidrog mer Ă€n inflationen. Det tidiga 1980-talet var en svĂ„r tid för USA, dĂ„ konsumenterna stod inför stigande priser, hög arbetslöshet och effekterna av en utbudschock â ett oljeembargo â som fick energipriserna att skjuta i höjden. Resultatet blev stagflation,. en giftig miljö med stigande priser och avtagande tillvĂ€xt, vilket sĂ€nkte ekonomin i recession.
För att bekĂ€mpa inflationen behövde Federal Reserve vidta aggressiva Ă„tgĂ€rder, och dĂ€rför höjde den Fed Funds-rĂ€ntan kraftigt. Detta orsakade en ringeffekt pĂ„ alla andra kort- och lĂ„ngfristiga rĂ€ntor â de nĂ„dde en topp pĂ„ 16,63 % 1981 â och gjorde den "amerikanska drömmen" om bostadsĂ€gande nĂ€stan omöjlig.
Det vill sĂ€ga tills en "revolution" inom fastighetsfinansiering introducerades: bolĂ„neinstrument som speglade förĂ€ndrade rĂ€ntor, sĂ„ kallade rollover- eller rörlig rĂ€nta. Dessa skulle göra husĂ€garen ansvarig för att ta en del av risken i hĂ€ndelse av att rĂ€ntorna nĂ„gonsin skulle stiga kraftigt igen â och skulle komma tillbaka för att hemsöka globala marknader under finanskrisen 2007â2008.
Hur pÄverkades S&Ls av inflationen pÄ 1980-talet?
Inflationen pĂ„verkade inte bara bostadsköpare pĂ„ 1980-talet. Obligationer hade lĂ€nge varit ett sĂ€tt för företag att skaffa pengar, men under lĂ„gkonjunkturen fick mĂ„nga företag som tidigare hade emitterat obligationer av investeringsklass kreditnedgraderingar,. vilket reducerade deras obligationer till mer riskfylld, spekulativ eller skrĂ€pstatus, vilket betydde deras sannolikhet. för default hade ökat. Det stoppade dock inte Big Business pĂ„ 1980-talet. Företag började helt enkelt finansiera sin verksamhet, som fusioner eller hĂ€vstĂ„ngsköp, genom skrĂ€pobligationer â och det gjorde spar- och lĂ„ninstitutioner.
Sparande- och lÄnekrisen förklaras
Problemet för S&Ls var att mÄnga av de lÄn de hade emitterat var lÄngfristiga och fast rÀnta. SÄ nÀr Fed höjde rÀntorna kraftigt kunde S&L inte generera tillrÀckligt med kapital frÄn befintliga insÀttare för att kompensera sina skulder. Dessutom satte restriktioner frÄn lagstiftning som Federal Home Loan Bank Act frÄn 1932 grÀnser för hur mycket rÀnta en bank kunde debitera sina kontoinnehavare, vilket i praktiken knöt deras hÀnder. S&Ls tjÀnade mindre rÀnta pÄ sina lÄn Àn de betalade pÄ sina insÀttningar. Uttrycket "lÄna kort för att lÄna ut lÄngt" myntades.
Nya konsumentkontoinnehavare lockades till andra banker som erbjöd fordon som penningmarknadskonton, som hade bÀttre, högre sparrÀntor; som ett resultat blev mÄnga S&L insolventa.
Den federala regeringen, som sjÀlv drabbades av negativa effekter av lÄgkonjunkturen, sÄsom ett anstÀllningsstopp 1981, hade inte arbetskraften att övervaka S&L-industrin eftersom den blev mer brÀnnbar. IstÀllet fattade tjÀnstemÀn det huvudbeslut att avreglera branschen i hopp om att den skulle reglera sig sjÀlv. Men mindre tillsyn fick Ànnu mer fruktansvÀrda saker att hÀnda.
Hur var S&L kopplade till skrÀpobligationer?
Avregleringen gjorde det möjligt för S&L att investera i Ànnu mer riskfyllda instrument som skulle erbjuda den höga avkastning de behövde: SkrÀpobligationer blev det spekulativa valet för finansiÀrer bakom S&Ls i hopp om att kompensera för skadorna orsakade av bolÄn med fast rÀnta. FörvÄnansvÀrt nog debiterade inte regeringen S&Ls som gjorde dessa investeringar nÄgra premier pÄ deras depÄförsÀkring; i sjÀlva verket betalade alla S&L samma premie.
S&Ls utnyttjade ocksÄ andra kryphÄl i lagstiftningen, som tjÀnade till att försena deras insolvens, vilket ökade skattebetalarnas börda flera Är och miljarder. Till exempel investerade de mycket i spekulativa kommersiella fastigheter, sÀrskilt i Texas. De gjorde ocksÄ "förmedlade insÀttningar", som delade upp kundmedel i steg pÄ 100 000 $, som sedan kunde sÀttas in i olika S&Ls pÄ jakt efter de högsta rÀntorna, vilket lÀmnade ett ganska pappersspÄr. S&L-finansiÀrer bröt ocksÄ uppenbart mot allmÀnt accepterade redovisningsprinciper och rÀknade förluster pÄ sin balansrÀkning som "god vilja".
Ett exempel gÀllde investeraren Charles Keating, som köpte sÄ mycket som 51 miljoner dollar i skrÀpobligationer för sin S&L, Lincoln Savings & Loan, Àven om det tekniskt sett gav en nettoförlust pÄ 100 miljoner dollar. Dessa skrÀpobligationer kom frÄn Michael Milkens bolag, Drexel Burnham; bÄda mÀnnen dömdes för vÀrdepappersbedrÀgeri och utpressning och dömdes till fÀngelse.
Men Keatings agerande slutade inte dĂ€r. Ănnu mer otroligt var Keating ocksĂ„ ansvarig för att skicka 1,5 miljoner dollar i kampanjbidrag till fem amerikanska senatorer. Incidenten blev en politisk skandal kĂ€nd som Keating Five och involverade senatorerna John Glenn (D-Ohio), Alan Cranston (D-Kalifornien), John McCain (R-Arizona), Dennis DeConcini (D-Arizona), och Donald Riegle (D-Michigan).
Keatings mutor var ett försök att pressa Federal Home Banking Board frÄn att undersöka hans S&L, men 1991 faststÀllde senatens etiska kommitté att Cranston, DeConcini och Riegle alla pÄ ett felaktigt sÀtt hade stört utredningen av Lincoln Savings, medan Glenn och McCain var rensas. Alla fem fick avsluta sina senatsperioder, men bara Glenn och McCain omvaldes.
Vilka Àr konsekvenserna av spar- och lÄnekrisen?
1989 införde president George HW Bush Financial Institutions Reform, Recovery, and Enforcement Act (FIRREA), som reformerade S&L-industrin genom att tillhandahÄlla 50 miljarder dollar för att stÀnga eller "rÀdda" misslyckade S&L och stoppa ytterligare förluster, eftersom ytterligare 747 S&L deklarerades. misslyckande mellan 1989 och 1995.
Dessutom beordrade FIRREA att alla S&Ls skulle sÀlja sina skrÀpobligationsinvesteringar och införa strÀngare krav pÄ kapitalunderhÄll. Det skapade ocksÄ nya pÄföljder för bedrÀgeri inom federalt försÀkrade banker. En ny statlig myndighet, Resolution Trust Corporation, inrÀttades för att lösa de ÄterstÄende S&Ls. Det verkade under Federal Deposit Insurance Corporation (FDIC) tills det slutligen upplöstes 2011.
S&L-krisen Àr en av orsakerna bakom den amerikanska lÄgkonjunkturen 1990, som varade i 8 mÄnader. Under denna period sjönk bostadsköpen till de lÀgsta nivÄerna sedan andra vÀrldskriget.
Finns S&L fortfarande?
Ja, men dagens S&L har fusionerats eller blivit förvÀrvade av bankholdingbolag. De hanteras med mycket striktare regler, som krÀver att 60 % av deras tillgÄngar mÄste investeras i till exempel bostadslÄn och andra konsumentprodukter.
Ăr sparande sĂ€kra i en lĂ„gkonjunktur?
Ăven om lĂ„gkonjunktur kan vara en naturlig del av den ekonomiska cykeln, tror TheStreet.coms Roger Wohlner att flera kategorier av obligationer och obligationsfonder kan hjĂ€lpa din portfölj att hĂ„lla sig mer stabil.
##Höjdpunkter
â Rötterna till S&L-krisen lĂ„g i överdriven utlĂ„ning, spekulation och risktagande som drivs av den moraliska risk som skapas av avreglering och skattebetalarnas rĂ€ddningsgarantier.
â Sparande- och lĂ„nekrisen var uppbyggnaden och förlĂ€ngd deflation av en fastighetsutlĂ„ningsbubbla i USA frĂ„n början av 1980-talet till början av 1990-talet.
Som ett resultat av S&L-krisen antog kongressen Financial Institutions Reform, Recovery, and Enforcement Act frÄn 1989 (FIRREA), vilket innebar en omfattande omarbetning av S&L-branschens regler.
Vissa S&L ledde till rent bedrĂ€geri bland insiders och nĂ„gra av dessa S&L kĂ€nde till â och tillĂ€t â sĂ„dana bedrĂ€gliga transaktioner att ske.
S&L-krisen kulminerade i kollapsen av hundratals spar- och lĂ„neinstitut och insolvensen av Federal Savings and Loan Insurance Corporation, vilket kostade skattebetalarna mĂ„nga miljarder dollar och bidrog till recessionen 1990â91.
