Internetbubbla
Vad Àr internetbubblan?
Internetbubblan var en spekulativ bubbla som utvecklades efter populariseringen av world wide web 1991. Manien var en del av en bredare teknikbubbla som ledde till massiva överinvesteringar i telekom och IT-infrastruktur. Denna investeringsrus ledde till exponentiell tillvÀxt och en efterföljande kollaps i Nasdaq,. marknaden för amerikanska teknikaktier.
FörstÄ internetbubblan
En av sÀrdragen i internetbubblan pÄ 1990-talet var investerarnas upphÀvande av misstro om lönsamheten hos mÄnga dot-com affÀrsmodeller. I den hÀr nya ekonomin behövde ett företag bara ha en ".com" i sitt namn för att se sina aktiekurser skjuta i höjden efter en börsintroduktion (IPO), Àven om de Ànnu inte hade gjort en vinst, producera nÄgot positivt kassaflöde, eller till och med generera nÄgra intÀkter.
Riskkapitalister, investeringsbanker och mÀklarhus anklagades för att hypa dot-com-aktier sÄ att de kunde tjÀna pengar pÄ vÄgen av börsintroduktioner, men Federal Reserves penningpolitik var den underliggande drivkraften för internetbubblan. Greenspan Fed sÀnkte aggressivt rÀntorna under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet och drev en vÄg av likviditet in pÄ kapitalmarknaderna som initierade högkonjunkturen inom teknik.
Greenspan -satsningen som utvecklades under den hÀr eran var ocksÄ skyldig: 1994-1995 lobbade Greenspan hÄrt för den mexikanska peson, och 1998 rÀddade Fed Long Term Capital Management. Detta fick teknikinvesterare att förvÀnta sig att oavsett underliggande fundamentala faktorer, skulle Fed i sin tur rÀdda dem ocksÄ om internetbubblan skulle spricka.
Eftersom man trodde att traditionella vÀrderingsmetoder inte kunde tillÀmpas pÄ internetaktier med nya affÀrsmodeller och negativa vinster och kassaflöde, satte investerare en premie pÄ tillvÀxt, marknadsandelar och nÀtverkseffekter. Med investerare som fokuserade pÄ vÀrderingsmÄtt som pris-till-försÀljning, tog mÄnga internetföretag till aggressiv redovisning för att blÄsa upp intÀkterna.
Med kapitalmarknaderna som kastade pengar pÄ sektorn var nystartade företag i en kapplöpning om att bli stora snabbt. Företag utan egen teknologi övergav finansiellt ansvar och spenderade en förmögenhet pÄ marknadsföring för att etablera varumÀrken som skulle skilja sig frÄn konkurrenterna. Vissa nystartade företag spenderade sÄ mycket som 90 % av sin budget pÄ reklam.
Toppen av internetbubblan
RekordmÀngder kapital började strömma in till Nasdaq 1997. à r 1999 gick 39 % av alla riskkapitalinvesteringar till internetföretag, och nÀra 295 av de 457 börsintroduktionerna det Äret var relaterade till internetföretag, följt av 91 under första kvartalet bara av 2000. AOL Time Warners megafusion i januari 2000 betraktas som toppen av denna bubbla, som skulle bli det största fusionsmisslyckandet i historien. PÄ sjÀlva toppen av bubblan fördubblade Greenspan sin övertygelse om att internetbubblan var hÄllbar och att tekniksektorn, tillsammans med Feds politik under hans ledning, i grunden hade förÀndrat ekonomin för att permanent öka produktiviteten.
Internetbubblan spricker
Tidigt i bubblans tillvÀxt varnade Fed-ordförande Alan Greenspan marknaderna för deras irrationella överflöd den 5 december 1996. Slutligen, vÄren 2000, efter att banker och mÀklare hade anvÀnt den överskottslikviditet som Fed skapade innan Y2K-fel för att finansiera internetaktier, Fed hade börjat höja rÀntorna milt baserat pÄ inflationsmÀssiga obalanser som byggts upp i ekonomin. Efter att ha hÀllt bensin pÄ elden försökte Greenspan nu dÀmpa inflationsflammorna, och inför en lÄngsammare monetÀr expansion sprack bubblan omedelbart.
Kraschen som följde fick Nasdaq-indexet , som hade stigit femfaldigt mellan 1995 och 2000, att falla frÄn en topp pÄ 5 048,62 den 10 mars 2000 till 1 139,90 den 4 oktober 2002, en minskning med 76,81 %. I slutet av 2001 hade de flesta dot-com-aktier gÄtt i konkurs. Till och med aktiekurserna för blue-chip-teknologiaktier som Cisco, Intel och Oracle tappade mer Àn 80 % av sitt vÀrde. Det skulle ta 15 Är för Nasdaq att Äterta sin dot-com-topp, vilket det gjorde den 23 april 2015.
Höjdpunkter
â Internetbubblans slutliga spridning var starkt pĂ„verkad av Federal Reserves och i synnerhet Alan Greenspans agerande.
â Internetbubblan var till stor del resultatet av en ny, dĂ„ligt förstĂ„dd kommersiell möjlighet som skapades av populariseringen av world wide web.
â MĂ„nga investerare, inklusive institutionella investerare, var osĂ€kra pĂ„ hur man skulle vĂ€rdera nya företag med affĂ€rsmodeller byggda pĂ„ onlineaktiviteter.
