Avkastningskurvrisk

Vad är risken för avkastningskurvan?

Räntekurvrisken är risken att uppleva en negativ förändring av marknadsräntorna i samband med att investera i ett ränteinstrument. När marknadsräntorna förändras kommer detta att påverka priset på ett ränteinstrument. När marknadsräntor, eller avkastning, ökar, kommer priset på en obligation att sjunka och vice versa.

Förstå avkastningskurvans risk

Investerare är mycket uppmärksamma på avkastningskurvan eftersom den ger en indikation på vart korta räntor och ekonomisk tillväxt är på väg i framtiden. Räntekurvan är en grafisk illustration av förhållandet mellan räntor och obligationsräntor med olika löptider, allt från 3-månaders statsskuldväxlar till 30-åriga statsobligationer. Grafen är ritad med y-axeln som visar räntor och x-axeln visar de ökande varaktigheterna.

Eftersom korta obligationer vanligtvis har lägre avkastning än långfristiga obligationer, lutar kurvan uppåt från nedre vänster till höger. Detta är en normal eller positiv avkastningskurva. Räntor och obligationspriser har ett omvänt samband där priserna minskar när räntorna ökar och vice versa. Därför, när räntorna ändras, kommer avkastningskurvan att förskjutas, vilket representerar en risk, känd som avkastningskurvrisken, för en obligationsinvesterare.

Räntekurvans risk är förknippad med antingen en tillplattning eller brantare av avkastningskurvan, vilket är ett resultat av förändrade räntor bland jämförbara obligationer med olika löptider. När avkastningskurvan skiftar kommer priset på obligationen, som ursprungligen prissattes baserat på den initiala avkastningskurvan, att förändras i pris.

Särskilda överväganden

Varje investerare som innehar räntebärande värdepapper är exponerad för avkastningskurvrisk. För att skydda sig mot denna risk kan investerare bygga portföljer med förväntningen att om räntorna ändras kommer deras portföljer att reagera på ett visst sätt. Eftersom förändringar i avkastningskurvan baseras på obligationsriskpremier och förväntningar på framtida räntor, kommer en investerare som kan förutsäga förändringar i avkastningskurvan att kunna dra nytta av motsvarande förändringar i obligationspriserna.

Dessutom kan kortsiktiga investerare dra fördel av avkastningskurvans förskjutningar genom att köpa någon av två börshandlade produkter (ETP) – iPath US Treasury Flattener ETN (FLAT) och iPath US Treasury Steepener ETN (STPP).

Typer av avkastningskurvrisk

Plattning av avkastningskurvan

När räntorna konvergerar plattas avkastningskurvan ut. En tillplattad avkastningskurva definieras som en minskning av avkastningsdifferensen mellan långa och korta räntor. När detta händer kommer priset på obligationen att ändras i enlighet med detta. Om obligationen är en kortfristig obligation som förfaller om tre år, och den treåriga avkastningen minskar, kommer priset på denna obligation att öka.

Låt oss titta på ett exempel på en plattare. Låt oss säga att statsavkastningen på en 2- årig obligation och en 30-årig obligation är 1,1 % respektive 3,6 %. Om avkastningen på sedeln faller till 0,9 %, och avkastningen på obligationen minskar till 3,2 %, har avkastningen på den långsiktiga tillgången ett mycket större fall än avkastningen på den kortare statsobligationen. Detta skulle minska avkastningsdifferensen från 250 punkter till 230 punkter.

En tillplattad avkastningskurva kan indikera ekonomisk svaghet eftersom den signalerar att inflationen och räntorna väntas hålla sig låga ett tag. Marknaderna förväntar sig liten ekonomisk tillväxt och bankernas vilja att låna ut är svag.

Brantnande avkastningskurva

Om avkastningskurvan blir brantare innebär det att skillnaden mellan långa och korta räntor ökar. Med andra ord stiger räntorna på långa obligationer snabbare än räntor på korta obligationer, eller så sjunker de korta obligationsräntorna när de långa obligationsräntorna stiger. Därför kommer priserna på långa obligationer att minska i förhållande till korta obligationer.

En brantande kurva indikerar vanligtvis starkare ekonomisk aktivitet och stigande inflationsförväntningar och därmed högre räntor. När avkastningskurvan är brant kan bankerna låna pengar till lägre räntor och låna ut till högre räntor. Ett exempel på en brantande avkastningskurva kan ses i en 2-årsedel med 1,5 % avkastning och en 20-årig obligation med 3,5 % ränta. Om båda statsräntorna efter en månad ökar till 1,55 % respektive 3,65 %, ökar spreaden till 210 punkter, från 200 punkter.

Inverterad avkastningskurva

I sällsynta fall är avkastningen på korta obligationer högre än avkastningen på långa obligationer. När detta händer blir kurvan inverterad. En inverterad avkastningskurva indikerar att investerare kommer att tolerera låga räntor nu om de tror att räntorna kommer att falla ännu lägre senare. Så investerare förväntar sig lägre inflation och räntor i framtiden.

Höjdpunkter

– Räntor och obligationspriser har ett omvänt samband där priserna sjunker när räntorna ökar och vice versa.

– Räntekurvan är en grafisk illustration av sambandet mellan räntor och obligationsräntor på olika löptider.

• Räntekurvrisk är risken att en ränteförändring påverkar räntebärande värdepapper.

– Förändringar i avkastningskurvan baseras på obligationsriskpremier och förväntningar på framtida räntor.